Att studera kvinnliga sexualförbrytare är problematiskt då gruppen är så liten. Studien är en litteraturstudie för att klargöra vad som är sammanställt kring denna lilla grupp. Uppsatsens frågeställningar handlar om huruvida det existerar någon generell bild av vem den sexualbrottsdömda kvinnan är, om det finns olika distinkta typer av sexualbrottsdömda och om svenska förhållanden är möjliga att översätta till internationella. Därför innehåller uppsatsen också en genomgång av de fall som utretts vid kriminalvårdens riksmottagning för långtidsdömda. För att behålla objektiviteten i fråga om internationell typologi presenterar författaren en rutnätsmodell med hjälp av vilken fall av den här typen kan spaltas upp förtydligas och presenteras utan typologi. Mycket av den existerande forskningen har fokuserat på att dela upp populationen i olika typologier. Tyvärr verkar det inte existera någon koncensus kring viken typologi man använder eller för den skull vad man använder typologin för. Således blir tidigare forskning svår att överskåda och använda vid exempelvis utveckling av behandlingsansatser. Då ämnet i sig varit och är färgat av tabun kring kvinnlig kriminalitet och sexualitet tar arbetet upp genusaspekter som en viktig del. Tabun som omgärdar ämnet ökar också sannolikheten att det förekommer stora mörkertal kring hur stor omfattningen av denna kriminalitet egentligen är. Det är uppsatsens slutsats att de undersökta svenska fallen passar in i den internationella bilden. Fortfarande kvarstår mycket forskning för att belysa denna del av kriminologin men uppsatsen kan sägas vara ett litet steg i rätt riktning.

<p>Syftet med uppsatsen är att jämföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att använda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angående sexualförbrytare, beträffande förklarings- och behandlingsmodeller. Vår avgränsning är män över 18 år i Sverige. För att få aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvården som dagligen arbetar med sexualförbrytare. Detta gjordes för att kunna analysera och kritiskt granska vår teoretiska referensram. Vi konstaterade ett förändrat synsätt, som tog sikte på rehabilitering med kognitiv beteendeterapi och med ett behandlingsprogram som kallas ROS. Grunden i kursen Relation Och Samlevnad bygger på gruppterapeutiskt tänkande. Genom metoden får männen insikt i sin egen avvikelse samt bättre förståelse för orsakerna till sitt eget beteende. Barndomen hos förövarna karakteriseras i regel av traumatiska upplevelser och sexuella övergrepp ofta i kombination med relationsproblem inom familjen. Det tabu mot incest som finns i en normal föräldrarelation fungerar inte i uppväxtfamiljen och samma beteende upprepas av förövaren mot andra individer, barn eller kvinnor. Senare i diskussionen presenterar vi några tankar och åsikter som hos oss under arbetets gång dykt upp.</p>

Syftet med uppsatsen är att jämföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att använda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angående sexualförbrytare, beträffande förklarings- och behandlingsmodeller. Vår avgränsning är män över 18 år i Sverige. För att få aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvården som dagligen arbetar med sexualförbrytare. Detta gjordes för att kunna analysera och kritiskt granska vår teoretiska referensram. Vi konstaterade ett förändrat synsätt, som tog sikte på rehabilitering med kognitiv beteendeterapi och med ett behandlingsprogram som kallas ROS. Grunden i kursen Relation Och Samlevnad bygger på gruppterapeutiskt tänkande. Genom metoden får männen insikt i sin egen avvikelse samt bättre förståelse för orsakerna till sitt eget beteende. Barndomen hos förövarna karakteriseras i regel av traumatiska upplevelser och sexuella övergrepp ofta i kombination med relationsproblem inom familjen. Det tabu mot incest som finns i en normal föräldrarelation fungerar inte i uppväxtfamiljen och samma beteende upprepas av förövaren mot andra individer, barn eller kvinnor. Senare i diskussionen presenterar vi några tankar och åsikter som hos oss under arbetets gång dykt upp.

In this thesis the objective has been to identify differences in judgements between female and male offenders in legal cases about rape against children in Swedish courts. Female offenders are often seen as victims or mentally ill by judicial courts/institutions. By analyzing the cases from a theoretic perspective that gender is constructed by victimization the thesis will investigate how the offenders motivate their act. The thesis has investigated cases from 3 angles; the relationship with the child, the sexual act and their explanations to the committed crime/acts. There are some indications that construction of sex is identifiable. The relationship with the plaintiff in the cases is assumed from the feelings the child has towards the male offender, and when the offender is a woman it is assumed from her feelings and not the relationship with the child. Judgements with male offenders is more detailed with the sexual act and therefore also much more explained in the documents from the court. The female offender is often described as a vulnerable, manipulated or victimized and therefore given reason for not taking responsibilities for their acts. This is often used by the lawyer who represents the female offender.

The aim of the study was to examine social workers experiences regarding the relationship between emotional labor and professional approach as well as the importance of the professional approach to sexual offenders. The used method was a qualitative interview study with a targeted selection of seven social workers who had experiences of working with sexual offenders. The study was implemented by semi-structured interviews and the emipirical data was analyzed through a thematic analysis. The study’s result showed that a professional approach was indeed a important part of their work, especially when it came to being objective and respectful despite the clients violent crimes of a sexual nature. It was also found that the social workers felt that the professional approach could be affected by the emotional challenges that came with their work. The social workers used strategies to maintain their professional approach in situations that were found emotionally challenging. / Studien syftade till att undersöka socialarbetares erfarenheter gällande relationen mellan emotionellt arbete och professionellt förhållningssätt samt vilken betydelse de upplever att ett professionellt förhållningssätt har, i arbetet med utövare av sexuellt våld. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av sju socialarbetare med erfarenhet att arbeta med utövare av sexuellt våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlade data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att socialarbetarna ansåg att ett professionellt förhållningssätt var viktigt i deras arbeten och detta genom bland annat att vara objektiv och respektfull trots klienternas våldsbrott av sexuell karaktär. Det framkom även att socialarbetarna upplevde att det professionella förhållningssättet kunde påverkas av de känslomässiga utmaningar som kom med arbetet. Socialarbetarna använde sig av strategier för att bibehålla det professionella förhållningssättet i känslomässigt utmanande situationer.