Share-based payments have become a popular form of employee remuneration, largely for its potential to address the agency problem and are especially effective when made to senior employees. Accounting standards require companies to report share-based payments made to employees as expenses in their financial statements, but extant South African tax legislation does not permit a deduction where shares are awarded to serve as incentives for senior employees. This is due to the fact that the courts do not view the issue of a company‟s own shares as “expenditure”. South African tax legislation presently contains a special tax deduction for shares awarded to employees, but this provision‟s low monetary limit and restrictive requirements are considered to be inadequate, where the intention is to provide adequate incentives to senior employees in order to address the agency problem. The objective of this study is to evaluate whether sufficient grounds exist, based on the principles of sound tax policy, for the legislature to enact a special tax deduction for share-based payments, which would serve as an adequate incentive to senior employees. The evaluation found that the current tax position infringes upon several principles of sound tax policy and that an intervention by the legislature is required. / MCom (South African and International Tax), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Share-based payments have become a popular form of employee remuneration, largely for its potential to address the agency problem and are especially effective when made to senior employees. Accounting standards require companies to report share-based payments made to employees as expenses in their financial statements, but extant South African tax legislation does not permit a deduction where shares are awarded to serve as incentives for senior employees. This is due to the fact that the courts do not view the issue of a company‟s own shares as “expenditure”. South African tax legislation presently contains a special tax deduction for shares awarded to employees, but this provision‟s low monetary limit and restrictive requirements are considered to be inadequate, where the intention is to provide adequate incentives to senior employees in order to address the agency problem. The objective of this study is to evaluate whether sufficient grounds exist, based on the principles of sound tax policy, for the legislature to enact a special tax deduction for share-based payments, which would serve as an adequate incentive to senior employees. The evaluation found that the current tax position infringes upon several principles of sound tax policy and that an intervention by the legislature is required. / MCom (South African and International Tax), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts. Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005. Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning. Dessutom studerades hur stora tilldelningar som skett, förekomsten av nystartade incitamentsprogram, samt om användningen skiljer sig åt mellan företag inom olika branscher. Analysen utgår från de diagram och tabeller som kunnat tas fram genom den insamlade datan. Slutsatser: Användningen av aktierelaterade ersättningar har ej minskat under perioden 2001 till 2013. Tilldelningen minskade kraftigt från 2001 till IFRS införande år 2005, för att sedan öka från 2005 till 2013. Överlag använde cirka hälften av bolagen aktierelaterade ersättningar vardera år. Inom branschen Tillverkning & Industri tilldelades flest optioner och aktier i genomsnitt per företag under perioden. Den bransch som tilldelade minst antal optioner och aktier i genomsnitt per företag under perioden var Fastighetsverksamhet. Det gick att urskilja en stark minskning av användningen av personaloptionsprogram, samtidigt som en markant och stabil ökning av användningen av olika typer av aktieprogram kunde urskiljas. / Background: To create more transparency in reporting, the IASB (previously IASC) was formed and the EU determined that all the countries, which are members of the EU, are to apply the international standards of the IASB. This lead to the requirement that all the Swedish listed companies had to comply with IFRS 2 as of 2005, which meant that share-based payments were to be expensed, which had not previously been required. Purpose: The purpose of the study is to identify whether corporate use of share-based payments of directors, CEO and other employees, has changed from 2001 to 2013, which represents a time before, to a time after the introduction of IFRS in 2005. Method: A longitudinal study was conducted on the 60 companies listed in Large Cap on December 31, 2013. The study includes the total population during the years 2001 to 2013. The data collection was carried out through these companies’ annual reports for these years. What has been reviewed in the study is whether the companies have been using share-based payments during this period of time. If a change has occurred and, if so, how it appeared, which forms of share-based payments they have been using, and to what extent. Furthermore, the size of allocations, the presence of start-up incentive programs and if the use of share-based payments differ between companies in different industries were studied. The analysis is based on the graphs and tables that could be produced by the collected data. Conclusions: The use of share-based payments has not decreased over the period 2001 to 2013. The allocation decreased significantly from 2001 to the introduction of IFRS in 2005, to later on increase from 2005 to 2013. Overall, approximately half of the companies used share-based payments each year. Within the line of business Manufacturing & Industry, the highest number of options and shares were allocated on average per company over the period. The line of business that allocated the least number of options and shares on average per company over the period was Real estate activity. It was possible to distinguish a strong reduction in the use of employee stock option programs. At the same time a significant and steady increase in the use of different types of share programs could be distinguished.

Användandet av olika incitamentsprogram och aktierelaterade ersättningar i synnerhet har ökat sen 80-talet. Aktierelaterade ersättningsprogram används för att uppmuntra persona-len att aktivt deltaga för att förbättra företagets resultat. Ersättningarna i dessa program be-står antingen av köpotioner, teckningsoptioner, syntetiska optioner eller konvertibler. Sedan den 1 januari 2005 gäller de nya redovisningsreglerna IFRS 2. Dessa regler styr redo-visningen av aktierelaterade ersättningar. IFRS 2 kräver att alla företag noterade på någon börs inom EU kostnadsför dessa ersättningar i resultaträkningen. Innan implementeringen av de nya reglerna räckte det med att ta upp dessa ersättningar i notform. IFRS 2 kräver att dessa regler retroaktivt skall användas för att påvisa dess effekter på 2004 års resultaträk-ning. Anledningen till detta är att potentiella investerare skall ha möjlighet att kunna jämfö-ra resultaträkningar från olika år. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter företagen på den svenska A-listan skul-le få erfara om IFRS 2 var implementerad redan år 2004. Vidare ämnar vi att beskriva hur aktierelaterade ersättningsprogram används och hur detta påverkar företagen. Uppsatsen är genomförd med en kvantitativ ansats och har baserats på sekundärdata från företagens årsrapporter. Vårt urval är det samma som totalpopulationen på den svenska A-listan. De slutsatser som vi kunnat dra i vår uppsats är att majoriteten av de noterade företagen på A-listan använder någon form av aktierelaterade ersättningsprogram. Den mest använda optionstypen är teckningsoptioner. I medel skulle resultatet minskat med 0,89 procent på grund av IFRS 2. Utspädningseffekten som orsakats av aktierelaterade ersättningar var i medel 0,54 procent. Företagen på A-listan använder i huvudsak Black & Scholes-modellen vid värdering av de aktierelaterade ersättningsprogrammen. Vidare indikerar resultatet av vår studie att företag som använder köpoptioner skulle ha haft mest negativ resultatpåver-kan på grund av IFRS 2. En annan intressant slutsats är att större företag tenderar att in-volvera alla anställda i sina aktieoptionsprogram medan mindre bolag föredrar att rikta des-sa aktierelaterade ersättningar endast till chefer och ledning. / The use of incitement programs and share-based programs in particular has increased since the 1980`s. These share-based programs are used to encourage the employees to actively participate in increasing the company’s result. The payment in these share-based compen-sations either is; call options, subscription options, synthetic options or convertibles. From January 1 2005, the new accounting regulation IFRS 2 regarding share-based pay-ments are implemented. The IFRS 2 demands all companies noted on a stock exchange in the European Union to account for the share-based payments and expense these in the in-come statement. Before this implementation, these payments only had to be described in a disclosed form. However for the year 2004, the effects due to the IFRS 2 have to be taken into consideration in the income statement. The reason for this is that potential investors must have the possibility to compare the financial statements between different time peri-ods. The purpose with thesis is to cover what effects the companies’ on the Swedish A-list should have had if the IFRS 2 were implemented already the year 2004. Secondly, the aim is to cover and describe the utilization of share-based programs among these companies and to explain how they are affected. The thesis is conducted through a quantitative approach and based on secondary data from annual reports of the companies’. Our selection is the total population on the Swedish A-list. The conclusions made in our thesis are that the majority of the A-listed companies’ use some kind of share-based programs. The most frequently used option type is the subscrip-tion option. On average, the decrease in result was 0,89 percent due to IFRS 2. On average the dilution effect due to the use of share-based programs decreased the result per share by 0,54 percent. The companies on the A-list use the Black & Scholes formula to valuate the share-based payments. Our study also indicates that the companies using call options should have experienced the greatest result decrease due to the IFRS 2. Another interesting conclusion is that the larger companies in our study are most likely to involve all the em-ployees’ in the share-based programs while the smaller companies prefer to only involve executives and other leading personnel.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2 ska svenska börsbolag behandla aktierelaterade ersättningar som en kostnad i redovisningen. Då detta inte krävdes tidigare, medförde de nya reglerna diskussioner om vilka konsekvenserna skulle bli. Frågan är om kostnadsföringen av dessa ersättningar lett till att bolag utformat sina aktierelaterade incitamentsprogram annorlunda efter införandet av IFRS 2. Syfte: Att undersöka om införandet av IFRS 2 har påverkat svenska börsbolags utformning av aktierelaterade incitamentsprogram samt förklara orsaken till en eventuell förändring. Metod/Empiri: Information har samlats in via årsredovisningar från 42 svenska noterade bolag under en tidsperiod av tio år. Datamaterialet analyseras genom observationer och regressionsanalyser där isolering sker av påverkan från företagsspecifika faktorer. Slutsatser: Studien visar på att förekomsten av optionsprogram minskar under åren 2003 och 2005 samtidigt som antalet aktieprogram ökar. Förändringen sker samtidigt som införandeprocessen av IFRS 2 och stämmer överens med antagandet om att kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar ligger bakom förändringen. Att kostnadsföring påverkar bolagsbeslut i utformning av incitamentsprogram överensstämmer med studier, som visar att beslutsfattare i bolag anser att bolagets intressenter koncentrerar sig på den redovisade vinsten. / Background and problem: Swedish listed companies treat share-based payments as an expense since the adoption of IFRS 2. The adoption meant a change compared to previous accounting treatment, which triggered discussions regarding the consequences of such expensing. The question is if the expensing of share-based payments resulted in changes in the design of share-based incentive programs. Aim: Investigate whether the adoption of IFRS 2 has affected the design of share-based incentive programs in Swedish listed companies and explain the reason for such change. Method/Empirics: Information has been collected through annual reports from 42 Swedish listed companies over a period of ten years. In order to analyze the impact of IFRS 2, observations are made together with regression analysis where the impact of firm-specific determinants is accounted for. Conclusions: The existence of option plans are reduced between 2003 and 2005, while the number of share plans is increasing. The change takes place at the same time as the implementation process of IFRS 2 and is consistent with the assumption that the mandatory expensing of share-based payments is causing the change. The reason for expensing affecting corporate decisions regarding share-based incentive programs is that decision makers believes that company stakeholders focuses on reported earnings.

<p>Användandet av olika incitamentsprogram och aktierelaterade ersättningar i synnerhet har ökat sen 80-talet. Aktierelaterade ersättningsprogram används för att uppmuntra persona-len att aktivt deltaga för att förbättra företagets resultat. Ersättningarna i dessa program be-står antingen av köpotioner, teckningsoptioner, syntetiska optioner eller konvertibler.</p><p>Sedan den 1 januari 2005 gäller de nya redovisningsreglerna IFRS 2. Dessa regler styr redo-visningen av aktierelaterade ersättningar. IFRS 2 kräver att alla företag noterade på någon börs inom EU kostnadsför dessa ersättningar i resultaträkningen. Innan implementeringen av de nya reglerna räckte det med att ta upp dessa ersättningar i notform. IFRS 2 kräver att dessa regler retroaktivt skall användas för att påvisa dess effekter på 2004 års resultaträk-ning. Anledningen till detta är att potentiella investerare skall ha möjlighet att kunna jämfö-ra resultaträkningar från olika år.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter företagen på den svenska A-listan skul-le få erfara om IFRS 2 var implementerad redan år 2004. Vidare ämnar vi att beskriva hur aktierelaterade ersättningsprogram används och hur detta påverkar företagen.</p><p>Uppsatsen är genomförd med en kvantitativ ansats och har baserats på sekundärdata från företagens årsrapporter. Vårt urval är det samma som totalpopulationen på den svenska A-listan.</p><p>De slutsatser som vi kunnat dra i vår uppsats är att majoriteten av de noterade företagen på A-listan använder någon form av aktierelaterade ersättningsprogram. Den mest använda optionstypen är teckningsoptioner. I medel skulle resultatet minskat med 0,89 procent på grund av IFRS 2. Utspädningseffekten som orsakats av aktierelaterade ersättningar var i medel 0,54 procent. Företagen på A-listan använder i huvudsak Black & Scholes-modellen vid värdering av de aktierelaterade ersättningsprogrammen. Vidare indikerar resultatet av vår studie att företag som använder köpoptioner skulle ha haft mest negativ resultatpåver-kan på grund av IFRS 2. En annan intressant slutsats är att större företag tenderar att in-volvera alla anställda i sina aktieoptionsprogram medan mindre bolag föredrar att rikta des-sa aktierelaterade ersättningar endast till chefer och ledning.</p> / <p>The use of incitement programs and share-based programs in particular has increased since the 1980`s. These share-based programs are used to encourage the employees to actively participate in increasing the company’s result. The payment in these share-based compen-sations either is; call options, subscription options, synthetic options or convertibles.</p><p>From January 1 2005, the new accounting regulation IFRS 2 regarding share-based pay-ments are implemented. The IFRS 2 demands all companies noted on a stock exchange in the European Union to account for the share-based payments and expense these in the in-come statement. Before this implementation, these payments only had to be described in a disclosed form. However for the year 2004, the effects due to the IFRS 2 have to be taken into consideration in the income statement. The reason for this is that potential investors must have the possibility to compare the financial statements between different time peri-ods.</p><p>The purpose with thesis is to cover what effects the companies’ on the Swedish A-list should have had if the IFRS 2 were implemented already the year 2004. Secondly, the aim is to cover and describe the utilization of share-based programs among these companies and to explain how they are affected.</p><p>The thesis is conducted through a quantitative approach and based on secondary data from annual reports of the companies’. Our selection is the total population on the Swedish A-list.</p><p>The conclusions made in our thesis are that the majority of the A-listed companies’ use some kind of share-based programs. The most frequently used option type is the subscrip-tion option. On average, the decrease in result was 0,89 percent due to IFRS 2. On average the dilution effect due to the use of share-based programs decreased the result per share by 0,54 percent. The companies on the A-list use the Black & Scholes formula to valuate the share-based payments. Our study also indicates that the companies using call options should have experienced the greatest result decrease due to the IFRS 2. Another interesting conclusion is that the larger companies in our study are most likely to involve all the em-ployees’ in the share-based programs while the smaller companies prefer to only involve executives and other leading personnel.</p>

Bakgrund Upplysningar är ett ämne som ofta förekommer i den internationella redovisningsdebatten eftersom det utgör en nyckelfaktor för att förstå företagens finansiella rapporter. Det har även funnits ett intresse att förklara efterlevnadsnivån, där en stor del av forskningen undersökt företagsspecifika egenskapers påverkan på efterlevnaden. Under de senaste åren har forskning även intresserat sig för att undersöka huruvida bolagsstyrningsspecifika egenskaper kan påverka upplysningsgraden. Den internationella normgivaren IASB utvärderar även om redovisningsstandarderna kan vara en bidragande faktor till det omtalade informationsöverflöde som påstås finnas i årsrapporter, och om fler principer istället bör införas. Det kan dock finnas skäl till att först utvärdera efterlevnadsnivån för de minimikrav som ställs på företagen avseende upplysningar innan principer införs som skapar större frihet för företagen att lämna upplysning. Syfte Inom ramen för denna studie är syftet att åskådliggöra efterlevnadsnivån och kvantiteten av noter om aktierelaterade ersättningar över tid, och därmed skapa insikt för vilken information som förmedlas i de finansiella rapporterna och vilka upplysningskrav som har bristfällig efterlevnad. Studien ämnar även till att klargöra huruvida styrelseegenskaper och kvantiteten av noter kan påverka efterlevnaden av IFRS 2 för att belysa hur styrelsens sammansättning kan inverka på redovisningen och upprättandet av företagens årsredovisningar. Metod Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens syfte. Studien tillämpar en kvantitativ metod där text i årsredovisningar har kvantifierats och kodats i enlighet med metoden innehållsanalys. En dikotomisk poängsättning har använts i konstruktionen av studiens upplysningsindex. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har mätts i antal ord.     Resultat Efterlevnadsnivån för svenska börsnoterade företag låg på omkring 70 procent, med en minimal ökning om 1 procentenhet mellan de undersökta åren. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar visade inte heller på någon större förändring mellan åren och merparten av företagen låg mellan intervallet 501 till 1 500 ord i årsrapporterna. Regressionsanalysen ledde till att ingen av studiens hypoteser kunde accepteras då ingen variabel uppvisade statistisk signifikans. Slutsats Studien påvisar bristfällig efterlevnad av IFRS 2. Vidare kunde inga signifikanta samband konstateras mellan efterlevnaden och de bolagsstyrningsspecifika egenskaperna, vilket skiljer sig från internationella studier. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har varit relativt stabil mellan åren, dock har det totala antalet sidor i årsredovisningarna ökat med 16,9 procent vilket kan indikera på ett informationsöverflöde. / Background Disclosures are a topic that is often found in the international accounting debate because they are a key factor in understanding the financial reports of companies. There has also been an interest in explaining compliance levels, where a large part of the research has investigated the impact of firm specific characteristics on compliance. In recent years, research has also been interested in examining whether corporate governance characteristics can affect the degree of disclosure. The international standards regulator IASB are now at a stage where they evaluate whether accounting standards can be a contributing factor to the discussed information overflow in annual reports and whether more principles should be introduced instead. However, there may be grounds for evaluating the level of compliance for the minimum requirements before introducing principles that create greater freedom for companies to provide information or not. Purpose In the context of this study, the purpose is to illustrate the level of compliance and the quantity of notes on share-based payments over time, thereby creating an insight into what information is communicated in the financial reports and which disclosure requirements have inadequate compliance. The study also intends to clarify whether corporate governance characteristics and quantity of notes can affect compliance with IFRS 2 to illustrate how the composition of the Board of Directors can influence the accounting and preparation of the company’s annual reports. Method Four hypotheses have been formulated to answer the purpose of the study. The study applies a quantitative method where text in annual reports has been quantified and coded according to the method of content analysis. A dichotomous score has been used when constructing the study´s disclosure index. The quantity of information on share-based payments has been measured in number of words. Result The compliance level for Swedish listed companies was around 70 percent, with a minimal increase of 1 percent between the years surveyed. Nor did the amount of information on share-based payments show any significant change between the years and the majority of the companies ranged between 501 and 1 500 words in their annual reports. The regression analysis showed that none of the study´s hypotheses could be accepted as no variable showed statistical significance. Conclusions The study demonstrates a poor compliance with IFRS 2. Furthermore, no significant relationship between compliance level and corporate governance characteristics was found, which differs from international studies. The amount of information on share-based payments has been relatively stable over the years, however the total number of pages in the annual reports has increased by 16,9 percent, which may indicate an information overflow.