Today, the construction industry is one of the largest industries in Sweden, with a turnover of nearly 600 billion SEK in 2021 and employing 341,500 people. The civil engineering industry accounted for 19% of the turnover. Ensuring the quality of construction projects is one way for contractors to reduce potential errors and deficiencies in their work. The cost of addressing these deficiencies typically amounts to around 5% of the total contract cost. A part of this is the self-inspections which, generally within the industry, have been at a low level and lacked credibility. One aspect of this is self-inspections, which have generally been at a low level in the industry and have had lower credibility, resulting in quality deficiencies in the work performed.   The purpose of this study is to analyze the significance of self-inspections and the requirements for execution and documentation. The study also aims to provide an overview of how quality management, specifically self-inspections, operates in the construction and civil engineering industry during the production phase. The goal of the study is to provide an updated analysis of the construction industry's work with self-inspections and identify further development opportunities to improve the level of the final product in the company.   A qualitative research method is employed in this study, as it seeks greater knowledge and understanding of the area under investigation, which is not solely based on raw data such as numbers and surveys. The data collected will be based on words and descriptions obtained through a semi-structured interview with a focus group.   The results of the study show that the main purpose of self-inspection for the company is to verify the quality of the work, ensure that the work was done correctly according to the construction documents, and to serve as evidence for billing purposes to the client. The study also shows that the administrative part and requirements from the client can take over, which could distract from other important tasks. The results also show that the company wants to move towards a more digitized self-inspection, which would ultimately reduce administrative work.   The general conclusions drawn from this study are that education on the importance of quality assurance is crucial in providing the necessary knowledge and tools and creating a culture that strives for high quality. Additionally, there is a need for industry-wide standards for self-inspections to promote uniformity, maintain a consistently high level of quality and credibility, facilitate collaboration and knowledge exchange, and promote sustainability within the construction industry. Specifically for the case company, the work on continuous improvement needs to be developed, including encouraging employees to constantly seek improvement opportunities, and creating an environment where knowledge and innovation are shared. Another conclusion from the study is the implementation of digital tools, which would enhance the company's work on self-inspections and quality. This would enable more efficient data collection, reduce the risk of errors, and save time and resources by minimizing paper handling. / Idag är byggbranschen en av de största branscherna i Sverige och omsatte närmare 600 miljarder kronor 2021 samt sysselsatte 341 500 personer. 19 % av omsättningen stod anläggningsbranschen för. Att säkra kvaliteten på byggprojekt är ett sätt för entreprenören att minska eventuella fel och brister på utfört arbete. Kostnaden för att avhjälpa dessa brister och fel ligger vanligtvis runt 5 % av den totala entreprenadkostnaden. En del i detta är egenkontrollerna som generellt i branschen har hållit en låg nivå och haft en sämre trovärdighet vilket lett till brister i kvalitet på utfört arbete.   Syftet med studien är att analysera innebörden av egenkontroller och vilka krav som ställs på utförande och dokumentation. Studien syftar också till att få en övergriplig bild av hur kvalitetsarbetet och mer specifikt egenkontroller fungerar i bygg- och anläggningsbranschen under produktionsfasen. Målet med studien är att ge en uppdaterad analys av byggbranschens arbete med egenkontroller och hitta fortsatta utvecklingsmöjligheter för att höja nivån på slutprodukten på företaget.   I denna studie så används en kvalitativ undersökningsmetod då det eftersöks en större kunskap och förståelse för området som undersöks som i stora drag inte heller baseras på rå data som exempelvis siffror och enkäter. Den data som kommer att tas fram baseras på ord och beskrivningar som fås fram genom en semistrukturerad intervju med fokusgrupp.   Resultatet av studien visar att det främsta syftet med egenkontrollerna för företaget är att kunna verifiera kvaliteten, att utfört moment gjordes korrekt efter bygghandlingar samt att det även fungerar som ett bevis gentemot beställare för att i slutändan kunna ta betalt. Vidare så visar studien på att den administrativa delen och kraven från beställare kan ta över hand vilket i sin tur tar fokus från andra uppgifter. Resultatet visar även på företaget vill gå mot en mer digitaliserad egenkontroll vilket i det långa loppet skulle minska de administrativa delarna.    De generella slutsatserna som kan dras av denna studie är att utbildning om vikten av kvalitetssäkring för att ge nödvändiga kunskaper och verktyg samt skapa en kultur där strävas efter att hålla en hög kvalitet. Sedan bör det även finnas branschövergripande standarder för egenkontroller för att byggbranschen ska kunna främja enhetlighet, hålla en jämnhög kvalitet och trovärdighet, underlätta samarbete och kunskapsutbyte samt främja hållbarhet. Mer specifikt för fallföretaget så skulle arbetet med ständig förbättring behöva utvecklas bland annat genom att uppmuntra medarbetare att hela tiden söka förbättringsmöjligheter och därigenom skapa en miljö där kunskaper och innovation delas. En annan av studiens slutsatser är att implementera digitala verktyg vilket är något som skulle utveckla fallföretaget arbete med egenkontroller och kvalitet. Detta skulle möjliggöra en effektivare datainsamling, minska risken för fel samt spara tid och resurser genom att minska pappershanteringen.

Egenkontroll utgör en viktig del av byggbranschens kvalitetsarbete och något som under lång tid diskuterats som en lösning på byggbranschens kvalitetsproblem. Studier har dock riktat kritik till hur byggbranschens egenkontroll utförs och dokumenteras och pekar på att dess trovärdighet länge har varit låg. Det har även poängterats att det finns stora brister i både engagemang och kunskap kring egenkontrollens syfte och utförande. I och med den fjärde industriella revolutionen och dess snabba digitala utveckling har digitala verktyg implementerats för att underlätta utförande och dokumentation av egenkontrollen. Frågan är dock om digitala verktyg är rätt väg att gå när det gäller att försöka öka egenkontrollens bristande trovärdighet. Detta examensarbete syftar därmed till att skapa en ökad förståelse för egenkontrollens syfte samt ge en sammanställd bild av hur egenkontrollsystemet inom den svenska byggbranschen fungerar i produktion. Detta gäller både egenkontrollsystemet generellt men även med koppling till det digitala verktyg som implementerats för dess utförande och dokumentation. Arbetet har genomförts som en fördjupad litteraturstudie med kompletterande empiristudie där erfarenheter samlats in från både tidigare forskning, studier och deltagande respondenter. Resultatet av studien visar att det finns en stor variation i uppfattningen om egenkontrollens syfte och kravställning samt att det finns en utbredd brist på både kunskap och motivation kring egenkontrollens utförande och dokumentation. Detta har bidragit till en generell brist på tilltro till byggbranschens egenkontrollsystem. Det verktyg som implementerats för digitalt utförande och dokumentation av egenkontroll har påvisat fördelaktiga effekter men har inte lyckats åtgärda den problematik kring de variationer och brister som framkommit i denna rapport. För att åtgärda byggbranschens rådande kvalitetsbrister förespråkas att branschens företag sätter upp tydliga ramar för hur arbetet med egenkontroll ska utföras inom den egna verksamheten samt att detta arbetssätt sedan implementeras på rätt sätt. Att arbetssättet för egenkontroll finns på plats är en förutsättning för implementering av digitala verktyg. / Self-inspection is an important part of the construction industry's quality work and is something that has been discussed as a solution to the quality problems of the construction industry. However, studies have criticized how self-inspection is carried out and documented, also pointing out its low credibility. In addition, it is emphasized that there are major shortcomings in both commitment and knowledge about the purpose and execution of self-inspection. With the fourth industrial revolution and its rapid digital development, digital tools have been implemented to facilitate the execution and documentation of self-inspection. With that being said, the question is whether digital tools are the correct solution to increase the selfinspection’s lack of credibility. Therefore, this master thesis aims to provide readers with an increased understanding of the purpose of self-inspection, as well as to provide a comprehensive picture of how the system of self-inspection within the Swedish construction industry is perceived in production. This applies both to the system of self-inspection in general, as well as the digital tool that are implemented for execution and documentation. The work has been carried out as an in-depth literature study with a complementary empirical study in which experiences have been collected from both previous research, studies and participant respondents. The result of the study shows that there is a great variation in the perception of the purpose and requirements of self-inspection, and that there is a widespread lack of both knowledge and motivation regarding the execution and documentation of self-inspection. This has contributed to a general lack of trust in the self-inspection system. The tool that has been implemented for digital execution and documentation of self-inspection has shown beneficial effects but has not been able to address the problems surrounding the variations and shortcomings that have emerged throughout this report. In order to remedy the prevailing quality deficiencies in the construction industry, it is advocated that companies set up clear frameworks for how the work with self-inspection should be carried out within their own operations and that this work method is then implemented correctly. The means of self-inspection needs to be in place before any implementation of digital tools is advantageously possible.

Stora investeringar kommer ske inom den svenska infrastrukturen de närmaste åren vilket skapar möjligheter för entreprenadföretag att expandera. För att generera god lönsamhet för företaget är effektiva processer önskvärt. Det kan uppnås genom att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt samtidigt som slöseriet i processen är minimalt. Studien fokuserar på egenkontroller av anläggningsbranschen och vägprojekt eftersom det idag är ett relativt outforskat område. Syftet med examensarbetet är att undersöka kvalitetsäkringsprocessen för vägentreprenader med fokus på entreprenörens egenkontroll. Detta för att ge insikt om processen för att identifiera utmaningar och slöseri. I studien utreds fallföretagets egenkontrollsprocess för vägprojekt. Studien är explorativ för att samla kunskap inom ett specifikt område. Forskningsansatsen är av induktiv karaktär eftersom studien utgår från observationer i verkligheten och försöker utforma en teori om hur slöseriet i egenkontrollsprocessen kan hanteras och minimeras. Litteraturstudie tillämpas för att ge ökad förståelse för området samt ge teoretisk grund för analysen. Datainsamlingsmetoderna som nyttjats för studien är intervjuer och sekundärdata från fallföretagets intranät. Studien klarlägger att entreprenörens skyldigheter av egenkontroll beror på vilka krav beställaren ställer på kvalitetssäkring. En vanligt förekommande utmaning för entreprenören är att kraven är fördelade i ett stort antal dokument, vilket gör det svårt att lokalisera och samla alla krav. Kraven innefattar exempelvis kontrollernas intervall, kontrollmetod och dokumentation. Studien visar att slöseri i form av väntan, överarbetning eller bristande bearbetning, onödiga arbetsmoment, defekter samt outnyttjad potential hos anställda förekommer i planerings- och produktionsskedet av egenkontrollsprocessen för vägentreprenader. Orsakerna till slöseriet bedöms vara av både extern och intern karaktär. God planering är en viktig nyckel för att arbeta smartare och förenkla processen vilket leder till frigörelse av resurser som kan nyttjas till andra arbetsuppgifter. En viktig påföljd av god planering är att kvalitetssäkringen är strukturerad och tydligt planerad innan produktionen startar på projektet, vilket bör bidra till att alla på arbetsplatsen vet hur det arbetet ska ske. Åtgärdsförslaget till fallföretaget är uppdelat i fyra kategorier: öka flexibiliteten, öka transparensen för processen, förenkla och strukturera samt slutligen ökad erfarenhetsåterföring. Rekommendationen för fallföretaget är att prioritera planeringsfasen av egenkontrollerna för att skapa mallar och kontroller som gör nytta. Rekommendationen för branschen mer generellt är att myndigheter och institutioner aktivt ska arbeta för att minimera slöseriet i sina egna processer för att se till att de inte genererar slöseri som förekommer i alla projekt oavsett entreprenör. Vidare är rekommendationen att utreda hur egenkontroll kan tillämpas på ett effektivare sätt med hög tillförlitlighet, eller om det finns något alternativ till egenkontroll som är fördelaktigare. / Major investments will be made in the Swedish infrastructure in the next few years, which creates opportunities for construction companies to expand. To generate good profitability for the company, efficient processes are desirable. It can be achieved by making the best use of available resources while minimizing waste in the process. This study focuses on self-inspections of the construction industry and road projects since it today is a relatively unexplored area.    The purpose of the degree project is to investigate the quality assurance process for road projects with a focus on the contractor's self-inspection. This is to provide insight into the process to identifying challenges and waste. The study investigates the case company's self-inspection process for road projects. The study is exploratory to gather knowledge in a specific area. The research approach is of an inductive nature because the study is based on observations, trying to formulate a theory of how waste in the self-control process can be handled and minimized. The literature study provides an increased understanding of the area and a theoretical basis for the analysis. The data collection methods used for the study are interviews and secondary data from the case company's intranet. The study clarifies that the contractor's obligations of self-inspection depend on the customer's requirements of quality assurance. A common challenge for the contractor is that the requirements are distributed in a large number of documents, which makes it difficult to locate and collect all requirements. The requirements include, for example, the intervals of the inspections, inspection method and documentation. The study shows that waste in the form of waiting, extra-processing or lack of processing, unnecessary work steps, defects and unused potential in employees occurs in the planning and production phase of the self-inspection process for road projects. The causes of the waste are assessed to be of both external and internal nature. Good planning is an important key to working smarter and simplifying the process, which leads to the release of resources that can be used for other activities. An important consequence of good planning is that the quality assurance is structured and clearly planned before production starts, which should give everyone on the workplace information on how the work should be performed. The proposed actions for the case company are divided into four categories: increase flexibility, increase transparency of the process, simplify and structure and finally, increase possibilities for a lessons learned process. The recommendation for the case company is to prioritize the planning phase of the self-inspections to create templates and inspections that are useful. The recommendation for the industry more generally, is that authorities and institutions should actively work to minimize waste in their own processes to ensure that they do not generate waste that occurs in all projects regardless of contractor. Furthermore, the recommendation is to investigate how self-inspection can be applied in a more efficient way with higher reliability, or if there is an alternative to self-inspection that is more advantageous.