The purpose of the study is to determine what levels of servicification readiness that technology- and product-centric companies can expect if they decide to servitize. Servicification readiness is defined as how ready the organization is to manage and go thru the organizational transformation that follows from a decision to servitize. Low servicification readiness implies a significant discrepancy between the current organization and that required by servicification. High servicification readiness implies that the organization of the company is ready to accept the transformation to a servicification strategy without little or no change. A literature study was conducted to construct a framework which described along which dimensions and how the organization changes as it servitize. A single-case study was performed at a technology- and product-centric company. Interviews, observations and surveys were methods use for data collection. The purpose of the case study was determining the current state of the organization within the dimensions identified from the literature study. This data was then analyzed and contrasted using the theoretical findings to understanding how much the organization must change. The differences identified were also analyzed to understand why readiness is high or low. The results of the literature study indicated that organizations change along 6 dimensions as a companie servitize. The value proposition and how value is delivered change, the organizational structure is changed to accommodate new types of offerings, the organizations relationships to customers, partners and suppliers will also change as an organization servitize. Process and capabilities within especially knowledge management and information technology will change along with the characteristics of employees and the metrics and incentives used by the company. The culture will also change. The case study revealed that the servicification readiness of technology- and product-centric companies is generally low. A number of factors were also found to influence the level of servicification readiness including information biases, a tendency to coordinate rather than cooperate, that the product centric focus will result in service being undervalued and that the organization must develop the necessary capabilities and change to develop competitive services. / Syftet med denna studie är att fastställa vilken nivå av organisatorisk beredskap som teknik- och produktfokuserade bolag kan förvänta sig när de tjänstefierar. Tjänstefieringsberedskap definieras som hur redo organisationen är att klara av och gå igenom de organisatoriska förändringarna som krävs när företaget tjänstefierar. Låg tjänstefieringsberedskap innebär att organisationen har lite gemensamt med den organisation som krävs för att tjänstefieringstransformationen ska vara framgångsrik. Hög tjänstefieringberedskap innebär att organisationens beredskap i att hantera och anpassa sig till en tjänstefieringsstrategi är hög. Låg tjänstefieringsberedskap innebär istället att organisationen måste göra omfattande förändringar av sin organisation för att anpassa den till en tjänstefieringsstrategi. En litteraturstudie genomfördes för att konstruera ett ramverk som beskriver både längs vilka dimensioner som förändring kommer ske men även hur denna förändring ser ut när ett företag tjänstefierar. En fall-studie genomfördes också hos ett teknik- och produkt fokuserat bolag. Intervjuer, observationer och enkäter användes för att samla data. Resultaten från fallstudien användes för att göra en nulägesanalys av företaget som studerades för att konstratera den mot den organisationen som krävs i en tjänstefierad organisation. Resultaten användes för att kartlägga och förstå vad organisationens nuvarande tjänstefieringsberedskap är inom de dimensioner som identifierades i litteraturstudien. Litteraturstudie indikerade att organisatoriska förändringar främst sker längs 6 dimensioner när ett företag tjänstefierar. Värdeerbjudandet och hur detta värde leverars förändras, organisationens struktur förändras också för att tillåta leverans av nya typer av erbjudanden, företagets relationer till kunder, partners och leverantörer kommer också att förändras när företaget tjänstefieras. Företagets processer och kapacitet kommer också förändras, särskilt inom knowledge-management och IT. Vilka färdigheter anställda har måste också förändras tillsammans med de mätetal och incitament som används för att styra personalens dagliga arbete. Företagskulturen måste också förändras när företaget tjänstefieras. Fallstudien uppdagade att tjänstefieringsberedskapen i teknik- och produktfokuserade bolag generellt är låg. Ett antal faktorer som påverkar organisationens tjänstefieringberedskap identifierades också. Detta inkluderar bland annat informationsbias, en tendens att koordinera istället för att sammarbeta, att produktfokus resulterar i att organisationen undervärderar tjänsters värde och att organisationen måste förändras enligt ovan för att kunna utveckla konkurrenskraftiga tjänster.

Givet det ohållbara resursuttag som idag krävs för att tillgodose samhällets konsumtion, föreligger ett stort behov att övergå till en mer cirkulär ekonomi. En nyckelkomponent i denna övergång är att utifrån avfallshierarkin förbättra vår avfallshantering, exempelvis genom att se till att öka andelen som går till materialåtervinning och minska den som går till energiåtervinning. En strategi som föreslagits för detta är Product Service Systems (PSS), som till stor del går ut på att övergå till affärsmodeller med en högre grad av tjänstefiering, vilket innebär att en större del av värdeskapandet utgår från tjänster iställer för produkter.  Med hänseende på behovet av cirkularitet är detta synnerligen aktuellt för textilier. Till skillnad från många andra material som glas och papper, återvinns textilier nästan inte alls i Sverige. Däremot har vissa pilotprojekt etablerats på senare år, framförallt för att ta hand om svenska regioners sjukvårdstextilier då dessa flöden har en högre grad av homogenitet än konsumenttextilier. Med offentliga upphandlingsprocessens potential till förändring som utgångspunkt, genomfördes intervjuer med relevanta aktörer inom värdekedjan för textilåtervinning i tre regioner. Dessa intervjuer utgjorde ett underlag för att utreda huruvida en högre grad av tjänstefiering bör influera regionerna i deras upphandlingsprocess samt vilken roll övriga aktörer kan spela i skiftet mot en högre grad av textilåtervinning.  Trots en varierande grad av tjänstefiering i de tre regionerna fanns ett stort överlapp i vilka hinder och möjligheter till en ökad grad av textilåtervinning som identifierades, inte bara av representanterna för regionen utan även övriga aktörer. Ett brett konsensus fanns om att en informationsasymmetri mellan region och leverantör existerade, även om de föreslagna lösningarna på detta varierade. Många av de lösningar som föreslogs som svar på de identifierade hindren hade kommunikation som ett centralt tema. Trots att PSS ofta lyfts som ett sätt att facilitera kommunikation mellan aktörerna, tycks de varierande graderna av tjänstefiering i fallstudierna inte vara den avgörande faktorn för huruvida värdekedjan präglas av bättre förutsättningar för ökad textilåtervinning. Den kommunikation som värdekedjans aktörer efterfrågar, föreslås istället faciliteras av horisontell kommunikation mellan regionerna, där erfarenheter och insikter från innovativa upphandlingsprocesser kan dissemineras till andra regioner, samt genom vertikala kommunikationsplattformar där värdekedjans aktörer kan erbjudas insikt i varandras problemformuleringar och behov.  Vidare valde många aktörer att belysa värdet av långsiktighet i relationerna, något som Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) i viss mån tycks utgöra ett hinder för, delvis på grund av de tidsmässiga avtalsbegränsningar som finns idag. Relaterat till detta ansågs även avfallstaxonomin utgöra ett hinder för etablerandet av cirkulära textillösningar. Dessa slutsatser påkallar behovet av att se över dessa lagar, framförallt utifrån ett cirkulärt perspektiv, till skillnad från det linjära perspektiv som präglade tiden då dessa utformades. / Given the unsustainable extraction of resources required today to meet society's current  levels of consumption, the urgency to move towards a more circular economy is acute. A key component in this transition is to improve our waste management in accordance with the waste hierarchy, for example by ensuring an increase in the share of material recycling. One strategy that has been proposed for this is Product Service Systems (PSS), which largely involves moving to business models with a higher degree of servicification, meaning that a larger part of the value creation is based on services instead of products.  With regards to this need for circularity, textiles are a particularly relevant topic. As opposed to other materials such as glass and paper, textile recycling is practically non-existent in Sweden today. However, some pilot projects have been established in recent years, primarily to handle the waste streams of healthcare textiles stemming from Swedish regions, as these flows have a higher degree of homogeneity than consumer textiles. With the capacity for change inherent in the public procurement framework used as a starting point, interviews were conducted with relevant actors in the textile recycling value chain for three regions. These interviews formed a basis for investigating whether a higher degree of servicification should influence the regions in their procurement process and what role other actors can play in the transition towards a value chain with a higher degree of textile recycling.  Despite a varying degree of servicification in the three regions, there was a considerable overlap in the obstacles and opportunities identified by the actors as important in the work towards an increased degree of textile recycling, not only by representatives of the regions themselves but also by other actors. There was a broad consensus that an information asymmetry between region and supplier existed, although the solutions proposed to this end varied. Many of the solutions that surfaced in response to the identified obstacles had communication as a central theme. Although PSS is often highlighted as a way of facilitating communication between actors, the varying degree of servicification in the case studies do not seem to be the decisive factor as to whether the value chain is conducive to an increased textile recycling or not. Rather, the type of communication that the actors in the value chain favored, were suggested to be facilitated by both horizontal communication between regions, where insights gained through the deployment of innovative procurement processes could be disseminated to other regions, as well as through vertical communication platforms where the actors in the value chain can acquire insight into each other's respective view of what difficulties and needs exist in the value chain.  Furthermore, many actors chose to highlight the value of long-term relationships in the value chain, which the Public Procurement Act (LOU) to a certain extent seems to discourage today, partly because of the constraints on the duration of the contracts between the supplier and the region. Additionally, the waste taxonomy was also considered to be an obstacle to the establishment of circular textile solutions. These conclusions call for a review of these laws, primarily from a circular perspective, as opposed to the linear perspective that characterized the time when they were drafted.

This study aims to investigate the effects of the integration in global value chains on the specialization in the production of services and the relative demand for high-skilled labor in the Swedish manufacturing industry. The empirical model and the predictions are based on theories and findings such as the phenomenon of servicification, the Hecksher-Ohlin theorem, and the Stolper-Samuelsson theorem. The study is conducted using a regression analysis of panel data and employs a fixed effects model to control for unobserved heterogeneities between the entities. An interaction variable based on the initial ICT capital stock of each sector is used in an attempt to establish causality. The results show that there is a positive and significant correlation between the growth of intermediate imports and the growth value added through total services and business services between 2000 and 2018. The results also display a positive and significant correlation between the growth of intermediate trade and the value added through total services between 1995 and 2018. The direction of causality of the relationships are not established. Furthermore, the results for growth of relative employment and relative wage are insignificant. Based on these findings it is concluded that there is a correlation between increased participation in global value chains and the growth of value added through services.