COVID-19 är ett av de största virusutbrott som drabbat vårt globala samhälle i modern tid.För att lindra och hantera konsekvenserna av dess framfart har olika insatser prövats. En av dessa insatser är utvecklingen av applikationer för diagnosticering och spårning. Även om dessa applikationer utvecklas och implementeras är området kring acceptansen för dem relativt outforskat. Syftet med uppsatsen är att få en bättre förståelse kring hur användare uppfattar och i sin tur accepterar applikationer för diagnostisering och spårning under en pågående pandemi. Studien genomförde intervjuer med användare av två applikationer: COVID‑19-bedömningsverktyg av Apple och COVID Symptom Study av Lunds universitet. Intervjufrågorna formulerades efter Health Information Technology Acceptance Model vilketresulterat i flertal insikter i vilka faktorer som gör att användare accepterar dessa applikationer. Tre faktorer var särskilt intressanta då de utmanar de befintliga antaganden avstudiens teoretiska ramverk. Dessa faktorer är: kritik av kopplingen till sociala nätverk, varumärkets stärkande påverkan på användarnas tillförlitlighet samt acceptans bland användare kopplat till att appar fyller ett större syfte och hjälper samhället i stort.

Bakgrund: Att "googla" på sina symptom och söka hälsoinformation på Internet kräver en viss förkunskap för att kunna ta del av informationen. Dagens lättåtkomliga hälsoinformation kan leda till konsekvenser så som felaktiga behandlingar och feldiagnostisering vilket vidare kan orsaka negativa följder för den individuella hälsan. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv studera samband mellan olika bakgrundvariabler och hälsokomponenter i relation till hur individer använder Internet som informationskälla för att finna kunskap som främjar den egna hälsan.    Metod: Datainsamlingen har skett genom kvantitativ forskningsmetod där en webbenkät besvarats i både en social- och en webbaserad kontext inom målgruppen vuxna människor >18 år. Studiedeltagarna rekryterades utanför välkända matbutiker på tre olika platser i Halmstad stad samt via plattformen Facebook där webbenkäten publicerades på studieansvarigas profiler. Webbenkäten undersökte respondenternas egenskaper, hur deltagarna upplever sig kunna tolka, granska, förstå hälsoinformationen, samt hur de handlar och hanterar hälsoinformation på Internet. Efter datainsamlingen överfördes webbenkäten till statistiskprogrammet SPSS för vidare analys. Resultat: Totalt 178 personer deltog i undersökningen. 92,1% av de personer som deltog använder någon gång Internet för att söka efter en förklaring på sina hälsorelaterade symptom. Resultatet visar att personer med högre inkomstnivå och högre utbildningsnivå upplever sig kunna förbättra sin hälsa med hjälp av hälsorelaterad information på Internet oftare än personer med lägre inkomst- och utbildningsnivå. Resultatet visade även på skillnader i relation till bakgrundsvariabeln kön då kvinnor generellt sett var mer aktiva än män på att använda Internet för att söka hälsorelaterad kunskap i hälsofrämjande syfte.   Slutsats: Det finns flera samband mellan individers bakgrundvariabler och olika hälso-komponenter. Kön, socioekonomisk status och utbildningsnivå påverkar hur personer tolkar, hanterar och förstår hälsoinformation på Internet. Med hjälp av hälsoinformation från Internet självdiagnostiserar sig personer, behandlar sig själva och söker vård. Framtida forskning och implikationer: Mer kunskap och ökad hälsolitteracitet hos befolkningen är att rekommendera för att säkra populationens framtida hälsostatus. Förslag till framtida forskning blir därmed att undersöka effekten av olika tillvägagångssätt för att öka populationens hälsolitteracitet samt undersöka hur hälsoinformation på Internet påverkar den enskilde individen men även hälso-sjukvårdens arbete. / Background: To "google" symptoms and search for health information on the Internet requires prior knowledge, to be able to extract relivant information. Today's easy access to health information, can lead to consequences regaurding our health. Incorrect treatments and misdiagnosis are both examples which could lead to negative consequences for individual health. Aim: The aim of the study was to study the relationship between different background variables and health components through a health educational point of view, to see how individuals use Internet as an information source to find knowledge that promote their personal health. Method: Quantitative research method has been done to collect data. The data was collected through a web survey. Answered by adults >18 years, both through a social- and a web-based context. Study participants were recruited at three different locations in Halmstad city, and also on Facebook where the online surveys were posted on the study manager's profiles. The online survey examined the participant’s characteristics, how the participants perceive themselves to interpret, review and understand health information. It also examined how they apply and manage health information on the Internet. After the data was collected it was transferred to the statistical program SPSS for further analysis. Results: A total of 178 people participated in the survey. 92.1% of the people who participated use the Internet to search for an explanation of their health-related symptoms. The results show that people with higher income and higher education experience believe they have a better ability, than people with lower income and education level, to improve their health with information found on the Internet. The results also showes a difference when it comes to gender, since women were generally more active than men using the Internet to search for health-related knowledge to promot there personal health. Conclusion: There are several connections between individual background variables and different health components. Gender, socioeconomic status, and education level affects how individuals interpret, review and understand health information on the Internet. With help from searching health information on Internet people self-diagnose themselves, treat themselves and reach out to medical care. Future research and implications: More knowledge and increased health literacy of the population is recommended in order to ensure the population's future health status. Proposals for future research include, investigating different approaches to increase the health literacy among the population. To study how health information on the Internet affects the individual and also health-care work.