Syfte:  Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer hanterar de situationer som uppstår då en anställd har utfört en whistleblowing samt vilka motiv som kan identifieras ligga bakom hanterandet. Metod: En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet whistleblowing med en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ dokumentstudie Slutsats: Studien har visat att då en whistleblowing har skett har organisationerna i studien förnekat missförhållandet. Genom studien har det även kunnat konstateras att det som har bidragit till att missförhållanden inom organisationerna har utförts och upprätthållits har varit att missförhållandena tillfredsställt många olika vinstintressen inom organisationerna.  Vidare har organisationerna hanterat whistleblowern genom att utsätta denne för repressalier.

Myndigheten för tillgängliga medier ger ut tidningen 8 SIDOR med nyheter på lättläst svenska,  som riktar sig till alla med lässvårigheter. Uppsatsens syfte är att ta reda på om läsare i  målgruppen och skribenter till texter i tidningen har samma syn på vad som är en lättläst och  begriplig text, och vad de tycker förenklar och försvårar en text. Tio elever i årskurs 7-8 i grundsärskolan och grundskolan har fått samtala i tre fokusgrupper om  tre texter från tidningens webbsida. Samtalen har analyserats utifrån begreppet textrörlighet,  som är ett verktyg som analyserar läsarens relation till texten. Textrörlighet delas upp i  textbaserad rörlighet, rörlighet utåt och interaktiv rörlighet. De två journalister som har skrivit  texterna har intervjuats om begreppet lättläst, mottagaranpassning och texterna. I många fall resonerar elever och journalister lika, men eleverna önskar tydligare rubriker och i  viss mån ämnen som är mer anpassade till dem själva. Det som fungerar bäst för elevernas  textbaserade rörlighet är när texten är logiskt uppbyggd och har lagom svåra ord samt en  välvald bild. För textrörligheten utåt fungerar det bäst när eleverna har intresse och  förkunskaper i ämnet. Den interaktiva rörligheten fungerar inte särskilt bra inför någon av  texterna, vilket kan bero på ovana vid att läsa tidningsartiklar och/eller ovana vid att reflektera  över texter. Slutsatsen är att en tydlig mottagaranpassning är viktig och ger resultat, men är  svår att genomföra när tidningen har ett stort urval av ämnen och många olika målgrupper.

Purpose: The purpose with this study is to find out and understand whether athlete's performance can be affected by destructive leadership in sports organizations, then weigh this together with theory. This is a try to contribute to the discourse on destructive leadership.   Method: This study is performed using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews in which the interviewees are selected through a convenience sampling.   Theoretical framework: This investigation’s theoretical framework consists of theories dealing with leadership, leadership in sports organizations, power, destructive leadership, how destructive leadership can be positive and how it can be negative.    Empiricism: This investigation’s empiricism consists of 17 interviews with athletes who have experienced a destructive leader in sports organizations.  Conclusion: All athletes could express a negative influence on performance from destructive leadership, but the majority who expressed a positive influence expressed that it was a kind of fear, pressure or anger among the athletes that made the athletes perform better as the motivation and the desire to disprove the leader increased. How the destructive leader influence the athlete may depend on the athlete's personality and attitude. It is possible to discern in this study that athletes look, feel and respond differently to a destructive leadership, which can determine the positive and/or negative effects.

Funktionen Mina sidor ger medborgaren möjligheten att se och uträtta personliga ärenden på Gävle kommuns webbplats. Funktionen används idag i väldigt liten omfattning och Gävle kommun behöver svar på hur Mina sidor ska se ut och fungera i framtiden, om den överhuvudtaget är nödvändig. I den här studien har information om detta ämne samlats in med flera olika metoder. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie som skapade en teoretisk bakgrund för kommande resultat. Sedan studerades Gävle kommuns webbplats, vilket gav en grundförståelse för nuläget och belyste en hel del problem. Vidare studerades 100 webbplatser kvantitativt för att ge en inblick i hur vanlig funktionen Mina sidor är och hur andra lösningar kan se ut. Till sist hölls tio kvalitativa intervjuer och ett fokusgruppsmöte med personer som har kunskap eller tankar kring detta område. Det resultat som den här datainsamlingen gett, presenteras i den här rapporten. På resultatet baseras fem rekommendationer för hur Gävle kommun bör arbeta med Mina sidor i framtiden.

Denna studie bygger på hypotesen att det finns en risk för att läsning av lättläst nyhetsrapportering kan leda till en förenklad bild av verkligheten. Syftet är att ta reda på vad som händer i nyhetsrapportering med nyanser i en komplex fråga vid en lättläst-anpassning. Den rapportering som analyseras rör debatten om huruvida munskydd bör bäras av den svenska allmänheten som en strategi mot coronaviruset eller inte. Studien jämför den lättläst-anpassade tidningen 8 Sidor med den ordinarie dagstidningen Dagens Nyheter. Inledningsvis undersöks de övergripande skillnader i alla artiklar som skrivits på ämnet under tre månader, och därefter sker en jämförelse av 6 artiklar från varje tidning som bildar artikelpar med motsvarande innehåll. För detta ändamål används en strukturell textanalys inriktad på innehållsliga aspekter där teman som aktörer, hållningar och skäl fokuseras. Skillnaderna analyseras sedan utifrån hur de påverkar bilden av munskyddsfrågan i stort. Resultatet visar att 8 Sidor främst lyfter beslutsfattarnas perspektiv, förmedlar innehållet mer sakligt och objektivt inriktad på information om förändringar i beslut snarare än de olika åsikter som finns representerade i debatten. Tidningen ger en mer bestämd och definitiv bild av frågan än Dagens Nyheter som har större fokus på debatten. DN ger mer info om aktörernas hållningar och skäl, lyfter kritikerna mer, redovisar fler aktörer, fler målande lägesbeskrivningar och citat som ger en större förståelse för argumenten från båda sidor. Här lyfts uttalanden som innehåller garderingar om när, var, hur munskydd bör eller inte bör användas och modererande formuleringar som kanske och inte säkert. Innehållet framstår i stort som mer nyanserat och med en lägre grad av bestämdhet i DN. Resultatet bekräftar risken som tidigare forskning lyfter nämligen att nyanser faller bort vid lättläst-anpassning och att anpassningen ger en förenklad och mer konkret bild av läget. Studien styrker behovet av medvetenhet kring bortfall av innehåll och nyanser i lättläst-anpassningar för så väl utförare och mottagare av sådana anpassningar som lärare som vill använda de anpassade versionerna i sin undervisning.

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och textbindning. Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan texttyperna och mellan enskilda texter. Den allra största skillnaden mellan de tre olika enheterna är, förutom när det gäller grad av variation inom texttypen, hur man använder det frasanpassade radfallet. Tidningen 8 SIDOR använder det inte alls, och i LL-förlagets böcker används det på lite olika sätt av olika författare eller bearbetare. Den enda enhet som genomgående jobbar med radfallet är Lättläst-tjänsten.

The development of the Internet has led to a new platform for Web pages, Web 2.0. An interactive environment where users generate content. Facebook, which is one of the most popular social media sites, has opened up new opportunities for companies to communicate directly with individuals. Facebook has encouraged this by offering the technology and the possibility by developing the feature pages.The purpose of this study was to examine how Swedish Facebook users relate to company's presence on Facebook through pages. The study also intended to find out how Swedish Facebook users think that companies should behave on their Facebook page. We have examined the awareness, the attitudes and the expectations that Facebook users have toward pages, and how the users utilize pages.The study was conducted by method triangulation: a survey based on 728 Swedish Facebook users, and four additional interviews. The study has public relations and Customer Relationship Management as theoretical framework.Our results show that the awareness of pages is high amongst the respondents. It also shows that they understand the meaning of pages, they explain the concept in the same way as Facebook does. The general attitude to pages is positive among the respondents, still there are many who does not like pages. It also appears that the reason that respondents like pages, or not like, are often related to how they want to present their own self-image. And also because they actually appreciate the company. It is important for the respondents that the companies keep users updated through their pages. It also emerged that many of the respondents use pages passively, meaning that they read about updates through their newsfeed instead of actively going into the pages. The study also shows that the respondents ask for two-way communication on pages, but they are not willing to take the initiative themselves. / Internets utveckling har lett fram till en ny plattform för webbsidor, Web 2.0. En interaktiv miljö där användarna genererar innehållet. Facebook, som är ett av de mest populära sociala medierna, har öppnat upp nya möjligheter för företag att kommunicera direkt med privatpersoner. Facebook i sin tur har uppmuntrat detta genom att erbjuda tekniken och möjligheten för detta i form av sidor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska Facebook-användare förhåller sig till företags närvaro via sidor. Studien avsåg även att ta reda på hur svenska Facebook-användare tycker att företag ska bete sig på sin Facebook-sida. Vi har undersökt vilken medvetenhet, attityd och vilka förväntningar som Facebook-användare har på sidor, samt hur användarna nyttjar sidorna. Undersökningen har genomförts genom metodtriangulering: en enkätundersökning baserad på 728 svenska Facebook-användare samt fyra kompletterande intervjuer. Studien har public relations och Customer Relationship Management som teoretiska ramverk. Studiens resultat visar att medvetenheten om sidor är stor bland respondenterna. Den visar också att de har förstått meningen med sidor, de förklarar begreppet på samma sätt som Facebook menar att sidor ska användas. Den generella attityden till sidor är positiv bland respondenterna, ändå är det många som inte gillar någon sida. Det framgår också att anledningen till att respondenterna gillar sidor, eller inte gillar, ofta hänger ihop med hur de vill presentera sin egen självbild samt att de faktiskt tycker om företaget. Viktigt för respondenterna är att företagen också håller användarna uppdaterade genom sidorna. Det framkom även att många av respondenterna använder sidor passivt, det vill säga att de läser om uppdateringar via nyhetsflödet istället för att aktivt gå in på sidorna. Studien visar också att respondenterna efterfrågar tvåvägskommunikation på sidorna, men att de inte är beredda att ta det initiativet själva.

Sammanfattning Titel:                                   Swot-modellen – Modellen, dess användning och användbarhet för framgångsrika företag i regionen   Nivå:                                  C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare:                         Joachim Saillard   Handledare:                       Lars Torsten Eriksson   Datum:                               2012-07-16   Bakgrund:                          Swot-modellen ger en struktur för beskrivning och analys av en organisations starka samt svaga sidor, dess externa hot och möjligheter. Modellen har funnits i cirka 50 år och nått stor spridning. Vad har forskningen om swot-modellen hittills kommit fram till? Hur ser små- och medelstora företag i Gävleregionen på modellen i sina praktiker?   Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att göra en state-of-the-art genomgång av forskningen om swot-modellen samt visa hur en grupp regionala små- och medelstora företag använder modellen samt kritiskt testa Framför-databasens potential som empiriskt material. Avsikten är att lägga en grund samt skapa en utgångspunkt för fortsatt forskning om modellen som verktyg för företagsutveckling i den regionala miljön.                                             Metod:                                Studien bygger på en genomgång av ett stort antal forskningsartiklar om swot-modellen. De flesta artiklar analyserar enskilda aspekter av modellen, medan några visar sig ge en översikt över olika modellstudier. Eftersom det visar sig att ytterst få studier redovisar empiriska data om modellens användning och fortsatta empiriska studier behövs, har en genomgång också gjorts av swot-kommentarer i en databas för regionala företag – det så kallade Framför-projektet som drivs av bland annat Svenskt Näringsliv, Aktiv Revision och kommunerna i Gästrikland. I databasen finns registrerade data för små- och medelstora företag, åren 2002-2012. Databasen bygger på standardiserade intervjuer där svar registrerats om swot-data. Baserade på dessa har en sekundäranalys gjorts och den empiriska genomgången har behandlats som en pilotstudie om företags beskrivning av interna faktorer.   Resultat & slutsatser:       Studien ger en analys av forskningen om swot-modellen. Den visar att antalet teoretiska studier om swot-modellen ökat, medan få empiriska studier gjorts. Den empiriska delen visar att företagen i regel är väl förtrogna med modellen, men inte alltid har aktuella värden för dess huvudkategorier. Den aktuella databasen behöver förstärkas och modellen ges en bättre koppling till aktiv implementering.    Förslag till fortsatt forskning:                           Fortsatta studier behövs om företagens strategiska beslutssituationer utifrån swot-modellen som utvärderingsverktyg, och möjligen andra kompletterande teorier/modeller.   Uppsatsens bidrag:            Studien ger en överblick över den hittillsvarande forskningen om swot-modellen, dess användning och användbarhet för olika organisationer. Eftersom förvånansvärt få empiriska studier hittills gjorts kan uppsatsens empiriska studie ses som ett särskilt forskningsbidrag.   Nyckelord:                         Swot, företag, interna faktorer det vill säga starka och svaga sidor, strategisk planering, Framför-databasen, swot-modellens dualperspektiv. / Abstract Title:                                   The swot model – the model, its usage and usefulness for successful firms in the region   Level:                                 Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author:                               Joachim Saillard   Supervisor:                        Lars Torsten Eriksson   Date:                                  2012-07-16   Background:                      The swot-model provides a structure for description and analysis of an organizations strong and weak sides, its opportunities and threats. The model has existed approximately 50 years and has attained a big spread. What has the present research on swot concluded? How do small- and medium sized firms in the region of Gävle treat the model in their practices?   Aim:                                    The aim of the thesis is to do a state-of-the-art review on the research concerning the swot-model, and to show how a group of regional small- and medium sized firms use the model as well as to conduct a critical examination of the Framför-databases potential as empirical substance. The intention is to form a basis and starting point for future research, regarding to the model as a tool for business development in the regional environment.   Method:                             The study is founded on a review of a big number of research papers about the swot-model. Most of them analyze certain aspects of the model, while others seem to give a summary over different model studies. Since there has been shown to be exceedingly few studies who account for empirical data about the models use and further empirical studies is needed, a review of a database containing swot-comments – the so called Framför-project which is run by the Federation of Swedish Enterprise, Aktiv Revision and the municipalities in Gästrikland, has also been carried out. In the database there are registered data for small- and medium sized firms between the years 2002-2012. The database builds on standardized interviews of which swot-data have been registered. Based on this, secondary analysis has been carried out and the empirical review has been attended as a pilot study about firms’ descriptions of their internal factors.   Result & Conclusions:      The study provides an analyze on research concering the swot-model. It shows that the number of theoretical studies about the swot-model has increased, while few empirical studies have been carried out. The empirical part of the study shows that the firms generally are well familiar with the model, but that they don’t always have current values for its main categories. The current database needs to be strengthened and the model given a better connection to active realization.   Suggestions for future research:                 Future research is needed about the firms strategic decision situations with the swot-model as an evaluation tool as starting point, and possibly other complementing theories/models.   Contribution of the thesis:                          The thesis provides an overview over the research up until now concerning the swot-model, its use and usefulness for different organizations. Since surprisingly few present empirical studies have been carried out, the empirical study that the thesis provides can be seen as a particular research contribution.    Key words:                         Swot, firms, internal factors i.e. strong and weak sides, strategic planning, the Framför-database, swot-model dual perspective.