<p>The aim of this qualitative study was to explore experiences of malaria and attitudes to malaria prevention among nurses from Tanzania. Eleven nurses from three hospitals in northern Tanzania were interviewed. The analysis resulted in following categories: <em>The m</em><em>alaria situation was so severe at that time, Being both nurse and parent, Hindrances in the battle, Sharing knowledge </em>and<em> There is a change. </em>Ten out of eleven nurses had had malaria and all of them had been treated with anti-malarial drugs and many of them still had malaria regularly. They remembered times when the malaria situation was worse and the disease killed many more people. Having children resulted in constant worry. Being a nurse had advantages because they lived close to the hospitals so they could initiate early treatment and because they could afford to take preventive measures. Hindrances in the battle against malaria were other people’s lack of knowledge, poverty and difficulty to change lifestyle and environmental conditions. They were proud to be nurses and knowledge was their strength. There were geographical differences in how much hope they had for the future. The nurses in Zanzibar were the most optimistic. The nurses supported the governmental actions against malaria.</p> / <p>Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilka upplevelser sjuksköterskor från Tanzania hade av malaria och deras attityder till malariaförebyggande åtgärder. Elva sjuksköterskor från tre sjukhus i norra Tanzania intervjuades. Analysen resulterade i följande kategorier: <em>Malariasituationen var så allvarlig på den tiden, Att vara sjuksköterska och förälder, Hinder i kampen, Att dela kunskap </em>och<em> Det har blivit en förändring.</em> Tio av de elva sjuksköterskorna hade haft malaria och alla hade fått malariabehandling och flera av dem hade fortfarande malaria regelbundet. De hade minnen från när malariasituationen var värre och många fler människor dog av sjukdomen. Att vara förälder innebar konstant oro. Att vara sjuksköterska hade fördelar eftersom de bodde nära sjukhusen och därför kunde inleda snabb behandling och för att de hade råd att genomföra förebyggande åtgärder. Hinder i kampen mot malaria var andra människors okunskap, fattigdom och svårigheter att förändra livsstil. De var stolta över att vara sjuksköterskor och kunskap var deras styrka. Det fanns geografiska skillnader när det gällde deras framtidstro. Sjuksköterskorna på Zanzibar var de mest hoppfulla. Sjuksköterskorna stödde de statliga insatserna mot malaria.</p>

The aim of this qualitative study was to explore experiences of malaria and attitudes to malaria prevention among nurses from Tanzania. Eleven nurses from three hospitals in northern Tanzania were interviewed. The analysis resulted in following categories: The malaria situation was so severe at that time, Being both nurse and parent, Hindrances in the battle, Sharing knowledge and There is a change. Ten out of eleven nurses had had malaria and all of them had been treated with anti-malarial drugs and many of them still had malaria regularly. They remembered times when the malaria situation was worse and the disease killed many more people. Having children resulted in constant worry. Being a nurse had advantages because they lived close to the hospitals so they could initiate early treatment and because they could afford to take preventive measures. Hindrances in the battle against malaria were other people’s lack of knowledge, poverty and difficulty to change lifestyle and environmental conditions. They were proud to be nurses and knowledge was their strength. There were geographical differences in how much hope they had for the future. The nurses in Zanzibar were the most optimistic. The nurses supported the governmental actions against malaria. / Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilka upplevelser sjuksköterskor från Tanzania hade av malaria och deras attityder till malariaförebyggande åtgärder. Elva sjuksköterskor från tre sjukhus i norra Tanzania intervjuades. Analysen resulterade i följande kategorier: Malariasituationen var så allvarlig på den tiden, Att vara sjuksköterska och förälder, Hinder i kampen, Att dela kunskap och Det har blivit en förändring. Tio av de elva sjuksköterskorna hade haft malaria och alla hade fått malariabehandling och flera av dem hade fortfarande malaria regelbundet. De hade minnen från när malariasituationen var värre och många fler människor dog av sjukdomen. Att vara förälder innebar konstant oro. Att vara sjuksköterska hade fördelar eftersom de bodde nära sjukhusen och därför kunde inleda snabb behandling och för att de hade råd att genomföra förebyggande åtgärder. Hinder i kampen mot malaria var andra människors okunskap, fattigdom och svårigheter att förändra livsstil. De var stolta över att vara sjuksköterskor och kunskap var deras styrka. Det fanns geografiska skillnader när det gällde deras framtidstro. Sjuksköterskorna på Zanzibar var de mest hoppfulla. Sjuksköterskorna stödde de statliga insatserna mot malaria.

No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en diagnos som ökar i takt med att populationen i världen blir äldre. Patienter med hjärtsvikt kan via egenvård uppnå symtomlindring. Kommunikationen från sjukvården kring hur patienten ska uppnå en god egenvård är bristfällig.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt för vuxna patienter inom öppenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier, “Förståelse och kunskap kring egenvård”, “Behov av stöd för att utföra egenvård”, “Behov av att känna sig delaktig” och “Begränsningar i det vardagliga livet” med tillhörande subkategorier.  Slutsats: För att uppnå en god egenvård krävdes stöd från hälso-sjukvården samt anhöriga. Patienten behövde få känna sig delaktig i egenvården. Informationen kring egenvård från sjukvården ansågs bristande. / Background: Heart failure is a diagnosis that increases as the world's population ages. Patients with heart failure can achieve symptom relief through self-care. Communication from the healthcare system regarding how the patient should achieve good self-care is deficient.  Aim: The aim was to describe experiences of self-care in heart failure for adult patients in outpatient care.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach.  Results: The result was four main categories, "Understanding and knowledge of self-care", “Need for support to carry out self-care", "Need to feel involved" and "Limitations in everyday life" with associated subheadings.  Conclusion: In order to achieve good self-care, support from health care and relatives was required. The patient needed to feel involved in self-care. Information about self-care from the healthcare system was considered insufficient.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 anses vara en välfärdssjukdom där antalet som har sjukdomen ökar i världen. En viktig del av behandlingen är egenvård där personen med diabetessjukdomen har ett stort egenansvar. Vilket kan innebära livsstilsförändringar med nya rutiner. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge personen information och kunskap om sjukdomen för att personen ska kunna utföra egenvården. Egenvården innefattar bland annat att ha kunskap om blodsocker, kost och fysisk aktivitet och hur det påverkar diabetessjukdomen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar. Vid analysen följdes Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två huvudteman: ”Innebar livsstilsförändringar” och ”Betydelsefullt med stöd”.  Svårigheter som uppstod i egenvården var ändrade kostvanor, fysisk aktivitet och förändrade vardagsrutiner. Resultatet visade att egenvården har en del utmaningar där stöd från omgivningen och hälso- och sjukvårdspersonal kan underlätta hur egenvården upplevdes.  Slutsats: Hanteringen av egenvården innebar förändrade levnadsvanor där anpassningen till det nya livet gick olika fort. Stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården hade en stor betydelse i hur egenvården fungerade och upplevdes. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a welfare disorder in which the number of people with the disease is increasing in the world. An important part of the treatment is self-care where the person with the diabetes disease has a great responsibility. The nurse has a responsibility to provide the person with information and knowledge about the illness for the person to be able to perform self-care. Aim: To describe the experience of self-care in people with diabetes mellitus type 2. Method: A qualitative literature review with a compilation of 13 scientific articles. The analysis followed Friberg's five-step analysis. Results: The two main themes developed in the literature review's results: "Means lifestyle changes" and "Significant with support". Difficulties that arose in self-care were changing dietary habits, physical activity and changing daily routines. The result showed that self-care has some challenges in which support from the environment and health care personnel can facilitate how self-care was experienced. Conclusion: Managing self-care meant changing living habits where adaptation to the new life went very fast. Support from the environment and health care played a major role in how self-care worked and was experienced.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom i Sverige och globalt. Utförandet av egenvård är viktigt för att en person ska kunna undvika komplikationer och leva ett långt och hälsosamt liv. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes där 16 artiklar analyserades och användes för resultatet. En induktiv ansats har använts. Analysen har gjorts i fem steg enligt Friberg. Resultat: Analysen resulterade i två teman: “Förändrade levnadsvanor” och “Behov av stöd och information”. Förändringar som utfördes gällande fysisk aktivitet och kost innebar en omvälvande omställning i vardagen. Den förändrade kosten medförde hinder i det sociala livet. Stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården var betydelsefullt. Vilken information som gavs påverkade utförandet av egenvård. Slutsats: Egenvårdshanteringen innebar varierande grad av livsstilsförändringar. Den svåraste förändringen att genomföra var kostanpassning. Information och fungerande stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården underlättade utförandet av egenvård. Litteraturöversikten kan användas som stöd för hälso- och sjukvårdpersonal för att få en övergripande insikt i personers erfarenheter. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a growing health care concern, in Sweden and globally. The implementation of self-care is a significant part to avoid complications and live a long and healthy life. Aim: To describe people’s experiences of performing self-care in diabetes mellitus type 2. Methods: A qualitative literature review was conducted in which 16 articles were analysed and used for the result. An inductive approach has been used. The analysis  was conducted in five steps according to Friberg. Results: The analysis resulted in two themes: “Changed lifestyle” and “Need for support and information”. Changes regarding diet and physical activity entailed readjustment in the everyday life. Dietary changes were found as a barrier to the social life. Support from both health care, family and friends was meaningful. The information that was provided affected the execution of self-care. Conclusion: The management of self-care involved various extent of lifestyle changes. The most difficult to implement in the daily life was dietary changes. Information and support from surroundings and health care facilitated the implementation of self-care. The literature review may be used as support for health care professionals to achieve more insight in people’s experiences.

Bakgrund: Bipolär sjukdom orsakar ett stor lidande för individen med återkommande återfall i depression eller hypomani/mani. Omvårdnad som stödjer individen till att aktivt bedriva egenvård kan stärka individen till att bli mer självständig och aktiv i behandlingen av bipolär sjukdom. Det saknas en systematisk översikt över kvalitativa studier om individers erfarenheter av att genomföra egenvård vid bipolär sjukdom. Syfte: Belysa individers erfarenheter av att genomföra egenvård relaterat till bipolär sjukdom. Metod: Den kvalitativa metoden metaetnografi användes vid studien. Sökning i databaser resulterade i 22 kvalitativa artiklar. Syntetisering av artiklarna resulterade i tre metaforer med en modell över hur metaforerna är sammanlänkade. Resultat: Studiens resultat består av metaforerna "Egenvård som balansakt", "Sjukvårdens erbjudande av en balanspinne" samt "Risker för fall av linan". Slutsats: Resultatets tre metaforer skapar tillsammans en metaforisk modell som visar att egenvård vid bipolär sjukdom kan ses som att individen behöver "balansera på en lina" för att inte "falla ner från linan" i depression eller mani. Den metaforiska modellen åskådliggör att egenvård vid bipolär sjukdom är ett komplext fenomen som sträcker sig längre än utförandet av egenvård. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrin bör aktivt uppmuntra individer med bipolär sjukdom till att aktivt bedriva egenvård för att stärka deras självständighet och inge en ökad möjlighet att erhålla en förbättrad hälsa och välbefinnande. Studiens resultat stärks av att det går teoretisk anknytas till Orems egenvårdsteori. / Background: Bipolar disorder causes a great deal of suffering for the individual with recurrent depression or hypomania/mania. Nursing that supports the individual to actively pursue selfcare can strengthen the individual to become more independent and active in the treatment of bipolar disorder. There is no systematic review of qualitative studies on individuals' experiences of performing self-care in bipolar disorder Aim: Highlight individuals' experiences of conducting self-care related to bipolar disorder. Method: The qualitative method of meta-ethnography was used in the study. Searching databases resulted in 22 qualitative articles. Synthesizing the articles resulted in three metaphors with a model of how the metaphors are interconnected Results: The study's results consist of the metaphors "Self-care as a balancing act", "Health care's offering of a balancing stick" and "Risks for falls of the line". Conclusion: The three metaphors of the result together create a metaphorical model that shows that self-care in bipolar disorder can be seen as the individual having to "balance on a line" so as not to "fall off the line" in depression or mania. The metaphorical model illustrates that self-care in bipolar disorder is a complex phenomenon that goes beyond self-care. The specialist nurse in psychiatry should actively encourage individuals with bipolar disorder to actively pursue self-care to strengthen their independence and to provide an increased opportunity to grant improved health and well-being. The study's results are strengthened by the fact that it is theoretically linked to Orem's self-care theory.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärtsvikt beskrivs vara ett globalt hälsoproblem. Symtombilden är kronisk med både fysiska och psykiska symtom. Behandlingen är en kombination av farmakologisk behandling och egenvård. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar gjordes i databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier: olika dimensioner av symtom och deras påverkan på egenvård och möjlighet att utföra egenvård. Symtomen kan upplevas både fysiskt och psykosocialt. Kunskap och motivation var en förutsättning för följsamhet till egenvård. Kunskapen kring egenvård beskrivs vara bristfällig. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskan kan få större förståelse för patienters upplevelse av egenvård samt ett ansvar att förmedla kunskap. En god egenvård leder till förbättrad livskvalité och minskade återinläggningar. / Summary Title: A failing heart - Patients experiences of self-care in heart failure. Background: Heart failure is described as a global health problem. Heart failure is a chronic condition with both physical and mental symptoms. The treatment is a combination of pharmacological treatment and self-care. Aim: Describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was conducted. Searches were made in the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed, which resulted in 12 scientific articles that were analyzed based on Friberg's five-step analysis. Findings: In the results of the literature review, two categories were founded: different dimensions of symptoms and their impact on self-care and the possibility of performing self-care. The symptoms can be experienced both physically and psychosocially. Knowledge and motivation were important for adherence to self-care. The knowledge about self-care is described as deficient. Conclusion: The literature review shows that the nurse can gain a greater understanding of patients' experience to self-care and a responsibility to impart knowledge. Good self-care leads to improved quality of life and reduced readmissions.

A needs assessment during 2000 guided the design of a buddy system in Botswana. Implementation of this care and support system for and by 39 HIV+ve female buddy-client pairs started in 2002. During April and November 2002, levels of disclosure, self-care, support and quality of life of buddy-client pairs and the controls (n = 38) were compared. Orem's self-care theory, Maslow's hierarchy of needs and Cohen and Syme's conceptualisation of social support formed the theoretical framework. By November 2002, clients' disclosure levels, self-care for TB, and antiretroviral therapy adherence had improved. Higher income, higher education and older age predicted higher levels of self-care for antiretroviral therapy. The social support survey reported satisfaction with types of support available in November 2002 (N = 112). Clients' scores for self-care for TB, antiretroviral therapy and social support improved more than those of controls over the study period. The personal resource questionnaire measured perceptions of support: buddies' scores increased more than those of clients. Women on antiretroviral therapy completed the adherence attitudes inventory in April and November 2002 and reported a downward trend in adherence. Findings of the quality of life (SF 36) instrument showed that during the six-month study period, physical and mental health component summary scores improved but remained low (N = 112). During 2003 Botswana's community-based buddy-support programme was adopted by four other countries in Southern Africa in an attempt to enhance the quality of life of HIV+ve women in these countries. / Health Studies / D. Litt. et Phil. (Health Studies)

A needs assessment during 2000 guided the design of a buddy system in Botswana. Implementation of this care and support system for and by 39 HIV+ve female buddy-client pairs started in 2002. During April and November 2002, levels of disclosure, self-care, support and quality of life of buddy-client pairs and the controls (n = 38) were compared. Orem's self-care theory, Maslow's hierarchy of needs and Cohen and Syme's conceptualisation of social support formed the theoretical framework. By November 2002, clients' disclosure levels, self-care for TB, and antiretroviral therapy adherence had improved. Higher income, higher education and older age predicted higher levels of self-care for antiretroviral therapy. The social support survey reported satisfaction with types of support available in November 2002 (N = 112). Clients' scores for self-care for TB, antiretroviral therapy and social support improved more than those of controls over the study period. The personal resource questionnaire measured perceptions of support: buddies' scores increased more than those of clients. Women on antiretroviral therapy completed the adherence attitudes inventory in April and November 2002 and reported a downward trend in adherence. Findings of the quality of life (SF 36) instrument showed that during the six-month study period, physical and mental health component summary scores improved but remained low (N = 112). During 2003 Botswana's community-based buddy-support programme was adopted by four other countries in Southern Africa in an attempt to enhance the quality of life of HIV+ve women in these countries. / Health Studies / D. Litt. et Phil. (Health Studies)