<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren.</p><p>Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella.</p><p>Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet. Expressen har fler hotfulla rubriker än konkurrenten år 2004 och har även gjort en stor satsning på personifierade rubriker det senare året.</p><p>På grund av bilagereklamen har utseendet på löpsedlarna förändrats mycket mellan åren 1994 och 2004. Löpsedlarna är marknadsföringsverktyg för kvällstidningarna men är samtidigt journalistiska produkter och kan fällas för alltför vinklade och osanna rubriker av PON, Pressens Opinionsnämnd.</p><p>Utöver den kvantitativa analysen har även en kvalitativ analys gjorts på de dagar då tidningarna har samma nyhet på löpsedeln. År 1994 var det vanligt att en tidning valde att ha en viss nyhet som andranyhet medan den andra valde att lägga nyheten som huvudnyhet. År 2004 har tidningarna nästan uteslutande lagt nyheterna som huvudnyheter. Aftonbladet och Expressen tycks idag göra i stort sett samma bedömning om vad som säljer respektive tidning bäst.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren. Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella. Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet. Expressen har fler hotfulla rubriker än konkurrenten år 2004 och har även gjort en stor satsning på personifierade rubriker det senare året. På grund av bilagereklamen har utseendet på löpsedlarna förändrats mycket mellan åren 1994 och 2004. Löpsedlarna är marknadsföringsverktyg för kvällstidningarna men är samtidigt journalistiska produkter och kan fällas för alltför vinklade och osanna rubriker av PON, Pressens Opinionsnämnd. Utöver den kvantitativa analysen har även en kvalitativ analys gjorts på de dagar då tidningarna har samma nyhet på löpsedeln. År 1994 var det vanligt att en tidning valde att ha en viss nyhet som andranyhet medan den andra valde att lägga nyheten som huvudnyhet. År 2004 har tidningarna nästan uteslutande lagt nyheterna som huvudnyheter. Aftonbladet och Expressen tycks idag göra i stort sett samma bedömning om vad som säljer respektive tidning bäst.

In printed text, sound is a somewhat forgotten aspect. The recitation of text is vital in areas like poetry and oratory, but still has no distinct technique of being communicated. Emphasis of a word might be expressed through italics, but no canonic character set or system for vocal delivery of texts exists. With this essay we are creating a foundation for a development of such a character set or system. By studying existing visualisations of sound and comparing these with semiotic and perception-based theories we obtain useful insights for a prospective system for visualisations of vocal sounds. We conclude that the aspects of sound one wants to visualise must be carefully defined since the viewer cannot process infinite amounts of information. A sound visualisation system does not have to consist of multiple characters or signs to be effective, but had better be built around a strong code to manage the signs into a working system. Creating a context for the signs is also recommended in order to be able to compare signs with eachother.

Graduation date: 1992

Texting is ubiquitous; the International Association for the Wireless Telecommunications Industry reported that 4.1 billion text messages were sent per day in the first half of 2009. In isolation, texting does not injure individuals; however, when combined with driving, lives have changed for the worse. The National Safety Council estimates that 1.6 million crashes per year can be attributed to distracted drivers either talking on cell phones or texting while driving and nearly 28 percent of all crashes in the United States can be ascribed to these behaviors. An increasing number of texting while driving fear appeal campaigns are being utilized in the media. Therefore, the purpose of this research was to create and test theoretically-based messages aimed at discouraging texting while driving. Formative research along with the Extended Parallel Process Model was used for guidance in the creation of the fear appeal messages. No low threat message was used for the main study after repeated message validations failed. For the study, three high threat messages varied only by a single paragraph which targeted beliefs about benefits, mastery, and ubiquity of texting while driving. 155 undergraduates at Texas A & M University completed a pretest, read the high threat message, and answered a posttest. Need for cognition and sensation seeking tendencies were measured in order to understand the effects such personality traits have on message perceptions. Five major outcomes were revealed even though numerous hypotheses were unsupported. There was a significant interaction between perceived threat and sensation seeking tendencies on message realism. There was a significant interaction between perceived threat and need for cognition on message realism. There was a significant interaction between perceived threat and need for cognition on message accuracy. There was a significant interaction between perceived threat and need for cognition on attitudes. There was a significant positive correlation between perceived threat and perceived message sensation value. This project provides support that sensation seeking tendencies and need for cognition do interacted with perceived threat on perceptions of message effectiveness and that perceived message sensation value was positively related to perceived threat. Results also revealed the prevalence of texting while driving behavior and relationships between personality traits and texting while driving. Sensation seeking tendencies were positively correlated with initiating text messages while driving. Need for cognition was negatively correlated with reading and replying to text messages while driving.

Ce mémoire propose une réflexion sur le processus de création chorégraphique que nous avons élaboré à partir des concepts philosophiques proposés par Gilles Deleuze, dans l'ouvrage Francis Bacon. Logique de La sensation. Au sein de l'essai chorégraphique Certaines scènes peuvent ne pas convenir, nous avons cherché à entrer en dialogue avec la pensée de Deleuze et le monde, et surtout à « faire rhizome », afin d'ouvrir la danse à des pistes de sens et des territoires sensibles inattendus. Dans le présent document, nous cherchons d'abord à définir les modalités de notre recherche création autour du concept de « rhizome », puis à dégager de notre processus créatif une Logique de La sensation qui serait proprement chorégraphique, tout en maintenant un lien étroit avec la philosophie de Deleuze et l'oeuvre picturale de Francis Bacon. La notion d'un devenir du corps tient lieu, dans cette logique, de dynamique centrale. Nous abordons ensuite l'usage particulier que nous avons fait du corps dansant, où ce dernier devient « matériau de la Figure ». En procédant à ce que Deleuze nomme la « capture des forces », nous cherchons à découvrir dans la danse le « fait du corps », au-delà de tout effet narratif ou figuratif. Par la suite, nous cherchons à identifier, à partir des concepts deleuziens de territoire, de rythme et de structure, ce qui participe à générer la cohérence de l'oeuvre, en dépit de nos tactiques visant à déjouer et à multiplier les développements possibles du sens. L'oeuvre devient alors la cartographie d'un territoire que l'on arpente et que l'on découvre au fil de son développement. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Création chorégraphique, Rhizome, Sensation, Figuration, Corps, Rythme, Philosophie.

ABSTRACT The aim of this study was to examine the relationship between job satisfaction, birth order and sensation seeking. The sample consisted of 179 jobholders in four different organizations in southern Sweden, with an average age of 44 years (SD = 12,12). A questionnaire consisting of three parts was used to map out and measure the participants’ family background, birth order, job satisfaction and sensation seeking. The study showed no significant relationship between birth order and job satisfaction (p = 0,127). Furthermore, the study showed a significant relationship between sensation seeking and job satisfaction (p = 0,025). Finally the analyses showed that laterborns had a significantly higher score on the sensation seeking scale, used in the questionnaire, than firstborns (p = 0,015). The study concludes that sensation seeking is a significant factor when it comes to prediction of job satisfaction. / SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och syskonplacering, med hänsyn taget till spänningssökande. Stickprovet bestod av 179 arbetstagare inom fyra organisationer i södra Sverige med en medelålder på 44 år (SD = 12,12). Instrumentet som användes för insamling av data bestod av en enkät med tre delar. Dessa delar kartlade och mätte deltagarnas familjebakgrund, syskonplacering, arbetstillfredsställelse och spänningssökande. Studien visade att det inte fanns något samband mellan syskonplacering och arbetstillfredsställelse (p = 0,127). Vidare visade studien att individer med ett högt mått av spänningssökande upplevde högre arbetstillfredsställelse än individer med ett lågt mått av spänningssökande (p = 0,025). Slutligen framkom det att yngrebarn hade ett högre mått av spänningssökande än individer med en annan placering i syskonskaran (p = 0,015). Spänningssökande är alltså av vikt när det kommer till tillfredsställelse på arbetet.

This is an attempt to analyze the evaluation criteria of tactual qualities on handheld product experiences by users. The study was conducted with the users selected from different work groups and different ages for exploring the meanings which are attributed to these tactual qualities by them. The thesis is expected to shed a light in the design studies by designers. After identifying the products and the participants, the tactual experiences were analyzed throughout the study to find out the keywords which are used to describe the tactual qualities through the experience. The evaluation criteria and the relationships between these criteria are expected to use as guidance. The guidance of these keywords, the approaches of the users to the tactual qualities tried to be clarified in order to acquire data for the design processes. The results showed that the tactual qualities are qualities which are mentioned by the participants. This means that the participants are aware of the tactual qualities. On the other hand, it was seen that expressing the emotional effects of the tactual qualities with words is hard for users. However, expressing the emotional effects is hard for users / some relations between the tactual qualities and between other qualities are conducted.

<p>ABSTRACT</p><p>The aim of this study was to examine the relationship between job satisfaction, birth order and sensation seeking. The sample consisted of 179 jobholders in four different organizations in southern Sweden, with an average age of 44 years (SD = 12,12). A questionnaire consisting of three parts was used to map out and measure the participants’ family background, birth order, job satisfaction and sensation seeking. The study showed no significant relationship between birth order and job satisfaction (p = 0,127). Furthermore, the study showed a significant relationship between sensation seeking and job satisfaction (p = 0,025). Finally the analyses showed that laterborns had a significantly higher score on the sensation seeking scale, used in the questionnaire, than firstborns (p = 0,015). The study concludes that sensation seeking is a significant factor when it comes to prediction of job satisfaction.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och syskonplacering, med hänsyn taget till spänningssökande. Stickprovet bestod av 179 arbetstagare inom fyra organisationer i södra Sverige med en medelålder på 44 år (SD = 12,12). Instrumentet som användes för insamling av data bestod av en enkät med tre delar. Dessa delar kartlade och mätte deltagarnas familjebakgrund, syskonplacering, arbetstillfredsställelse och spänningssökande. Studien visade att det inte fanns något samband mellan syskonplacering och arbetstillfredsställelse (p = 0,127). Vidare visade studien att individer med ett högt mått av spänningssökande upplevde högre arbetstillfredsställelse än individer med ett lågt mått av spänningssökande (p = 0,025). Slutligen framkom det att yngrebarn hade ett högre mått av spänningssökande än individer med en annan placering i syskonskaran (p = 0,015). Spänningssökande är alltså av vikt när det kommer till tillfredsställelse på arbetet.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2003. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 132-141). Also available on the Internet.