With an expanded increase in consumption and production in the last decades, the Western societies’ unsustainable way of living has started to have a destructive effect on the planet. Energy use and greenhouse gas emissions linked to production and waste control in societies can be reduced immensely with fewer goods. Through the sharing economy, goods, materials and services can be utilized to the fullest, decreasing the need for more production of raw materials. Sharing has both practical and economic gain for the consumer, the community and the environment. The aim of this research is to analyze and map the present state of sharing economy within Uppsala Municipality and evaluate how to adopt and implement sharing economy from the governance perspective of Uppsala. In this case study, a document analysis, a survey and interviews are used as analytical tools to answer the three research questions; what sharing economy practices and strategies are to be found within Uppsala Municipality; which are the identified drivers, barriers and attitude towards sharing economy within the public sector of Uppsala and how sharing economy platforms and services can be implemented in Uppsala Municipality. The results show that while some sharing economy practices and strategies can be found within Uppsala Municipality, there are no clear guidelines to be found on how to work with sharing economy. The public sector is positive towards a sharing economy and wants to see more sharing alternatives. In their opinion, the main drivers to sharing economy are saving on resources, economy and energy, while the main barriers are time consumption, uncertainty in who should be responsible for these services and complication in implementation. Finally, a shared knowledge and definition on sharing economy, a justification on why sharing economy should be implemented and a collaboration where every stakeholder finds their place in the projects seem to be the main premise of implementing sharing economy on a local governance level.

Der Beitrag untersucht die ideologische Grundlage des digitalen Kapitalismus, die als Solutionismus verstanden wird. Am Beispiel der Sharing Economy als einer im Zuge der fortschreitenden Digitalisierung entstandenen Ökonomie vollziehen wir diese ideologische Grundlage exemplarisch nach. Hierzu arbeiten wir mittels einer narrativen Diskursanalyse die Ideologiearchitektur aus den Manifesten sowie Anti-Manifesten der Sharing Economy heraus.

Effekterna av covid-19 pandemin har ytterligare accelererat den utveckling som skett i samhället under en längre tid. Allt mer av den privata och yrkesmässiga vardagen sker numera digitalt, där distansarbete blivit normen för många. Arbetslivet är möjligen det område som har påverkats allra mest av pandemin och medfört att en stor del av företagen tvingats ställa om sin verksamhet. Den ökade digitaliseringen har gjort att människor kan arbeta från i stort sett var som helst i världen och att en fysisk arbetsplats inte längre är fullkomligt nödvändig. När många företag skär ned på sina kontorslokaler och uppmanar till ökad flexibilitet, så kvarstår dock fortfarande behovet av att ha en fast punkt och en plats där socialt utbyte sker. Coworking spaces är en kontorsform som växt sig allt starkare i takt med detta eftersom det möjliggör både flexibilitet och social interaktion i ett paket. Flera undersökningar pekar nu mot att efterfrågan och tillväxten på coworking spaces kommer att vara hög framöver. Samtidigt är detta ett relativt outforskat fenomen och det saknas studier om vad som gör dessa framgångsrika. Syftet med denna studie är därför att öka förståelsen för hur coworking spaces kan stärka sitt värdeerbjudande, och därigenom attrahera fler användare. Mer specifikt är studien avgränsad till att studera coworking spaces i Västerbotten, vilket bidrar till att nytt geografiskt område undersöks. Genom kvalitativa intervjuer med såväl användare som värdar, ämnar studien bidra med stöd och vägledning för coworkingföretagen. Resultatet visar att företagens nuvarande värdeerbjudande till viss del skiljer sig från användarnas preferenser, vilket kan vara både intressant och insiktsfullt för företagen. Vidare visar resultatet att flertalet aspekter värdesätts annorlunda i jämförelse med tidigare studier, vilket tyder på att användarnas preferenser kan skilja sig världen över. För coworkingföretagen blir det därför viktigt att fortsätta studera användarnas preferenser i den miljön de verkar i, för att på så sätt utveckla sitt värdeerbjudande än mer framöver. En del i utvecklingen bör vara att sprida konceptet coworking och medvetengöra fler personer om dess värde och aktualitet i den allt mer flexibla verkligheten. Genom att göra detta finns det goda möjligheter till att fler personer väljer att gå den vägen och göra coworking spaces till sin arbetsplats i framtiden.

The sharing economy (SE) is a new business model that can optimize allocation of resources by enabling people share the idling assets through the online platform without the transformation of ownership. One of the important characteristics of SE is to build up interpersonal trust, which is the foundation of SE. However, trust is also the concern in SE. To know about trust in SE, this thesis attempts to explore the generation and development process of trust by understanding the origin of trust and the evaluation of the trustworthiness of the buyer from the seller’s perspective. Based on the existing trust-related theories and the qualitative research method, the sources of initial trust and the judging approaches of trust was investigated. The study found that sellers’ trust towards buyers derives from inner disposition to trust. In addition, the assurance from SE platform and external regulation, and the familiarity of the transaction environment can also increase trust. In the development process of trust, first, information is gathered through different ways, and then sellers make judgment according to the evidence. By seeking signals of trust through the profile, the reputation system and the communication with the buyers, sellers tend to trust those who present the reliability in the interaction and those who have some similarity to them. As more and more information about the buyer gathered, trust will be weakened, strengthened, or interrupted depending on the trustworthiness perceived by the seller. Furthermore, this study conceptualized initial trust based on the interdisciplinary model and then developed a trust-building model by revising the model in e-commerce.  The results of this study make contributions to both managerial fields and academic fields by investigate trust in SE from the seller’s perspective, which has not been paid attention in previous researches. The importance for the seller to be reliable and the platforms to improve the assurance system has been highlighted in the past. This study provides the cognition of trust from a new perspective, aiming to emphasize that the efforts to increase trust in SE is not the responsibility of the sellers or the platforms. Instead, all the three parties, sellers, buyers and platforms should work together to build up trust in SE.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Food has a crucial role in our lives as a way of shaping identities, societies, and because it enables possibilities of bringing people together. Access to food has complex social, ecological, and economic implications that deserve to be examined through a new approach. Natural disasters and nutrition concerns can be taken as an opportunity to reflect on alternative ways of getting accessing food, especially in urban contexts. In case of a similar outbreak or emergency of unknown repercussions, will mainstream food supply function sufficiently and be affordable? The aim of this study is to contribute with increased knowledge and understanding on alternative ways of allocating food in an urban context, to contribute with a discussion on their current spatial arrangements and possible ways of planning for them. As opposed to the mainstream ways of allocating food, alternative organizations specialized in food do not have a permanent space that makes them visible to outsiders, hence hindering access to them. The study shows that urban dwellers can have fluid roles regarding how food is allocated in urban contexts. They can be makers and producers, not only consumers. Alternative food allocation is a phenomenon that entails assorted aspects such as trust, spatiality, and safety and availability of the redistributed food.

Den oroväckande situation som miljön och klimatet står inför blir allt merapåtaglig hos allmänheten. Samhällets nuvarande sätt att producera ochkonsumera är inte hållbart. Industrier och företag står för en betydande del avde utsläpp och råvaruutvinningar som sker idag. Detta innebär även att de harstor potential att göra en betydande skillnad i arbetet mot en mer hållbarframtid. Cirkulär ekonomi har förespråkats som en nödvändighet för att göradagens konsumtion och produktion mer hållbar. En viktig del av den cirkuläraekonomin är sharing economy som är tänkt maximera nyttan av underanvändatillgångar och därmed minska på efterfrågan på nyproducerade produkter. Introduktionen av sharing economy har öppnat upp möjligheter förentreprenörer och privatpersoner som tidigare inte existerat. Senaste åren haren framfart av olika sharing-plattformar bevittnats där privatpersoner kopplasihop så att användare av en plattform kan ta del av produkter och tjänster somen annan använder erbjuder på denna plattform. Ett vanligt exempel på en typav sharing-plattform är olika home sharing-plattformar där privatpersoner kanhyra ut sin bostad till främlingar och på så sätt skapa sig en extra inkomst.Denna typ av sharing-plattformar har uppskattats av resenärer ochbostadsägare världen över. Däremot så har home sharing-plattformarna stöttpå utmaningar i form av klagomål från lokalbefolkningar samt restriktioneroch i vissa fall förbud mot denna typ av verksamhet. I Sverige har inte framfarten av home sharing-plattformar varit lika påtagligsom i andra delar av Europa. Denna uppsats har identifierat två betydandefaktorer som har en negativ påverkan på sannolikheten att bostadsrättsägare iStockholm skall engagera sig i home sharing-plattformar. Dessa faktorer ärbristande tillit och bostadsrättsföreningars stadgar. Bostadsrättsägare föredraratt hyra ut sin bostad till bekanta eller en bekants bekant i hopp om att minskarisken för misskötande av bostaden och klagomål från grannar. I och med atthome sharing-plattformar går ut på att hyra ut bostaden till främlingar så upplevs detta som en bristande tillit till hyresvärden och därmed även ökaderisker. Bostadsrättsföreningars negativa inställning till korttidsuthyrningarförsämrar ytterligare sannolikheten att en bostadsrättsägare skall engagera sigi en home sharing-plattform.