Sett utifrån ett historiskt perspektiv kan utvärderingar spåras tillbaka till husförhören som ägde rum i Sverige under 1600-talet. Under denna tid utövade även staten kontroll på det övriga samhället genom präster samt inspektörer. I modern tid har USA kommit att bli en förebild för den sorts bedömning utvärdering innebär. Något som i USA benämns "evaluation", och har kommit att slå igenom och ligga till grund för den pedagogiska utvärderingen. Utifrån ett samhällsutvecklingsperspektiv har utvärdering blivit ett allt mer utbrett fenomen som övergått till att bli populärt under främst de senaste decennierna. Utvärderingar är idag ett vanligt verktyg i arbetslivet och kan ha många olika användningsområden. Utvärderingen kan bidra till praktiska konsekvenser för organisationen då det kan vara ett redskap för att främja lärande och utveckling. Utvärderingsresultatet eller utvärderingsprocessen i sig kan även användas då något behöver styras, övervakas eller korrigeras. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur anställda på ett företag uppfattar arbetet kring utvärdering av den egna verksamheten, på företaget kallat medarbetarutvärdering. Detta kom även att innebära en jämförelse gällande hur de medarbetare och den ansvarige upplever denna medarbetarutvärdering. Det resulterade även i en undersökning om vad utvärderingen fyller för funktion i företaget och om det bidrar till en lärande organisation. För att undersöka detta syfte har vi gått tillbaka och sett till tidigare forskning kring ämnet utvärdering och den lärande organisationen. Teorierna som använts är Senges teori gällande den lärande organisationen samt Argyris läroteori om single- och double-loop learning vilka tillsammans med resultatet bildar en analys, diskussion samt slutsatser. Detta examensarbete har grundats på tio kvalitativa forskningsintervjuer på ett företag i mellan-Sverige. Intervjuerna genomfördes med den ansvarige för utvärderingen samt nio med medarbetare. Resultatet utifrån intervjuerna har visat på att utvärderingar är ett komplext område där upplevelsen av ett gemensamt syfte var svårt att finna. De åtgärder som genomförts till följd av utvärderingen ansågs av flera av respondenterna som ej tillfredställande. De flesta respondenterna har dock varit av den åsikten att en utvärdering behövs inom företag för att kunna "ta temperaturen" på verksamheten. En slutsats som kommit fram utifrån detta examensarbete är att utvärderingen skulle uppfylla sitt syfte på ett bättre sätt om återkoppling mellan utvärderingens resultat och de åtgärder som genomförs inom företaget redovisades tydligare. Detta skulle även kunna vara ett verktyg för det lärande organisationen.

<p>Som en konsekvens av globaliseringen leder förändrade konkurrensvillkor till allt högre krav på dagens organisationer och kompetensen på dess medarbetare. Dessa förändringar har bland annat lett till att färre människor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist på chefskandidater då allt färre människor säger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebär.</p><p>Män har under årtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som män idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mån kvar i moderna företag.</p><p>Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker är idag kvinnor. Många av dessa är till högre grad än män intresserade av att göra karriär. Trots att företagen väntas lida brist på framtida chefskandidater och trots att de flesta som ändå är villiga och utbildade nog till att bli chefer, är kvinnor, tycks det fortfarande vara något som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna.</p><p>Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer. Syftet med studien är att analysera och utvärdera rekryteringsprocessen hos sex olika företag, verksamma i privat sektor, för att på så sätt finna dessa faktorer. Empirin som insamlats har analyserats mot för undersökningen, relevanta teorier angående organisationens styrning och lärande samt teorier härrörande könsstrukturer. Undersökningen har baserats på en kvalitativ metod som tagit sig form genom sex djupintervjuer med personer ansvariga för rekryteringsprocessen på respektive företag.</p><p>Resultatet av undersökningen bekräftar delvis vår syntes angående hur organisationens styrning och lärande samspelar med de könsstrukturer som ryms inom denna och hur dessa tillsammans påverkar rekryteringsprocessens utformning. Dock framgår det av undersökningen att den viktigaste och för övriga faktorer avgörande faktorn är organisationens styrning och på vilket sätt ledningen utformar denna. Detta då de företag som lyckats öka sin kvinnliga representation har använt sig av samma typ av styrning, dvs. av en styrning vars utmärkande drag karaktäriseras av en målformulering i dialog med de anställda och en kontinuerlig utvärdering av genomförandet.</p>

Vilket arbetssätt är det bästa för att samla in all den information och erfarenhet som en organisations medarbetare har personbundet? Hur sprids informationen ut genom hela organisationen. Tidigare studier och examensarbeten har forskat kring just dessa frågor, erfarenhetsåterföring och kontinuerlig förbättring. Detta är ämnen som fortfarande är väldigt aktuella inom branschen då det än idag inte fungerar fullt ut.   Studien har genomförts i samarbete med Skanska Sverige. Undersökningen har fokuserat på hur organisationen kan jämföras med en lärande organisation och undersöker tre viktiga forskningsfrågor; Forskningsfråga 1: Hur ser erfarenhetsåterföringen bland medarbetarna ut idag? 2. Är PiV-möten ett bra verktyg för erfarenhetsåterföring?  3. Kan strukturen för PiV-möten kopplas ihop med teorin kring single- och double-loop learning? Den andra frågan fokuserar på en av de viktigaste strukturerna i företaget kring erfarenhetsåterkoppling. Detta kallas PiV-möten, Projekt i världsklass-möten.   Syftet med studien är att utvärdera Skanska Sveriges arbete med erfarenhetsåterföring idag och hur den eventuellt skulle kunna utvecklas. Genom observationer fastställa om det finns delar i flödet av erfarenheter som inte fungerar till sin fulla potential vilket leder till att erfarenheterna inte sprids inom hela organisationen. Syftet är även att utvärdera PiV-möten och om dessa möten är ett bra verktyg för erfarenhetsåterföring.   Studien har genomförts som en kvalitativ studie och har fokuserat på en stor region i Sverige. Sju intervjuer hölls varav sex av dem var så kallade semi-strukturerade intervjuer och en av dem var en noll-intervju för att skapa en förståelse kring organisationens arbete med erfarenhetsåterföring.   Resultatet visar två huvudsakliga brännpunkter för organisationen. En är att vara tydligare med syftet kring PiV-mötena, då nås det mest effektiva resultatet (Blomé, 2000). Detsamma gäller att vara tuff för de som inte når nivå 4 i PiV-kartan utan en skälig anledning, misstag får göras men det måste ske ett lärande från misstaget och det bästa lärandet är att möta en konsekvens av handlandet (Albinsson, 1998). Det andra huvudsakliga är att se till att de resultat och erfarenheter som plockas upp på alla PiV-möten verkligen når till organisationens ”topp” och därmed skapar en double-loop learning.   Rekommendationen är att se till att PiV-mötena som sker runtom i hela Sverige sedan reser vidare genom hela organisationen och inte stannar på regional nivå. Utifrån den studerade regionen verkar erfarenhetsåterföringen inom regionen och mellan den närliggande regionen fungera väldigt bra. Det ska fungera bra för hela Skanska Sverige, för hela organisationen, för att Skanska Sverige ska klassificeras som en lärande organisation utifrån single- och double-loop teorin. / Which method is the best to collect all the employees’ information, data and experiences? Furthermore, how does all the information reach the whole organization? These questions have been investigated for a long time in the building sector. Earlier studies and graduation works have looked into experience feedback and continuous improvement and it is something that needs to be more investigated since it still does not work to its fully potential.   This study looks into one of Sweden’s biggest construction entrepreneurs, Skanska, and how the organization can be compared to a learning organization. The study investigates two main things; one is how the employees uses experience feedback and how they find experiences in the company. The other part looks into one of the main structures in the company that focuses on experience feedback, called PiV-meetings, World Class Projects-meetings.   The purpose with the study is to evaluate Skanska Sweden’s work with experience feedback today and how it could be developed. Evaluate if it consists parts in the flow of experiences that does not work to its fully potential, which can prohibit the distribution of experiences out in the whole organization. The purpose is also to look into PiV-meetings and see if the meetings is a good tool for experience feedback.   The study has been conducted as a qualitative study and has been focusing on a large region in Sweden. Seven interviews were held whereas six of them was so called semi-structured interviews and one of them was a starting interview to get an understanding of the organization and its work regarding experience feedback.   The result shows two focuses for the organization. One is to be clearer with the purpose for the PiV-meetings and be a little harder with consequences for the ones who do not follow Vsaa. The other result shows that based on the theoretical base in this study, single- and double-loop learning, Skanska needs to be a little better with the reach of the PiV-meetings results. Making sure that they really reaches the highest “top” in the organization and therefore creates a double-loop learning.   The recommendation from this study is to follow up the PiV-meetings and really see that the double-loop learning occurs in the organization. The result based on the studied region shows that in the region does the experience feedback work well, but it needs to be good in the whole organization to classify Skanska as a complete learning organization.

Som en konsekvens av globaliseringen leder förändrade konkurrensvillkor till allt högre krav på dagens organisationer och kompetensen på dess medarbetare. Dessa förändringar har bland annat lett till att färre människor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist på chefskandidater då allt färre människor säger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebär. Män har under årtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som män idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mån kvar i moderna företag. Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker är idag kvinnor. Många av dessa är till högre grad än män intresserade av att göra karriär. Trots att företagen väntas lida brist på framtida chefskandidater och trots att de flesta som ändå är villiga och utbildade nog till att bli chefer, är kvinnor, tycks det fortfarande vara något som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna. Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer. Syftet med studien är att analysera och utvärdera rekryteringsprocessen hos sex olika företag, verksamma i privat sektor, för att på så sätt finna dessa faktorer. Empirin som insamlats har analyserats mot för undersökningen, relevanta teorier angående organisationens styrning och lärande samt teorier härrörande könsstrukturer. Undersökningen har baserats på en kvalitativ metod som tagit sig form genom sex djupintervjuer med personer ansvariga för rekryteringsprocessen på respektive företag. Resultatet av undersökningen bekräftar delvis vår syntes angående hur organisationens styrning och lärande samspelar med de könsstrukturer som ryms inom denna och hur dessa tillsammans påverkar rekryteringsprocessens utformning. Dock framgår det av undersökningen att den viktigaste och för övriga faktorer avgörande faktorn är organisationens styrning och på vilket sätt ledningen utformar denna. Detta då de företag som lyckats öka sin kvinnliga representation har använt sig av samma typ av styrning, dvs. av en styrning vars utmärkande drag karaktäriseras av en målformulering i dialog med de anställda och en kontinuerlig utvärdering av genomförandet.

Det råder debatt kring huruvida stretch goals är en gynnsam målsättningsstrategi där tidigare forskning och teorier framhåller såväl för- som nackdelar. Användning av stretch goals innebär att organisationen styrs av mål med inslag av hög målsättning och ett nytänk. Målsättningsstarategin möjliggör erhållen kunskap och kan bidra till individuellt lärande som i sin tur gynnar den organisatoriska utvecklingen. Uppsatsen ämnar att ge en djupare förståelse för de praktiska erfarenheterna av stretch goals och hur målsättningen kan stimulera lärande inom organisationer. Studien tillämpar en kvalitativ ansats med fem intervjuer med avdelningschefer på fem olika mjukvarubolag som har erfarenhet av arbete med stretch goals. Studiens resultat visar att avdelningscheferna i de studerade fallen främst har positiva erfarenheter av målsättningsstatrategin. Därtill indikeras att målsättningarnas höga svårighetsgrad erhåller större fokus än ett nytänk gällande målens innehåll. Slutligen påvisar studien att individuell utveckling uppstår vid realiseringen av stretch goals samt att organisatoriskt lärande gynnas av detta.

Titel: Att lära i motgång - En fallstudie av företag i Covid-19 krisen. Bakgrund: Företag behöver vara ständigt förberedda i den föränderliga värld de verkar inom, där osäkerhet är ständigt närvarande. Kriser har blivit ett allt vanligare fenomen, där organisationskriser sammanfattas som ett oväntat fenomen som ställer företag inför en utmaning. Kriser kan antingen kan ses som något negativt och katastrofalt, eller som en process som företag kan ta lärdom av och se som en möjlighet till att utveckla den egna verksamheten. Då krisen till följd av Covid-19 drabbat världen, finns ett antagande om att tillverkande företag kan komma att ta flertalet lärdomar med sig ut ur krisen. Syfte och Problemformulering: Syftet med denna studie är att erhålla en fördjupad förståelse kring lärprocesser och lärdomar hos tillverkande företag och dess medarbetare i samband med krisen kring Covid-19. Och kommer att besvaras med problemformuleringen: Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika tillverkande företags lärprocesser och lärdomar kring Covid-19-krisen? Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats där en abduktiv strategi har använts. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på de tillfrågade företagen. Det empiriska materialet har kompletterats med en teoretisk referensram för att syfte och problemformuleringar ska kunna besvaras. Teori: Den teoretiska referensramen berör Organisatoriskt lärande, Organisation, individ &amp; lärande, Lärandeprocess i organisationer, Lärande, kommunikation &amp; information samt Single vs. double loop learning. Empiri: Empirin består av åtta intervjuer. Nästintill samtliga respondenter vittnar om att företagen och respondenterna själva har kunnat dra flertalet lärdomar utifrån den rådande krisen och är i en lärande process just nu. Analys: I analysen diskuteras företagens och medarbetarnas lärprocesser samt lärdomar kopplat till teori. De olika temana är: Lärande, rutiner &amp; erfarenheter, Medarbetare &amp; organisation, Information, kunskap &amp; kommunikation samt Anpassning av arbetssätt. Slutsats: Slutsatserna som dras är att verksamheterna kommer ta med sig lärdomarna som erfarenheter inför framtida arbete i verksamheten och för framtida kriser. Lärdomar som företagen drar omvandlas till rutiner i verksamheterna. Samtliga verksamheter är i en lärprocess nu i att gå över mer till det digitala.

This paper aims to provide a description of how knowledge can occur in Apoteket AB, an organization that is operating on the Swedish pharmacy market. The purpose of this paper is also to describe how the organizational learning occurs in the organization, and how the outcome of this learning can be stored in the organizational memory. This subject is of interest since Apoteket AB experience changes in their external environment in that they no longer have monopoly to sell pharmaceuticals on the Swedish pharmacy market. Earlier research claims that organizations need to develop new knowledge in order to take action, and this development needs to be supported by the management within the organization. The collection of primary data was done by two qualitative interviews with employees within the organization of Apoteket AB. Our conclusions are that knowledge can occur in many forms, such as tacit and explicit knowledge. The vast majority of the knowledge within the organization is the information that can be found in the electronic database Aponet within Apoteket AB, and that is useful for the employees in their daily work, and therefore is known as explicit knowledge. Since this knowledge is to be found through Aponet, the organizational memory plays an important role in sharing knowledge. The organizational learning can also be found in many different forms, making it possible for the organization to benefit from the employees experiences and discoveries. The outcome of this learning is often stored in the organizational memory known as social networks, which includes the employees in different situations.

The global demand for digital services has been growing steadily, which has led to an increase in the utilization of data and consumption of energy, causing an increment of the global digital carbon footprint. Therefore, corporations providing digital services are gradually enforced to be able to measure and quantify their digital carbon footprint, which requires them to restructure their organizational strategy, processes, and culture. Yet, previous research in the digital service industry presents a gap in understanding how to accelerate the adoption of measuring the digital carbon footprint and fails to provide a framework for corporations to incorporate new sustainability initiatives. Thus, this thesis investigates the usefulness and need for digital services companies to use a triple-loop learning framework for adopting the digital carbon footprint as a new measurement for sustainability. From this, the study has made use of semi-structured interviews with professionals from ten digital services companies aimed at examining their processes for incorporating the digital carbon footprint into their sustainability operations. Results show that many companies used a combination of the three loops of learning, and the majority applied triple-loop learning in various sustainability initiatives. The creation or redesign of industry-level standards, by inter-organizational networks and communities of practices, was the primary process of triple-loop learning applied for the adoption of the digital carbon footprint. Here, multiple organizations came together to create standards for measuring the digital carbon footprint, redirecting the behaviour of the digital services industry and, potentially, of the global market towards sustainability. Therefore, the application of a triple-loop learning framework has the potential to create a more sustainable digitalization of the corporate world, which allows for different stakeholders to share knowledge and join forces to produce standards that have the potential to transform the societal- traditional systems needed for the incorporation of the digital carbon footprint.

In 1999, Texas Legislature mandated the Student Success Initiative to ensure all eighth grade students are on grade level in reading and mathematics. Although progress is evident, the achievement gap for English language learners remains. The purpose of this case study was to explore effective school practices that lead to closing the achievement gap. This qualitative study applies the two core functions of leadership for exercising influence and providing direction to answer the research question: How do the core functions of school leadership practices for implementing the Student Success Initiative requirements vary between English language learners and non-English language learners in high and low-performing middle schools? The comparison between the high-performing school and low-performing school brought forth key findings and identifies school practices for supporting secondary English language learners. The key findings for exercising influence on teachers were: 1) Effective school practices that influence teacher knowledge on how to identify students and their needs include: a) conducts a needs assessment.; b) analyze data; c) create differentiated ESL programs, d) place diverse groups of ELLs in differentiated ESL programs. 2) Effective school practices to influence teachers how to intervene include: a) accept teacher input and follow through on requests when planning interventions, b) target intervention needs; c) create differentiated interventions. 3) Effective school practices to influence teachers how to monitor include: a) analyze multiple types of data, b) measure student reading growth; c) measure student language proficiency, d) conduct walkthroughs to observe students. The key findings for providing direction to teachers established the following practices: 4) Effective school practices to provide direction to identify students and their needs include, a) develop and implement a school wide intervention plan, b) create a master schedule to implement differentiated ESL programs; c) model how to disaggregate data, d) develop and implement an individual plan for ELLs. 5) Effective school practices to provide direction to intervene include: a) assign ESL teacher to intervention groups, b) use data to drive intervention planning, c) measure growth in language and literacy, d) provide daily interventions, e) integrate language and literacy interventions in lessons. 6) Effective school practices to provide direction to teachers for monitoring include: a) measure growth of literacy and language development, b) triangulate multiple types of data, c) review intervention lessons during walkthroughs, e) provide daily interventions specific to student needs. / text