Studiens syfte var att undersöka det mentala välbefinnandet hos högskolestudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige, och att jämföra det mentala välbefinnandet mellan utvalda kategorier av studenter. Studien undersökte huruvida de studenterna med tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss upplevde ett större mentalt välbefinnande än de studenter utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss. Det gjordes genom Antonovskys livsfrågeformulär, Känslan av Sammanhang (KASAM). Totalt 109 av 114 studenter fyllde i Antonovskys livsfrågeformulär. Resultatet visade att studenternas medelvärde på 130 KASAM-poäng låg inom gränserna för ett gott mentalt välbefinnande, men var under värdet vad som anses normalt. Resultaten kan tyda på att det finns ett samband mellan studenternas KASAM-poäng beroende på om de har tidigare arbetslivserfarenhet eller inte. Medelvärdet av KASAM-poäng var högre för de studenter med arbetslivserfarenhet än de utan.

Att välja en eftergymnasial utbildning kan vara svårt då det är många faktorer som spelar in. När väl beslutet är taget kan ändå en viss osäkerhet kring utbildningsvalet förekomma. Syftet med studien är att undersöka hur sjöbefälsstudenter resonerar kring sitt val av utbildning och hur säkra de känner sig med sitt val vid ansökan. Studien undersöker också hur säkra de känner sig med sitt utbildningsval efter tre och ett halvt år på utbildningen. Den metod som används i examensarbetet bygger på en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna i intervjuerna gick sista året på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Resultatet visar att det främsta resonemanget till valet av utbildningen är det egna intresset följt av den sammanhängande ledigheten som yrket förser. När det gäller hur säkra respondeterna kände sig på sin ansökan varierade resultatet, dock kände den äldre individen i undersökningen sig väldigt trygg med sitt val. Tryggheten hos respondenterna kring sitt val har också varierat under utbildningens gång.

<p>Syftet med vår undersökning är att förstå vilka motivationsfaktorer och hygienfaktorer som är av betydelse för utexaminerade sjöbefälsstudenter vid val av arbetsgivare samt arbetsplats. För att besvara vår frågeställning har vi valt att intervjua fyra elever som går sista terminen på sjöfartshögskolan i kalmar. Intervjuerna genomfördes som djupgående samtal, så kallade djupgående kvalitativa intervjuer, där vi försökte fånga intervjupersonens tankar och idéer. Våra undersökningsresultat har jämförts med Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori och vi har kommit fram till att det finns likheter och olikheter. De mest betydande motivationsfaktorer var ansvar och utveckling. De hygienfaktorer som intervjupersonerna nämner var lön, trivsel, längd på törnar samt kommunikationer med hemmet. De motivations och hygienfaktorer som inte nämndes var t.ex. tillfredställelsen av at utföra ett bra arbete (Prestationer) och specifika tillfällen då en högre ställning erhållits (befordran). Vår slutsats är att det är mycket viktigt att rederierna sattsar på personalens välbefinnande för att få de kommande sjöbefälen att söka sig till deras fartyg.</p> / <p>The purpose of this paper is to figure out what motivator factors and hygiene factors which are of importance to graduating marine engineers when deciding on an employer as well as workplace. In order to get answers to our questions we chose to interview four students attending their final year of studies at the Maritime Academy in Kalmar. The interviews consisted of deep qualitative interviews during which we tried to capture the interviewees´ thoughts and ideas. The results have been compared with Fredrick Herzberg’s ”Two Factor Theory” and we have arrived at the conclusion that there are both similarities and differences. The most important motivator factors were responsibility and personal development. The most important hygiene factors were salary, level of comfort, length of the time spent onboard as well as possibilities for communication with friends and family. Aspects not mentioned were, e.g. the satisfaction of doing a good job and specific occurrences resulting in a promotion. Our conclusion consequently is that it is important for the shipping companies to commit to the well-being of the employees in order to gain the attention of prospective officers.</p>

Syftet med vår undersökning är att förstå vilka motivationsfaktorer och hygienfaktorer som är av betydelse för utexaminerade sjöbefälsstudenter vid val av arbetsgivare samt arbetsplats. För att besvara vår frågeställning har vi valt att intervjua fyra elever som går sista terminen på sjöfartshögskolan i kalmar. Intervjuerna genomfördes som djupgående samtal, så kallade djupgående kvalitativa intervjuer, där vi försökte fånga intervjupersonens tankar och idéer. Våra undersökningsresultat har jämförts med Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori och vi har kommit fram till att det finns likheter och olikheter. De mest betydande motivationsfaktorer var ansvar och utveckling. De hygienfaktorer som intervjupersonerna nämner var lön, trivsel, längd på törnar samt kommunikationer med hemmet. De motivations och hygienfaktorer som inte nämndes var t.ex. tillfredställelsen av at utföra ett bra arbete (Prestationer) och specifika tillfällen då en högre ställning erhållits (befordran). Vår slutsats är att det är mycket viktigt att rederierna sattsar på personalens välbefinnande för att få de kommande sjöbefälen att söka sig till deras fartyg. / The purpose of this paper is to figure out what motivator factors and hygiene factors which are of importance to graduating marine engineers when deciding on an employer as well as workplace. In order to get answers to our questions we chose to interview four students attending their final year of studies at the Maritime Academy in Kalmar. The interviews consisted of deep qualitative interviews during which we tried to capture the interviewees´ thoughts and ideas. The results have been compared with Fredrick Herzberg’s ”Two Factor Theory” and we have arrived at the conclusion that there are both similarities and differences. The most important motivator factors were responsibility and personal development. The most important hygiene factors were salary, level of comfort, length of the time spent onboard as well as possibilities for communication with friends and family. Aspects not mentioned were, e.g. the satisfaction of doing a good job and specific occurrences resulting in a promotion. Our conclusion consequently is that it is important for the shipping companies to commit to the well-being of the employees in order to gain the attention of prospective officers.

Arbetet handlade om vad sjöbefälsstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar prioriterade mest när de skulle söka sitt första jobb till sjöss. Samt även vilka drivkrafter som låg bakom för att studenterna skulle söka sig ut på den internationella marknaden. Syftet med arbetet var att genom en enkätundersökning ta reda på vilka prioriteringar som hade störst betydelse för studenterna. För att få ett överskådligt material att jobba med använde vi oss av en kvantitativ metod. Resultaten skilde inte mycket mellan klasserna. Samtliga respondenter ansåg att lönen var den viktigaste punkten när de skulle söka sitt första jobb. De övriga faktorerna som var viktiga för respondenterna visar på att de satte stort värde på det sociala livet ombord och möjlighet till kompetensutveckling och den fortsatta karriären.

<p>Arbetet handlade om vad sjöbefälsstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar prioriterade mest när de skulle söka sitt första jobb till sjöss. Samt även vilka drivkrafter som låg bakom för att studenterna skulle söka sig ut på den internationella marknaden. Syftet med arbetet var att genom en enkätundersökning ta reda på vilka prioriteringar som hade störst betydelse för studenterna. För att få ett överskådligt material att jobba med använde vi oss av en kvantitativ metod. Resultaten skilde inte mycket mellan klasserna. Samtliga respondenter ansåg att lönen var den viktigaste punkten när de skulle söka sitt första jobb. De övriga faktorerna som var viktiga för respondenterna visar på att de satte stort värde på det sociala livet ombord och möjlighet till kompetensutveckling och den fortsatta karriären.</p>

När sjöbefälsstudenter under flertalet perioder befinner sig på fartygsförlagd utbildning innebär det en stor omställning jämfört med livet i land. En tydlig skillnad är möjligheten till kommunikation med nära och kära och då framförallt tillgången till internet. Enligt Internetstiftelsen har 98% av svenskarna tillgång till internet på daglig basis. Den siffran är betydligt lägre när det gäller internettillgång ute på fartyg. Syftet med denna undersökning var att ta reda på och beskriva hur viktig internettillgång ombord är för sjöbefälsstudenter och hur de har upplevt internettillgången under sin tid på praktik. Undersökningens syfte var också att ta reda på vilken hänsyn sjöbefälsstudenter tar till internettillgång vid val av arbetsgivare samt om internettillgång kan bli en avgörande faktor till att sjöbefälsstudenter väljer att avsluta karriären till sjöss. Metoden bestod av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ och frågor med graderad inställning på skala ett till sex. Urvalet bestod av 97 respondenter från både sjökapten- och sjöingenjörsprogrammet på en sjöbefälsskola. Efter avslutad enkät sammanställdes rådatan i frekvenstabeller och fördelningen av variabeln redovisades slutligen genom stolpdiagram. Resultatet visade att majoriteten av sjöbefälsstudenterna upplevde internettillgången som bristfällig. Detta gällde både kvaliteten på internettillgången samt dess hastighet. Undersökningen visade också att sjöbefälsstudenterna ansåg att internet ombord var mycket viktigt och att det hade en positiv inverkan på den sociala kontakten med hemmet. Internettillgången påverkade också deras mentala hälsa ombord. Resultatet visade dock att majoriteten av sjöbefälsstudenterna inte tar hänsyn till internettillgång vid val av arbetsgivare och att de heller inte ansåg att internet kunde vara en avgörande faktor för att avsluta sin karriär till sjöss. / When students of the Nautical Science and the Marine Engineering Programmes do their time as Cadets on their ship-based internship, this means a great readjustment from life ashore. One apparent difference is the opportunity to communicate with family and loved ones and especially through the use of the internet. According to the Swedish Internet Foundation 98% of the Swedish population have access to the internet on a daily basis. This number is significantly lower when it comes to seamen on ships. The purpose of this survey was to find out and to describe how the students of both the Nautical Science and the Marine Engineering Programmes experienced the use of the internet during their ship-based internships and also how important the internet is to the students during ship-based internships. The survey’s purpose was also to describe how much the students take the internet in consideration when choosing a future employer. Furthermore the survey aimed to describe if the students considered the internet connection onboard ships as a decisive cause of ending their career at sea. The method consisted of a quantitative study in the form of questionnaires with fixed response alternatives and questions with a graded approach on a scale of one to six. The sample consisted of 97 respondents from the Nautical Science Program and the Marine Engineering Program at a Naval institute. Upon finishing the survey the primary data was compiled in frequency tables and the distribution of the variable was displayed in bar charts. The result showed that the vast majority of the students experienced the internet onboard to be inadequate. This applied to both the connection as well as the speed of the internet. The survey also showed that the students considered the internet to be of great importance onboard and that it had a clear positive impact on their social contact with family ashore. The internet connection also impacted the students’ mental health. However, the result showed that the students did not take the internet onboard into consideration when choosing a future employer. Neither did the students consider the internet to be a decisive cause for ending their career at sea.