I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget. Personansvariga och anställda som blev intervjuade arbetade på tre olika orter på ett inomhus-lekland för barn. Analysen berör aspekterna: organisationsstruktur, ledarstilar, flexibilitet, sociala band, social responsivitet respektive asocial responslöshet. Resultatet analyseras utifrån Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér och Thomas Scheff. / In today’s society the atmosphere of the workplace looks nothing like what it has in the past.The expectations of both employees and employers has shifted drastically. Companies haveplaced a new emphasis on communication within their organizations in the belief thatcommunication is the key to successful cooperation. Within more and more organizations, agreater level of responsibility is being placed upon managers when it comes to creatingeffective leadership for those employees working under them. Much of the success of theseorganizations is now derived from how well their middle and lower level managers areleading their teams. There are other aspects of the modern business environment that alsoserve to differentiate it from the past. Today’s work requires a greater level of flexibility forboth managers and employees, as well as demanding from all members of organization anincreased ability to work in team-based, cooperative environments. The purpose of thisinvestigation is to understand the relationship between leaders and group members withinbusinesses and the result is analyzed on the basis of organizations from a social psychologybased perspective. This analysis is based upon interviews with personnel managers andemployees working at multiple different children's indoor-playgrounds in three differentcities. The analysis will examine the following aspects: structure of an organisation, leadertypes, flexibility, social bonds, social response respective asocial lack of responsitivity.Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér and Thomas Scheff.

<p>I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget. Personansvariga och anställda som blev intervjuade arbetade på tre olika orter på ett inomhus-lekland för barn. Analysen berör aspekterna: organisationsstruktur, ledarstilar, flexibilitet, sociala band, social responsivitet respektive asocial responslöshet. Resultatet analyseras utifrån Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér och Thomas Scheff.</p> / <p>In today’s society the atmosphere of the workplace looks nothing like what it has in the past.The expectations of both employees and employers has shifted drastically. Companies haveplaced a new emphasis on communication within their organizations in the belief thatcommunication is the key to successful cooperation. Within more and more organizations, agreater level of responsibility is being placed upon managers when it comes to creatingeffective leadership for those employees working under them. Much of the success of theseorganizations is now derived from how well their middle and lower level managers areleading their teams. There are other aspects of the modern business environment that alsoserve to differentiate it from the past. Today’s work requires a greater level of flexibility forboth managers and employees, as well as demanding from all members of organization anincreased ability to work in team-based, cooperative environments. The purpose of thisinvestigation is to understand the relationship between leaders and group members withinbusinesses and the result is analyzed on the basis of organizations from a social psychologybased perspective. This analysis is based upon interviews with personnel managers andemployees working at multiple different children's indoor-playgrounds in three differentcities. The analysis will examine the following aspects: structure of an organisation, leadertypes, flexibility, social bonds, social response respective asocial lack of responsitivity.Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér and Thomas Scheff.</p>

The purpose of this study is to examine how the work with young people at home to care and accommodation (HVB) are organized in a municipality outside Karlstad and how the staff perceive emotions in the workplace. The issues that are discussed are based on the concepts of social ties, emotional labor, roles, shame and pride. The number of people who are fleeing in the world is today about 51 million. There has not been this high since World War II. The Swedish Migration Board calculated that about 7,000 of these people were unaccompanied children and came to Sweden in 2014. Since 2005, there has been a high increase of young people who have been in institutions and one reason of that is the number of unaccompanied children. To find out where, when and how relationships are created on the HVB are issues that I have chosen for my study. Relationships are established through the energy-creating rituals between people and is a process that requires a shared sense that is developing between them. The staff has many different parts to consider in the process of creating a relationship with the youth. These young people may initially not know the language, they have no parents in Sweden and they are seeking for protection. The results show that two of the interviewees think that they deliberately are changing their attitudes at work compare to at home while the other two, feel that they can be themselves. The roles that the interviewees are experiencing at the workplace with the children are being a friend, sister, and mother. In the analysis, I have come to the conclusion that social ties towards young people and staff are created, but not as much as it could be. For rituals to happened and social ties to be created, there must be at least two people. A lot of staff time is administrative tasks and sleeping jour. In the conclusion, I carry a discussion of whether these HVB act as a home for the youth or not. Finally, there is a reflection on my own research and a perspective of new studies. Keywords: HVB, relationships, roles, social ties, shame and pride. / Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring ungdomarna på hem för vård- och boende (HVB) är organiserat i en kommun utanför Karlstad och hur personalen upplever emotioner i arbetslivet. De frågor som diskuteras utgår från begrepp som sociala band, emotionellt arbete, roller, skam och stolthet. Antalet människor som är på flykt i världen uppgår till ca 51 miljoner. Det har inte varit så högt sedan andra världskriget. Av dessa beräknar Migrationsverket att ca 7000 ensamkommande barn ska komma till Sverige under 2014. Sedan 2005 har en kraftig ökning skett av ungdomar som blivit institutionsplacerade och en orsak till det är de ensamkommande barnen. Var, när och hur skapas relationer på de HVB som jag har valt för min studie? Relationer sker genom de energiskapande ritualer som upprättas mellan människor. Det är en process som kräver att en gemensam känsla utvecklas mellan dem. Personalen har många olika delar att förhålla sig till i relationen till ungdomarna. Ungdomarna kan från början inte språket, de har inga föräldrar i Sverige och de söker skydd. Resultatet visar att två av intervjupersonerna anser att de medvetet ändrar förhållningssätt på arbetet medan de andra två tycker att de kan vara sig själva. De roller som intervjupersonerna säger sig inta i arbetslivet är kompis, syster och mamma. I analysen har jag kommit fram till att det skapas sociala band gentemot ungdomar och kolleger men inte i så stor utsträckning som det individuellt skulle kunna finnas möjlighet till. För att ritualer ska uppstå och sociala band skapas måste man vara minst två personer. Mycket av personalens arbetstid är administrativt och sovande jour. I slutsatsen för jag en diskussion om huruvida dessa HVB fungerar som ett hem. Tillsist görs en reflektion kring den egna forskningen och perspektivet på nya studier. Nyckelord: HVB, relationer, roller, sociala band, skam och stolthet.

Denna uppsats är en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988). Med utgångspunkt i dessa teorier har vi försökt att lyfta fram en socialpsykologisk förståelse för hur man kan förstå de drivkrafter som är orsaken till att man ansluter sig till en firma och vad som håller en kvar. Resultatet pekar på att en firma kan för individen ersätta en icke tillfredsställd livssituation. Resultatet visar också att gruppen är så viktig för individen att det kan skapa ett destruktivt beroende samt hur mycket den kan påverka individen att handla på ett sätt som denne aldrig hade gjort ensam. / This is a social psychology and qualitative research studying what kind of people who become football hooligans and what makes them stay. Football hooliganism became a phenomenon in Sweden society in the 1990s and the community tried to reduce this because hooliganism involves violence and vandalism. The essay is based on ten interviews with people who have been or are active in a hooligan firm in Sweden. The epistemological approach is used as hermeneutics. The collected empirical material is analyzed using the following social psychological theories and concepts: social bonds, shame and pride (Scheff 1994), interaction rituals and emotional energy (Collins, 2004), abnormal behavior (Becker 2005), masculinity theory (Connell 2008), dependency and kicks (Giddens 1992), juvenile stages (Erikson 1988). Based on these theories, we have tried to highlight a social psychological approach of how to understand the reasons of why you join a company and what makes you stay. We concluded that a firm can replace a non satisfied life situation. We also concluded that the group is that important to the individual that it can create a destructive addiction and how much it can influence individuals to act in ways that he had never done alone.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvärld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frågeställning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 år på ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det är som påverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att få en så djup förståelse för individernas upplevda livsvärld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper. Resultatet visade att det finns en stor bristfällig kunskap när det kommer till droger i allmänhet samt att denna kunskap saknas både i skolan men också i hemmet. Det framkom också att många av ungdomarna någon gång hade provat cannabis eller befunnit sig i kretsar där ett brukande av cannabis pågick. Detta visade sig senare vara en stor bidragande faktor till deras attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige. Med hjälp av Festingers teori om kognitiv dissonans visade analysen att den kognitiva dissonansen var en bidragande faktor till deras attityder. Utifrån Scheffs teori om hänsynsemotionssystemet, med fokus på sociala band, skam och stolthet, bidrog tryggheten och otryggheten hos informanterna till deras attityder. Den otillräckliga kunskapen, tryggheten och otryggheten bildade tillsammans grunden för ungdomarnas attityder inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. Utifrån Mead fanns det brister i rollövertagandet i formandet av deras attityder. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of young people's attitudes and their perceived life-world face a possible legalization of cannabis in Sweden. To answer the aim we formulated a question: What prior knowledge and experiences shape young people's attitudes to drugs and what are their attitudes towards cannabis today? This, we investigated through qualitative interviews with young people aged 15-20 years at an arts center in a medium large town in southern Sweden. We wanted to explore what affects the youth in their shaping of attitudes towards cannabis and legalization of cannabis in Sweden and how these attitudes are today. To gain a deeper understanding of individuals' perceived life-world as possible, we conducted individual interviews with ten young people who all have different experiences and knowledge. The results showed that there is a great lack of knowledge when it comes to drugs in general, and that this knowledge is lacking both in school but also at home. It also emerged that many of the young people had tried cannabis or been in circles where use of cannabis was ongoing. This later proved to be a major contributing factor to their attitudes towards cannabis and a legalization of cannabis in Sweden. Using Festingers theory of cognitive dissonance, the analysis showed that it was a contributing factor to their attitudes. Based on Scheffs theory of the “deference-emotion system”, focusing on social bonds, shame and pride, the security and insecurity of informants influence their attitudes. The insufficient knowledge, security and insecurity together formed the foundation for young people's attitudes towards a possible legalization of cannabis in Sweden. Based on Mead, there were deficiencies in the role takeover when shaping their attitudes.

Denna studie undersöker emotioner kring konsumtion. Syftet med studien är att undersöka vilka emotioner som visar sig hos studenter vid konsumtion och hur de förklarar dessa emotioner samt deras konsumtionsvanor. Vi tycker att detta är ett understuderat ämne som borde lyftas fram och undersökas mer. Att få en förståelse för hur emotioner fungerar och varför de uppstår vid olika tillfällen kan ge läsaren insikt i sitt eget konsumtionsmönster. Detta för att förstå hur vi påverkas att köpa vissa saker både av människor omkring oss och av samhället. Emotioner och konsumtion är något som sker dagligen och är i allra högsta grad aktuellt. Det är något alla är inblandade i men som de flesta kanske inte är medvetna om varför vissa handlingar av konsumtion skapar emotioner och tvärtom. Något som visades tydligt i vårt resultat var att de flesta uttryckte någon form av skam över köp utan att egentligen veta varför. Därför tycker vi att det behövs en större förståelse för hur emotioner fungerar vid konsumtion. Vi har intervjuat studenter från skolor samt universitet och utifrån deras upplevelse analyserat hur de har reagerat vid olika typer av konsumtion. Studien tittar på studenternas konsumtionsvanor gällande mat, kläder, skönhetsprodukter och elektronik etc. men även emotionerna kring ekologiska produkter, saker som ska slängas och deras tankar kring hur de känner och reagerar. I den teoretiska referensramens första del redogörs det övergripande perspektivet av vår teori, den symboliska interaktionismen och samhällspåverkan. I den andra delen redogörs för emotionssociologi, mer ingående vad emotioner är, hur de kan uppstå och varför. Den sista delen är mer specifikt inriktad på emotionerna skam och stolthet. Resultatet visar att intervjupersonerna har flera emotioner före, under och efter konsumtion. Det finns lycka och glädje samt ångest och dåligt samvete. Vi har fått höra hur glad någon kan bli av att handla men också hur dåligt samvete samma person kan ha över betalningen. Vi har sett att påverkan av andra människor är stor men hur intervjupersonerna även uttrycker sin individualitet gällande konsumtion. Vi har uppmärksammat att emotioner inte är lätta att urskilja och tolka. Detta är något som är diskuterat och redogjort för i kapitlet för analys. Emotioner är individuella och även tolkningarna av dem. / This is a study of emotions during consumption. The purpose of the study is to investigate which emotions students experience during consumption and how they explain these emotions and their consumption habits. We think that this subject is not studied enough and that it should be highlighted and studied more. By understanding how emotions function and why they occur at different occasions, the readers can get an insight into their own consumption habits. It helps us understand how we are influenced to buy certain things both by other people and by society. Emotions and consumption happen daily and are certainly a relevant subject. We are all involved in it, but most of us are probably not aware of why certain acts of consumption create emotions and vice versa. In our result, it became clear that most of the participants expressed some sort of shame over purchases without really knowing why. Therefore, we think that there is a need for a better understanding of how emotions function during consumption. We have interviewed students from schools and universities, and based on their experiences we have analyzed how they reacted during consumption. The study focuses on the students’ habits of consuming clothes, beauty products and electronics, but also the emotions regarding ecological products, things that are to be discarded and their thoughts about how they feel and react. In the first part of the theoretical framework, the general perspective of our theory is presented, as well as symbolic interactionism and the societal impact. The second part presents sociology of emotions, a more thorough explanation of emotions and how they can occur and why. The last part focuses on the emotions shame and pride. The result shows that the interviewees experience several emotions before, during and after consumption. There is joy and happiness as well as anxiety and bad conscience. We learn how one person becomes happy by shopping, but also what a bad conscience the same person experience during the payment. We see that the influence of other people is great, and we see how the interviewees express their individuality regarding consumption. We observe that it is difficult to separate and interpret emotions. This is discussed and described in the analysis chapter. Emotions are individual, and so are the interpretations of them.

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen &amp; allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen &amp; allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande.  Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata.  Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni. I denna hegemoni förknippas den maskulina identiteten med överordning och makt medan den feminina identiteten är passiv och underordnad och anses vara den maskulina identitetens motsats. / The notion of this study initially started taking shape through our interest in studying the constitution of identity in young adolescent people. The study was carried out in the Save the Children project Ellen &amp; allan which organizes discussion groups with a norm-critical agenda for young people in the age of 14. The purpose of this study was to analyze how young people participating in Ellen &amp; allan constitutes a masculine and feminine identity, and the importance of young people's social relationships for this constituent.  The study consists of three interviews with project managers and discussion leaders of the project, and of six hours of observation on four separate occasions in an Ellen-group and in an allan-group. The interviews contributed to an understanding of the project which prepared us and created a clear focus for our meeting with the field. The interviews were also designed in such a way that they came to produce data that could be correlated with our observation data.  From our analysis of the interviews and observations, we conclude that young people’s need to create and maintain social relationships lead to conformity within the discussion groups, contributing to adolescents constituting a masculine and feminine identity that originates from a masculine heterosexual hegemony. In such hegemony the masculine identity consists of attributes of agency and power, whereas the feminine identity is passive and subordinate and is considered being the opposite of a masculine identity.