Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till läsning och deras självtillit till läsning. I vår studie har vi även undersökt detta utifrån ett könsperspektiv och undersökt om det finns någon skillnad mellan de olika könen i fråga om attityd till läsning i samband med deras självtillit. Med läsning avses i denna studie skönlitterär läsning. Då böcker benämns handlar det i första hand om skönlitterära böcker. För att besvara frågeställningarna har vi valt intervju som metod, vi har intervjuat  tio stycken 10-åringar, där hälften är flickor och hälften är pojkar. Tanken med att intervjua elever istället för till exempelvis genomföra enkäter är att kunna föra ett djupare resonemang med de intervjuade vilket så fallet inte hade varit fallet med enkäter. Därefter har vi analyserat intervjusvaren utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade en övervägande positiv attityd till läsning hos eleverna, samt att pojkar har en mer positiv attityd till läsning än vad flickor har. Dessutom finns det en könsskillnad i resonemang kring attityd och självtillit där pojkarna ser svårare texter mer som en utmaning medan flickorna upplever att de blir ineffektiva och att det då blir tråkigt.

<p>Syftet med vår uppsats är att studera hur pedagoger tänker kring elevers självtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus på att studera pedagogers syn på vikten av en god självtillit, hur arbetet med att stärka den går till samt deras egen roll i det arbetet.</p><p>I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad några forskare och författare tidigare belyst inom ämnesområdet. Vi har behandlat ämnet utifrån ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vår empiriska studie är kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat åtta pedagoger verksamma i grundskolans år 1-3.</p><p>Utifrån empirin har vi kommit fram till att självtilliten är av stor viktför såväl välmåendet som kunskapsinhämtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex fråga där metoder för att arbeta med att stärka elevers självtillit skiljer sig åt, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhållningssätt är av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling.</p>

Syftet med vår uppsats är att studera hur pedagoger tänker kring elevers självtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus på att studera pedagogers syn på vikten av en god självtillit, hur arbetet med att stärka den går till samt deras egen roll i det arbetet. I avsnittet Teori &amp; Tidigare forskninghar vi tagit upp vad några forskare och författare tidigare belyst inom ämnesområdet. Vi har behandlat ämnet utifrån ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vår empiriska studie är kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat åtta pedagoger verksamma i grundskolans år 1-3. Utifrån empirin har vi kommit fram till att självtilliten är av stor viktför såväl välmåendet som kunskapsinhämtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex fråga där metoder för att arbeta med att stärka elevers självtillit skiljer sig åt, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhållningssätt är av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling.

Över 50% av Sveriges vuxna befolkning är överviktiga och denna övervikt kan förutom personligt lidande även orsaka sjukdomar och för tidig död. Tillgången till information om olika typer av hälsorelaterad kunskap och intresset för kost- och träning är mycket stort och ändå visar trenden enligt Folkhälsomyndigheten att andelen överviktiga vuxna i Sverige kommer att öka. Hur kommer det sig? Forskning visar att motivation är en viktig aspekt för att införa de livsstilsförändringar som krävs för att minska sin övervikt. Motiverande samtal är en samtalsmetod för att stärka en individs inre motivation till att införa livsstilsförändringar. Uppsatsen analyserar sex internationellt publicerade vetenskapliga forskningsstudier som genom randomiserade interventionsstudier undersöker huruvida Motiverande samtal stärker effekten avseende ökad motivation och större viktnedgång än om traditionell viktbehandling utan inslag av Motiverande samtal används. Hälften av de analyserade interventionsstudierna visar att Motiverande samtal har större effekt på viktnedgång än traditionell viktbehandling och kontradiktoriskt visade de övriga tre studierna att så inte var fallet. Samtliga sex studier visade dock att individernas motivation ökade mer hos de som fått Motiverande samtal. Kritik mot samtalsmetoden är att den är mer resurskrävande än traditionell behandling, men den kritiken bemöts med att dess ökade kostnad bör ställas mot samhällets ökade vårdkostnader i överviktens spår.

<p>Syftet med denna studie är främst att undersöka i vilken mån eleverna i årskurs 1 på gymnasiet kan sägas ha självtillit i ämnet matematik och vad lärare gör för att öka deras motivation. Utifrån svaren på frågeställningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat får i undervisningen, vad statens utredningar föreslår i sammanhanget och på vilka sätt lärare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas självförtroende i ämnet. För att ge svar på studiens frågeställningar har en elevenkät besvarats av gymnasieelever från två olika program, där frågorna anknutits och tolkats utifrån ett antal motivationsteorier. Motivation och självtillit inom ett område är intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, därför tar undersökningen sitt avstamp bland annat från attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lärare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har även lärare observerats under deras matematiklektioner. De slutsatser som kan dras av undersökningen är att 30-40 % av eleverna i studien innehar en relativt låg självtillit utifrån hur de förklarar sina resultat i matematik. Om man i stället utgår ifrån vilka förväntningar de har på sina möjligheter att lära sig matematik så är självförtroendet högt. Samtidigt som en andel på 30-40% kan anses äga en lägre självtillit i fråga om känslan av trygghet under matematiklektionen. Sammantaget visar studien att något mindre än hälften av eleverna kan anses inneha ett gott självförtroende inom matematikämnet, medan den indikerar en låg självtillit hos drygt en tredjedel av gruppen. Vid jämförelser mellan de två programmen kan vissa skillnader i självförtroendet noteras. Det gör att elevgrupper med olika grad av tillit i matematik kan kräva varierande strategier för att höja självförtroendet och vända en nedåtgående trend. Den avslutande diskussionen visar att lärare idag på olika sätt försöker följa de förslag som framkommit vid statens utredningar, men det vore önskvärt med fler uttalade strategier som förutom ökad förståelse, även på ett direkt sätt ökar elevernas trygghet och självtillit i ämnet matematik.</p>

För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Individerna fyllde i en enkät i hemmet innehållande frågor om frekvens för approximal rengöring, fördelar och nackdelar med att rengöra tänderna approximalt och självtillit till daglig rengöring av tänderna approximalt så väl som bakgrunds variabler. Flest individer befann sig i förberedelse/beredd stadiet och vidmakthållande stadiet vid studiens start. Självtilliten till att utföra daglig approximal rengöring var högre i vidmakthållande stadiet jämfört med intresserad/osäker samt förberedelse/beredd stadierna. Inga skillnader noterades mellan de olika förändringsstadierna och för- och nackdelar med daglig approximal rengöring. Konklusion: Individer i vidmakthållande stadiet har större självtillit till att utföra daglig approximal rengöring jämfört med individer i intresserad/osäker stadiet eller förberedelse/beredd stadiet.

Syftet med denna studie är främst att undersöka i vilken mån eleverna i årskurs 1 på gymnasiet kan sägas ha självtillit i ämnet matematik och vad lärare gör för att öka deras motivation. Utifrån svaren på frågeställningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat får i undervisningen, vad statens utredningar föreslår i sammanhanget och på vilka sätt lärare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas självförtroende i ämnet. För att ge svar på studiens frågeställningar har en elevenkät besvarats av gymnasieelever från två olika program, där frågorna anknutits och tolkats utifrån ett antal motivationsteorier. Motivation och självtillit inom ett område är intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, därför tar undersökningen sitt avstamp bland annat från attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lärare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har även lärare observerats under deras matematiklektioner. De slutsatser som kan dras av undersökningen är att 30-40 % av eleverna i studien innehar en relativt låg självtillit utifrån hur de förklarar sina resultat i matematik. Om man i stället utgår ifrån vilka förväntningar de har på sina möjligheter att lära sig matematik så är självförtroendet högt. Samtidigt som en andel på 30-40% kan anses äga en lägre självtillit i fråga om känslan av trygghet under matematiklektionen. Sammantaget visar studien att något mindre än hälften av eleverna kan anses inneha ett gott självförtroende inom matematikämnet, medan den indikerar en låg självtillit hos drygt en tredjedel av gruppen. Vid jämförelser mellan de två programmen kan vissa skillnader i självförtroendet noteras. Det gör att elevgrupper med olika grad av tillit i matematik kan kräva varierande strategier för att höja självförtroendet och vända en nedåtgående trend. Den avslutande diskussionen visar att lärare idag på olika sätt försöker följa de förslag som framkommit vid statens utredningar, men det vore önskvärt med fler uttalade strategier som förutom ökad förståelse, även på ett direkt sätt ökar elevernas trygghet och självtillit i ämnet matematik.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data. Resultaten visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan samtliga arbetsmiljöfaktorer och personligt initiativ. Vid medieringsanalyserna hade självtillit en medierande effekt på relationen mellan dels arbetskontroll och personligt initiativ samt socialt stöd och personligt initiativ, detta resultat är i enighet med tidigare forskning (Speier och Freses, 1997). Hanterings-strategier hade en signifikant svag medierande effekt på relationen mellan arbetskrav och personligt initiativ. Där den svaga effekten kan bero på att arbetskrav inte delas upp i utmanande och hindrande krav. Sammanfattningsvis lyfter studien fram självtillit som den starkast medierande faktorn vad gäller sambandet mellan arbetsmiljö och personligt initiativ, vilket bör främjas om man eftersträvar ett ökat personligt initiativ.

Background:The mental ill-being among adolescents in Sweden is increasing. Stress is a risk factor for mental ill-being and girls experience more stress and negative symptoms of stress than boys.  Objective:To investigate adolescents’ beliefs about, views on and experience of stress, causes for stress and highlight potential differences between the sexes.  Method:An exploratory qualitative study. Four focus group interviews were conducted, two groups with girls and two with boys. There were 4-8 participants in each group, aged 14-16. Data was analyzed using latent content analysis. Orem’s theory of self-care deficit was used as a theoretical framework.  Results:The analysis resulted in one main theme, “you have to believe in yourself in a surrounding full of demands”, which stands for the need of self-efficacy. The adolescents experienced stress due to different reasons, especially school. Boys emphasized that they handle things as they come, while girls were stressed by responsibility and excessive thinking. The adolescents had experienced stress and physical and psychological symptoms caused by it. Girls mentioned more frequent and serious symptoms, although they did not think it was worth sacrificing their health because of stress. The adolescents took significant responsibility for their coping, but they also needed support from others. They wanted a balance where stress is enough to motivate achievement but not a reason to lose capacity.  Conclusion:The adolescents experienced stress as something mostly negative which they tried to cope with. School was a significant reason for stress, as well as own thoughts and other’s expectations. Girls experienced more stress and took more responsibility, while boys seemed to have an ability to handle things as they came. The student health care should offer support regarding gender, strengthen the adolescents’ self-efficacy and evaluate what is possible to achieve without risking one’s health. Demands from the environment should be compatible with a life free from stress-related ill-health.   Keywords: adolescents, stress, gender and self-efficacy

Studien syftade till att undersöka skillnaden mellan individer som studerar vid likvärdiga universitetsprogram och således med en mindre tydlig anknytning till arbetsmarknaden i förväntningar på den framtida karriären. Den homogena urvalsgruppen valdes med anledning av att lättare kunna undersöka de anledningar som låg till grund för skillnader i studenternas förväntningar på karriären mellan män och kvinnor. För att kunna besvara de valda frågeställningarna valdes sociokognitiva karriärteorin som ett ramverk med kompletterande teorier för ytterligare perspektiv. Urvalsgruppen redovisade för liknande erfarenheter, bakgrund och stöd vilket betraktades som bidragande faktorer till individernas förväntan på den framtida karriären. Markanta skillnader uppvisades i relationen mellan självtillit och kön där analysen visade på en direkt länk mellan dessa.