Bakgrund: Sepsis är ett livshotande sjukdomstillstånd som står för cirka 20 procent av alla dödsfall globalt. Tillståndet orsakas av ett dysfunktionellt systemiskt svar på infektion som i de flesta fall orsakas av bakterier. Symtomen kan vara diffusa men typiska symtom vid sepsis är hög feber och frossa, uttalad trötthet, avvikande vitalparametrar samt påverkat allmäntillstånd. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter med sepsis, det är också sjuksköterskan som administrerar vätskebehandling och ordinerade läkemedel. Sjuksköterskan spelar en avgörande roll vid identifiering av tidiga symtom på sepsis samt vid initiering av behandling. Bristande omvårdnad vid sepsis kan öka risken för psykiska och fysiska komplikationer och i värsta fall död. Syfte: Att sammanställa tidigare forskning om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med sepsis. Metod: En litteraturstudie som omfattar tio vetenskapliga, empiriska artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, PubMed samt PsycInfo och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudiens resultat gav insikter i de utmaningar som påverkade sjuksköterskornas arbete med att hantera det komplexa tillståndet. Fem övergripande teman framkom i resultatet: Sepsis som komplext tillstånd, Brister i organisationen, Användningen av kliniska verktyg, Sjuksköterskans kunskap och erfarenhet och Kommunikation och Samverkan som alla påverkade sjuksköterskans förmåga att vårda patienter med sepsis. Slutsats: För att nå en förbättring av vården av patienter med sepsis och för att ge sjuksköterskan rätt förutsättningar i den verksamhet hon arbetar i krävs att organisatoriska hinder adresseras, följsamheten till kliniska verktyg uppmuntras, interprofessionell samverkan främjas samt att hon tillgodoses kunskap genom utbildning i ämnet.

Bakgrund: Sepsis är en livshotande organdysfunktion som orsakas av ett stört systematiskt svar på en infektion och drabbar årligen 48,9 miljoner människor globalt. Sepsis är en diagnos som globalt sett är associerad med hög morbiditet och ökad mortalitet, detta eftersom sepsis är ett tillstånd som kan bli livshotande om inte effektiv behandling snabbt sätts in. Diagnosen har uppmärksammats nationellt såväl som internationell som ett område inom sjukvården med stor förbättringspotential. För att möta denna utmaning är det nödvändigt att förstå hur sepsis utvecklas och vilka åtgärder som krävs för att känna igen sepsissymtom på ett effektivt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att känna igen sepsissymtom hos patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes med 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna CINAHL och PubMed användes för databassökning. Analysen genomfördes som en stegvis process inspirerad av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att känna igen sepsissymtom hos patienter visade sig bero på olika faktorer som delades in i tre kategorier;  ́Organisation ́, ́Samverkan i vårdteam ́ och  ́Påverkan av sjuksköterskors individuella faktorer ́. Konklusion: Inom omvårdnadsområdet är samarbete med läkare en avgörande faktor som antingen underlättar eller hindrar sjuksköterskan att känna igen sepsissymtom. Bristande kunskap utgör ett hinder för sjuksköterskans förmåga att känna igen sepsissymtom, särskilt när dessa är diffusa. Men det är också en komplex process där hög arbetsbelastning, samverkan, dokumentation, riktlinjer, kunskap, erfarenhet, klinisk blick och kritiskt tänkande vävs samman och påverkar sjuksköterskors förmåga att effektivt känna igen sepsissymtom. / Background: Sepsis is a life-threatening organ dysfunction caused by a disrupted systemic response to an infection and annually affects 48.9 million people globally each year. It is a diagnosis that globally is associated with high morbidity and increased mortality because sepsis is a condition that can become life- threatening if not effective treatment immediately is used. It has become a subject of national and international attention as an area within healthcare with significant improvement potential. To address this challenge, it is necessary to understand how sepsis develops and what measures are required for its effective detection. Aim: The aim of this study is to explore nurses' experiences in recognizing sepsis symptoms in patients. Method: A literature review using a qualitative approach was conducted, analyzing 10 scientific articles with a qualitative approach. The databases CINAHL and PubMed were utilized for the literature search. The analysis followed a stepwise process inspired by content analysis. Results: Nurses' experience of recognizing sepsis symptoms in patients was found to be influenced by various factors categorized into three main groups: 'Organization', 'Collaboration in the healthcare team', and 'Impact of individual factors on nurses'. Conclusion: In the field of nursing, collaboration with physicians is a crucial factor that either facilitates or prevents nurses from recognizing sepsis symptoms. Insufficient knowledge poses a barrier to nurses' ability to recognize sepsis symptoms, especially when symptoms are vague. In summary, it is a complex process where high workload, collaboration, documentation, guidelines, knowledge, experience, clinical intuition, and critical thinking are interwoven to affect nurses' ability to effectively recognize sepsis symptoms.

Sepsis is a complicated disorder in which an infection has reached the bloodstream and caused a cascade of events that in time will lead to death. Interventions aimed at identifying sepsis early in its progression are imperative to stopping the process. The purpose of this study is to examine the current state of the literature regarding sepsis screening tools utilized by emergency medical services. A literature review exploring the various tools in place was conducted to see their value in predicting sepsis and secondary what the initiation of a sepsis alert has on the patients’ outcome. Results found included that sepsis screening tools when in place decrease time to identification, decrease time to antibiotics, increase amount of fluid administration, and overall reduce hospital stay and mortality rate. With these findings educational training for EMS providers and the introduction of generalized protocols are of the upmost importance. Further research is needed to be done to create a consistent tool to be used by all EMS agencies that has a validated predictive value of sepsis.

As a complicated lethal medical emergency, sepsis is not easy to be diagnosed until it is too late for taking any life saving actions. Early prediction of sepsis in ICUs may reduce inpatient mortality rate. Although deep learning models can make predictions on the outcome of ICU stays with high accuracies, the opacity of such neural networks decreases their reliability. Particularly, in the ICU settings where the time is not on doctors' side and every single mistake increase the chances of patient's mortality. Therefore, it is crucial for the predictive model to provide some sort of reasoning in addition to the prediction it provides, so that the medical staff could avoid actions based on false alarms. To address this problem, we propose to add an attention layer to a deep recurrent neural network that can learn the relative importance of each of the parameters of the multivariate data of the ICU stay. Our approach sheds light on providing explainability through attention mechanism. We compare our method with some of the state-of-the-art methods and show the superiority of our approach in terms of providing explanations.

Sepsis är en livshotande sjukdom som har en hög morbiditet. Sepsis har ofta ett fortskridande förlopp och tidig identifiering av sepsis med omedelbara åtgärder är avgörande för patientens överlevnad. Sjuksköterskans identifiering av sepsis är ett komplext och utmanande uppdrag. Syftet: med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Två frågeställningar formulerades som syftade till att specificera vad som påverkade sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede samt vad som bidrog till ökad kunskap om sepsis hos sjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt. Analysarbetet utfördes på data ur artiklar identifierade digitalt och manuellt. I analysen ingick tre artiklar med kvalitativ ansats och elva artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades under den första frågeställningen och tre kategorier identifierades under den andra frågeställningen. Resultatet fastställde att sjuksköterskans tidiga identifiering av sepsis kunde påverkas av komplexitet av sepsis symtombild, användning av bedömningsverktyg, samverkan i teamet, hög arbetsbelastning och tidspress, dessutom spelade sjuksköterskans förmåga att utföra en klinisk bedömning en roll vid identifiering av sepsis. Förutom detta framkom det i resultatet att det behövs sepsisutbildning, klinisk träning och klinisk erfarenhet för att öka kunskap avseende sepsis. Slutsatsen: Denna studie lyfter fram sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Sjuksköterskor behöver utrustas med mer kunskap om sepsis och tidig identifiering för att öka sin kompetens, dessutom krävs det tydliga protokoll och gynnsam arbetsmiljö. Förslag på ytterligare forskning är att studera sjuksköterskors upplevelse av att tidigt identifiera sepsis hos vuxna patienter.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.