I Tanums kommun har majoriteten av kommunens chefer genomgått ett ledarutvecklingsprogram, kallat ”Träningsläger för ledare. Utvecklingsprogram för verksamma chefer”.  Syftet med föreliggande studie var att utvärdera deltagarnas upplevelse av resultat och effekt (för individ och organisation) av genomfört program, samt undersöka om det föreligger samband mellan upplevda utbildningseffekter, emotionell och själslig intelligens samt självkänsla. Studien omfattade 23 deltagare, vilka samtliga genomgått ledarutvecklingsprogrammet. Tre självskattningsformulär användes. Inga signifikanta samband visades mellan upplevda utbildningseffekter och emotionell intelligens eller själslig intelligens och inte heller mellan upplevda utbildningseffekter och självkänsla. Då antalet deltagare var begränsat kan detta påverkat resultatet och därför bör denna undersökning ses som en pilotstudie. / 

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande bland svenska ungdomar. Hänsyn togs till ålder och kön togs när 142 elever enkäterades på en gymnasieskola. En bivariat analys gjord med Pearsons korrelation visade att det fanns ett starkt samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande. Vidare visade en multiple variansanalys (MANOVA) att det fanns signifikanta könsskillnader gällande subjektivt välbefinnande, men inte global självkänsla. Med multipel regressionsanalys (MRA) kunde det slås fast att kön hade ett samband med subjektivt välbefinnande, medan självkänsla kunde prediceras utifrån ålder. Av resultaten kunde slutsatsen dras att en god global självkänsla medför ett gott subjektivt välbefinnande, även om pojkar hade ett generellt bättre subjektivt välbefinnande än flickor. Det blev också uppenbart att kön var en tillförlitlig indikator för en individs subjektiva välbefinnande och ålder för dess globala självkänsla.Sökord: global självkänsla, subjektivt välbefinnande, kön, ålder

Syftet med det självständiga arbete är att visa på hur förskolepedagogerna i studien definierar begreppet självkänsla, hur de i praktiken arbetar med detta i verksamheten och hur de upplever sig ha för förutsättningar att arbeta med barns självkänsla. Frågeställningar som används är: hur definierar förskolepedagogerna begreppet självkänsla? Hur arbetar förskolepedagogerna konkret för att stärka barns självkänsla? På vilket sätt ser förskolepedagogerna ett resultat? Vilka förutsättningar har förskolepedagogerna för att stödja barn med låg självkänsla? Denna studie utgår från en kvalitativ ansats, med muntliga intervjuer och öppna frågor. I intervjuerna medverkar tolv förskolepedagoger, samt en förskolepsykolog och en specialpedagog. De flesta definierar begreppet självkänsla i likhet med litteraturen att det handlar om varandet och det inre hos en människa. Resultatet visar att man inte reflekterar på djupet över vad man egentligen menar med självkänsla och har svårt när det gäller det konkreta arbetet i verksamheten. Det finns inte någon samstämmig bild över hur man arbetar med självkänsla. Flera av förskolpedagogerna framhöll vikten av ett respektfullt bemötande som ett konkret arbetsätt eller förhållningssätt för att stärka barns självkänsla. Att arbeta med känslor var också ett arbetssätt som lyftes fram. Andra talade mer om stödjande och berömmande av barnets "görande". Hur förskolepedagogerna upplever sig ha för kompetens kring ämnet självkänsla skiftar. Några anser sig fått mycket kunskap från sin utbildning eller genom kompetensutveckling, men en stor andel upplever sig ha sämre kunskap om självkänsla. Flera pratar om att livserfarenhet och att en samlad kunskap i arbetslaget ger dem en bra kompetens.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera ungdomarnas kunskaper om processen att fatta beslut gällande studie och arbete. Studiens syfte är att analysera vilken medvetenhet ungdomar visar kring självbild och självkänslan och utifrån denna medvetenhet ser på möjligheter att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Studiens valda metod är kvalitativ studie med ungdomar i årskurs tre på ett yrkesgymnasium. Ungdomarnas olika kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teori. Ungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild och självkänsla. Några av studiens slutsatser är att det finns behov av att arbeta med dessa inom skola och vägledning. Att arbeta med att öka erfarenheter genom praktik och studiebesök är viktigt för att öka ungdomarnas kunskaper om sig själva.

Självkänslan är ett begrepp som i vardagliga sammanhang framställs som något som är lätt att förstå sig på och att förändra men forskningen visar det motsatta. Självkänslan är sannolikt ett av de mest undersökta fenomen inom socialpsykologin. Forskarna är inte ense om en definition av begreppet eller om självkänslans kausalitet med det är framförallt två teorier om självkänslans tillblivelse som är rådande inom forskningen. 1994 skrivs begreppet självkänsla in i läroplanen och blir således skolans angelägenhet. Forskningen visar att självkänslan har ett prediktionsvärde för de yngre elevernas prestationer samtidigt som elevernas prestationer påverkar självkänslan. Nämnaren är en lärartidskrift som behandlar ämnet matematik och denna studie syftar till att göra en historisk analys av hur självkänslas kausalitet framställs i lärartidskriften Nämnaren under åren 1980- 2010. För att operationalisera studiens frågeställning, det vill säga vilken eller vilka av de två modellerna av självkänslans tillblivelse som finner stöd i artiklarna i Nämnaren, har en kvalitativ textanalys genomförts. Artiklarnas innehåll har testats mot två olika modeller av självkänslans kausalitet, den affektiva uppifrån-och-ner-modellen och den kognitiva nerifrån-och-upp-modellen. Resultat visar på att begreppets användning ökar efter det att begreppet självkänsla skrivs in i läroplanen, Lpo 94 samt att begreppet behandlas mer ingående. Det var endast sex av 24 artiklar som kunde användas för en mer ingående analys. Tre av dessa stödjer den kognitiva nerifrån-och-upp-modellen, två artiklar stödjer den affektiva uppifrån-och-ner-modellen och en artikel stödjer modellernas gemensamma delar men benämner inte den globala självkänslan och därför kan inte artikelns innehåll härledas till en specifik modell.

Denna studie behandlar utvalda pedagogers uppfattning om motorikens betydelse för kroppsuppfattningen hos förskolebarn. Det är en kvalitativ studie där enkätfrågor använts som insamlingsmetod. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vad anser pedagogen att motorik respektive kroppsuppfattning är? Vad anser pedagogerna om motorikens betydelse för barns kroppsuppfattning? Hur pedagogerna arbetar med utveckling av barnens kroppsuppfattning?Litteraturen och tidigare forskning visar att motorik är ett vitt begrepp. För att ha en god motorik krävs ett väl fungerande nervsystem som sänder signaler till hjärnan att vi ska utföra en viss rörelse. Redan i fosterstadiet börjar den motoriska utvecklingen och fortgår hela livet. Motoriken utvecklas i samspel med andra. De barn som känner att de inte behärska sin kropp tillfullo undviker ofta att delta i spontana lekar och idrotter. Flera författare menar därför att motoriken har stor betydelse för kroppsuppfattningen samt självförtroendet.Resultatet från studien pekar på att pedagogerna menar att motorik har betydelse för kroppsuppfattningen. Pedagogerna anser att barn som inte har en helt funktionell motorik kan uppleva sin kropp och dess funktioner på ett helt annat sätt än den som har jämnvikt och balans i sitt rörelsemönster. Vidare anser pedagogerna att man måste uppmana barnen så att de vågar prova på nya utmaningar, allt utifrån sina egna förutsättningar

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur pedagoger ser på begreppet självkänsla samt hur de upplever att självkänsla syns i förskolan. Jag ville även veta om de såg någon koppling mellan självkänsla och kön. För att ta reda på detta har jag genomfört kvalitativa, halvstrukturerade samtalsintervjuer med sex pedagoger. Jag har analyserat resultatet efter rubrikerna i mina frågeställningar. Vid bearbetningen av intervjuerna ordnade jag in svaren i olika kategorier efter olika teman som blev synliga. De viktigaste resultaten visar att pedagogerna upplever ämnet självkänsla som viktigt och intressant men även svårt och abstrakt. De menade även att de ofta använde begreppen självkänsla och självförtroende synonymt. De upplever att barnens självkänsla blir synlig i skapande (framförallt vid ritande), i lek och i projektarbete. Hälften av pedagogerna tror att det generellt finns en koppling mellan självkänsla och kön och att det då är flickorna som har sämre självkänsla än pojkarna. Denna uppfattning kan stämma men också bero på att pojkar inte tillfrågas om sina känslor och tankar i samma utsträckning som flickor.

<p>Självkänsla är en grundläggande personlighetsegenskap som enligt en teori (Forsman & Johnson, 1996) föreslås bestå av två komponenter, en bas- och en prestationsbaserad. Prestationssituationer kan bedömas som antingen hotande eller utmanande för självkänslan. Positiva och negativa känslor kan i sin tur, beroende på vilken bedömning individen gör, påverka prestationen. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan bassjälvkänsla hos en grupp tävlingsidrottande ungdomar med hög prestationsbaserad självkänsla och antal upplevda positiva emotioner i samband med en prestationssituation. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa emotioner som ungdomarna anser optimala och till hjälp i en prestationssituation. Inget signifikant samband erhölls mellan bassjälvkänsla och upplevda positiva emotioner. En sammanställning gjordes över möjliga positiva och optimala prestationsemotioner, denna visade att det fanns skillnader i uppfattning mellan golfare, tennisspelare och gymnaster. Mer forskning om positiva prestationsemotioner, dels vilken påverkan de har på prestationen samt vilka faktorer som påverkar idrottarens förmåga att uppleva positiva emotioner i en prestationssituation, vore önskvärt.</p>

Självkänsla är en grundläggande personlighetsegenskap som enligt en teori (Forsman &amp; Johnson, 1996) föreslås bestå av två komponenter, en bas- och en prestationsbaserad. Prestationssituationer kan bedömas som antingen hotande eller utmanande för självkänslan. Positiva och negativa känslor kan i sin tur, beroende på vilken bedömning individen gör, påverka prestationen. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan bassjälvkänsla hos en grupp tävlingsidrottande ungdomar med hög prestationsbaserad självkänsla och antal upplevda positiva emotioner i samband med en prestationssituation. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa emotioner som ungdomarna anser optimala och till hjälp i en prestationssituation. Inget signifikant samband erhölls mellan bassjälvkänsla och upplevda positiva emotioner. En sammanställning gjordes över möjliga positiva och optimala prestationsemotioner, denna visade att det fanns skillnader i uppfattning mellan golfare, tennisspelare och gymnaster. Mer forskning om positiva prestationsemotioner, dels vilken påverkan de har på prestationen samt vilka faktorer som påverkar idrottarens förmåga att uppleva positiva emotioner i en prestationssituation, vore önskvärt.

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka förekomst av prestationsbaserad självkänsla (PBS) hos unga manliga ishockeyspelare samt vilka coping-strategier de använder sig av i idrottsliga situationer de upplever utmanande och stressande. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan PBS och olika coping-strategier samt om det finns ett samband mellan de olika strategierna inom coping. Metod Genom en kvantitativ ansats användes två enkäter i studien. En enkät undersökte grad av prestationsbaserad självkänsla och den andra enkäten mätte val av coping-strategier inför en utmanande och stressande situation. Enkäterna delades ut till två olika hockeyföreningar. De 65 enkäterna som kom tillbaka fördes sedan in i Statistica för analys. Resultat Resultatet visade att de unga ishockeyspelarna inte hade en särskilt hög tendens till prestationsbaserad självkänsla. De coping-strategier de var mest benägna att använda var aktiv coping, planering och positivt tänkande. De strategier som i sin tur visade sig korrelera med PBS var aktiv coping, egen skuldbeläggning och önsketänkande. Det starkaste sambandet återfanns mellan PBS och önsketänkande. I delskalorna inom coping-enkäten korrelerade flertalet strategier med varandra och bland dessa var de mer aktiva förhållningssätten: planering, aktiv coping och undantryckande av andra aktiviteter. Slutsats De unga spelarna verkade inte i stor grad koppla deras självkänsla till prestation. När det kom till hantering av utmanande och stressande situationer uppvisade de ett mestadels aktivt förhållningssätt. De med en något högre tendens till PBS hade även en ökad benägenhet att använda sig av strategin önsketänkande som ett sätt att hantera stressande situationer. Man kan dra slutsatsen att de flesta spelarna ifråga planerar och har struktur på sitt spel och hanterar stressande situationer på ett effektivt och positivt sätt i form av aktiva coping-strategier. De som har större tendens till prestationsbaserad självkänsla hanterar dessa situationer på ett sätt som kan liknas vid drömmande och visualisering vilket även det kan räknas som ett positivt förhållningssätt.