<p>Att framföra fartyg utan sjökort kan vara mycket vådligt. Idag finns</p><p>det två typer av sjökort. Det i pappersform och det elektroniska</p><p>(digitala). Sjöfartsverket har en mycket stark position på marknaden</p><p>för sjökort. Detta är en följd av bland annat lagstiftning.</p><p>Sjöfartsverkets sjökort medför naturligtvis kostnader för användarna. Det finns därför ett starkt intresse från olika parter att upphovsrätten till sjökort slopas och att därmed kostnaderna för de nödvändiga sjökorten sjunker.</p><p>Problemformuleringen för denna uppsats är därför följande. Vilka</p><p>intressen kan anses vara de mest skyddsvärda och således de som den</p><p>svenska upphovsrätten bör formas efter när det gäller upphovsrätten</p><p>till sjökort?</p><p>Syftet är att kritiskt granska den svenska upphovs-rätts-</p><p>lagstiftningen på området. Finna intresse-positioner och utvärdera</p><p>dessa.Uppsatsen rör främst det tryckta sjökortet även om elektroniska sjökort också berörs till viss del. Ämnet lockar till ett rättsfilosofiskt resonemang. Detta har dock en mindre framträdande roll i uppsatsen.</p><p>Upphovsrätten behandlas i metoddelen uteslutande ur sjökortets</p><p>perspektiv. Vad krävs för att erhålla upphovsrätt till ett sjökort</p><p>idag? Vilka gränsdragningar har lagstiftaren valt att göra. Olika</p><p>begrepp inom upphovsrätten tas upp, i den mån de berör sjökort. Vidare behandlas inskränkningar i upphovsrätten till sjökort samt en utblick görs mot förhållandena i andra länder där sjökort spelar en central roll.I det tredje kapitlet görs en inventering av skyddsvärda intressen. Bland dessa intressen märks bland annat upphovsmannens och offentlighetsprincipens intressen men även sjösäkerhetens.</p><p>Analysen är uppdelad i två delar. Första delen analyserar</p><p>upphovsrätten till sjökort. Slutsatsen blir att det bör finnas något</p><p>slags upphovsrättsligt skydd för sjökort. Hur skyddet ska se ut beror på vilka intressen som skall skyddas. Analysens andra del tar upp just detta. Slutsatsen i denna del är av den lagstiftning vi har idag är adekvat för de intressen som jag gått igenom i min uppsats.</p>

Att framföra fartyg utan sjökort kan vara mycket vådligt. Idag finns det två typer av sjökort. Det i pappersform och det elektroniska (digitala). Sjöfartsverket har en mycket stark position på marknaden för sjökort. Detta är en följd av bland annat lagstiftning. Sjöfartsverkets sjökort medför naturligtvis kostnader för användarna. Det finns därför ett starkt intresse från olika parter att upphovsrätten till sjökort slopas och att därmed kostnaderna för de nödvändiga sjökorten sjunker. Problemformuleringen för denna uppsats är därför följande. Vilka intressen kan anses vara de mest skyddsvärda och således de som den svenska upphovsrätten bör formas efter när det gäller upphovsrätten till sjökort? Syftet är att kritiskt granska den svenska upphovs-rätts- lagstiftningen på området. Finna intresse-positioner och utvärdera dessa.Uppsatsen rör främst det tryckta sjökortet även om elektroniska sjökort också berörs till viss del. Ämnet lockar till ett rättsfilosofiskt resonemang. Detta har dock en mindre framträdande roll i uppsatsen. Upphovsrätten behandlas i metoddelen uteslutande ur sjökortets perspektiv. Vad krävs för att erhålla upphovsrätt till ett sjökort idag? Vilka gränsdragningar har lagstiftaren valt att göra. Olika begrepp inom upphovsrätten tas upp, i den mån de berör sjökort. Vidare behandlas inskränkningar i upphovsrätten till sjökort samt en utblick görs mot förhållandena i andra länder där sjökort spelar en central roll.I det tredje kapitlet görs en inventering av skyddsvärda intressen. Bland dessa intressen märks bland annat upphovsmannens och offentlighetsprincipens intressen men även sjösäkerhetens. Analysen är uppdelad i två delar. Första delen analyserar upphovsrätten till sjökort. Slutsatsen blir att det bör finnas något slags upphovsrättsligt skydd för sjökort. Hur skyddet ska se ut beror på vilka intressen som skall skyddas. Analysens andra del tar upp just detta. Slutsatsen i denna del är av den lagstiftning vi har idag är adekvat för de intressen som jag gått igenom i min uppsats.

<p>Arbetet handlar om sjömätning, både hur det går till i dag och hur det gick till förr. Jag har också forskat i alternativa metoder som skulle kunna komplettera konventionell sjömätning.</p><p>Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur många oupptäckta grund det finns kvar i den Svenska skärgården.</p><p>Metoden för att få fram bra och trovärdiga uppgifter har varit att intervjua personer som på ett eller annat sätt sysslar med sjömätning. För att kunna beskriva sjömätningens historia har jag tagit hjälp av litteratur.</p><p>Resultatet av min undersökning är att sjökortet i huvudsak stämmer någorlunda med verkligheten. Det finns dock vissa undantag, ofta stämmer sjökortet sämre i skärgårdar där få yrkesfartyg opererar.</p> / <p>This essay is about hydrography, I will investigate how it is done, both today and from a historic perspective. I have also done some research in alternative methods that may complete conventional hydrography. The purpose with this essay was to investigate how many unknown dangerous shoals there is left in the Swedish archipelago.</p><p>The method to receive good and trustworthy information has been to do some interviews to people that in one way or another are practising hydrography.</p><p>To be able to describe the history of hydrography I have had some literature as an aid.</p><p>The result of my investigation is that the nautical chart is mainly comparable to the reality; however, there are some exceptions. The nautical charts is often less reliable in archipelagos were professional shipping is unusual.</p>

Ombord på moderna fartyg finns möjligheten att navigera med enbart ECDIS. ECDIS är beroende av många olika delsystem för att kunna fungera optimalt. Failure Mode and Effect Anylysis (FMEA) är ett verktyg med vilket man kan undersöka ett specifikt system för att upptäcka eventuella konstruktionsfel och brister i produktionsdesignen. Detta examensarbete har med hjälp av en FMEA undersökt ECDIS simulatorerna vid Sjöfartshögskolan i Kalmar för att ta reda på hur ECDIS påverkas när ett eller flera av delsystemen kopplade till ECDIS fallerar. Syftet med denna undersökning har varit att upptäcka konstruktionsfel, brister och begränsningar i ECDIS systemet vid simulatorerna i Sjöfartshögskolan i Kalmar. Det kunde påvisas att ECDIS i vissa fall ej har avgett de larm som enligt tillverkaren skall varsko navigatören att ett delsystem har fallerat. Vidare har vissa funktioner i ECDIS ej fungerat enligt tillverkarens anvisningar samt att vissa simulatorfunktioner som skall kunna testa en specifik situation i en säker miljö ej har fungerat. / Modern ships have the ability to navigate with the use of ECDIS only. ECDIS is dependent on many subsystems to function optimally. Failure Mode and Effect Analysis (FMEA) is a tool with which you can examine a specific system to detect potential construction errors and deficiencies in the production design. This thesis has used a FMEA to investigate ECDIS simulators at Sjöfartshögskolan in Kalmar to examine how ECDIS was affected when one or more of the subsystems connected to ECDIS have failed. The purpose of this study was to detect design errors, deficiencies and limitations of the ECDIS simulators at Sjöfartshögskolan in Kalmar. It could be demonstrated that some of the alarms in ECDIS that should alert the navigator that a subsystem has failed not has worked according to the manufacturer´s instructions. Additionally has some features of ECDIS not operated according to the manufacturer's instructions and some simulator functions which should test a specific situation in a safe environment have not worked.

Arbetet handlar om sjömätning, både hur det går till i dag och hur det gick till förr. Jag har också forskat i alternativa metoder som skulle kunna komplettera konventionell sjömätning. Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur många oupptäckta grund det finns kvar i den Svenska skärgården. Metoden för att få fram bra och trovärdiga uppgifter har varit att intervjua personer som på ett eller annat sätt sysslar med sjömätning. För att kunna beskriva sjömätningens historia har jag tagit hjälp av litteratur. Resultatet av min undersökning är att sjökortet i huvudsak stämmer någorlunda med verkligheten. Det finns dock vissa undantag, ofta stämmer sjökortet sämre i skärgårdar där få yrkesfartyg opererar. / This essay is about hydrography, I will investigate how it is done, both today and from a historic perspective. I have also done some research in alternative methods that may complete conventional hydrography. The purpose with this essay was to investigate how many unknown dangerous shoals there is left in the Swedish archipelago. The method to receive good and trustworthy information has been to do some interviews to people that in one way or another are practising hydrography. To be able to describe the history of hydrography I have had some literature as an aid. The result of my investigation is that the nautical chart is mainly comparable to the reality; however, there are some exceptions. The nautical charts is often less reliable in archipelagos were professional shipping is unusual.

Denna rapport beskriver process och resultat av ett examensarbete inom produktutveckling, genomfört vid Linköpings universitet under vårterminen 2015. Examensarbetet har skett i samarbete med Reality Labs vid Combitech AB och varit en del av ett projekt som syftar till att utveckla ett informativt navigeringshjälpmedel för båtturister på Kosteröarna. Fokus i examensarbetet har varit användbarhet och visualisering, och målet har varit att utveckla ett koncept för produktens gränssnitt. Detta genomfördes i fyra steg; användarstudie, konceptutveckling, prototyputveckling och prototyputvärdering. I användarstudien intervjuades 10 personer, fem med erfarenhet av navigering med båt och fem utan sådan erfarenhet, om vilka krav och önskemål som finns på ett hjälpmedel för att dels navigera och dels få en positiv helhetsupplevelse av Kosteröarna. Konceptutvecklingen skedde i ett antal steg där antalet alternativa koncept minskades för varje steg samtidigt som detaljgraden ökades för de kvarvarande alternativen, tills ett slutligt koncept tagits fram. Detta koncept innefattade tre olika lägen; planera, navigera och upptäcka, för att kunna ge användaren en personlig upplevelse. Genom ett omfattande planeringsverktyg möjliggörs att användaren får förslag baserat på personliga preferenser. Dessutom läggs största delen av användarens beslutsfattande i planeringsstadiet, vilket begränsar mängden information som ges under navigering. Två prototyper togs fram; en pappersprototyp innefattande alla tre lägen samt en interaktiv prototyp innefattande enbart läget navigera. Dessa prototyper utvärderades tillsammans med några av de användare som deltagit i användarstudien. Konceptet som helhet fick mycket positiv feedback, men också konstruktiva synpunkter som kan tas vidare för förbättring av konceptet. Även om det inte finns utrymme för vidare arbete inom examensarbetet kan användarnas synpunkter bidra med värdefulla insikter till projektet. / This report describes the process and result of a master thesis in product development, conducted at Linköping university during spring term 2015. The master thesis has been carried out in cooperation with Reality Labs at Combitech AB and has been a part of a project aiming to develop an informative navigation equipment for boat tourists at Koster islands. The focus of the thesis has been usability and visualization, and the objective has been to develop a concept for the interface of the product. This was conducted through four steps; user study, concept development, prototype development and prototype evaluation. For the user study, 10 participants were interviewed, five with experience from navigation with a boat and five without such experience. The interviews were about what requirements and requests there are for an equipment made for both navigation and providing a positive overall experience of the Koster islands. The concept development was conducted through several steps, i which the number of alternative concepts decreased for each step while the level of detail was increased for the remaining alternatives, until one final concept had been developed. The concept included three different modes; plan, navigate and explore, in order to provide the user with a personal experience. Using an extensive planning tool, it is possible for the user to receive suggestions based on personal preferences. Furthermore, the most of the user’s decisions are made during the planning stage, limiting the amount of information provided during navigation. Two prototypes were developed; one paper prototype including all the three modes and one interactive prototype incuding only the navigate mode. These prototypes were evaluated with some of the participants from the user study. The concept received a large amount of positive feedback, but also constructive comments that can be used for furthur improvement of the concept. Even though there is no room for furthur development within this master thesis, the users’ opinions can provide valuable insights for the project.

<p>In spite of all electronic navigation devices on a modern ship bridge, navigators still lose their orientation. Reasons for this might be excessive cognitive workload caused by too many instruments to read and compile, navigation information that is displayed in a cognitively demanding way, short decision times due to high speed or fatigue due to minimum manning and long work hours.</p><p>This work addresses the problem of map information displayed in a less than optimal way. Three new concepts are presented: the bridge perspective, the NoGO area polygons and a dual lane seaway network. Map reading can be difficult due to the problem of mental rotations. By allowing a 3-D nautical chart to be viewed from an egocentric bridge perspective, the need for mental rotations can be removed. The cognitively demanding calculations necessary to find out if there is enough water under the keel can be made by the chart system and the result displayed as of free water and NoGo areas. On land car driving is facilitated by a road-network and a sign system. This notion can be further developed on sea and make navigation easier and safer.</p><p>These concepts were then tested in a laboratory experiment, in interviews and in a prototyping project. The results were very promising. The experiment in a laboratory maze showed that map reading from an egocentric perspective was more efficient than using traditional paper and electronic maps. Interviews and expert evaluation of prototypes also showed great interest from practitioners in the field.</p> / <p>Trots all elektronisk utrustning på en modern skeppsbrygga händer det att navigatörerna förlorar orienteringen. Anledningen kan vara hög kognitiv belastning därför att för många olika instrument måste avläsas och integreras samtidigt, att informationen på instrumenten behöver tolkas på ett kognitivt krävande sätt, att tiden för att fatta beslut blir allt kortare på grund av högre hastigheter till sjöss eller på grund av trötthet.</p><p>I detta arbete presenteras tre nya koncept för visualisering av navigationsinformation: bryggperspektivet, djupvarningspolygoner och sjövägar.</p><p>Kartläsning kan ibland vara svårt på grund av de mentala rotationer en användare tvingas genomföra för att kunna jämföra kartan med verkligheten. Genom att göra det möjligt för en användare att se sjökortet ur ett egocentriskt bryggperspektiv, så onödiggörs dessa mentala rotationer. De kognitivt krävande beräkningar som navigatören behöver göra för att försäkra sig om att det finns tillräckligt med vatten under kölen, kan utföras av kartsystemet och resultatet visas istället som fria vattenytor och djupvarningsområden (NoGo areas). På land underlättas bilkörning av ett vägnät med körbanor, filer och skyltar. Detta system kan i högre utsträckning införas till sjöss för att underlätta säker navigering.</p><p>Dessa koncept har sedan testats genom ett laboratorieexperiment, genom intervjuer och i ett prototyputvecklingsprojekt. Resultaten var mycket lovande. Experimentet i en laboratorielabyrint visade klart att 3D-sjökortet var effektivare än både papperskartan och traditionell elektroniska kartor och intervjuerna och expertutvärderingarna visad på stort intresse från yrkesutövare i branschen.</p>

I dagens elektroniska sjökort presenteras utöver navigationsinformation andra fartygs information såsom kurs, fart, destination samt navigationskonditioner, såsom begränsad manöverförmåga. Information om dessa navigationskonditioner sänds idag redan ut via ett system som kallas AIS (Automatic Identification System), men kräver att nautikern aktivt söker efter den. AIS har varit i bruk sedan 2001. AIS möjliggör att relevant information för navigering delas mellan fartyg. Syftet med detta arbete var att undersöka behovet hos svenska nautiker av en kompletterande AIS-målpresentation med inriktning på navigationskonditioner i elektroniska sjökort. Metoden som användes var en kvalitativ enkätstudie med en tematisk analys. Respondenterna utgjordes av svenska nautiker med olika befattningar och ett brett åldersspann. Resultatet visade att en övervägande majoritet av respondenterna upplevde de elektroniska sjökorten som plottriga och med för mycket information presenterad i skärmarna. Därför ansågs en kompletterande AIS-målpresentation utan av någon annan information kompromissas önskvärd. Samt att målen skulle komma att presenteras på samma sätt i samtliga tillverkares elektroniska sjökort. / In the nautical profession, navigation by ECDIS and ENC is a central part. Most vessels are required to share information such as speed, course and destination. This system is called AIS and was implemented by the IMO in 2001. The purpose with AIS is to share relevant information regarding the navigation. This study is about examining the need of, according to nautical officers, if AIS information presented in the electronic charts is needed.  Can this be improved to easier get an overview of vessel with deviating conditions in line with ColRegs Rule 18. This information is already available today. The question at issue is whether this above-mentioned information should be presented in a different way than current ECDIS/ENC present it. A qualitative survey was sent out to Swedish deck officers in all ranks and ages. The result gave different opinions on the subject, but an overwhelming majority think that the charts are way to busy with information hiding other information. However, an AIS presentation in the electronic chart which is not blocking any of the existing information was highly desirable.

In spite of all electronic navigation devices on a modern ship bridge, navigators still lose their orientation. Reasons for this might be excessive cognitive workload caused by too many instruments to read and compile, navigation information that is displayed in a cognitively demanding way, short decision times due to high speed or fatigue due to minimum manning and long work hours. This work addresses the problem of map information displayed in a less than optimal way. Three new concepts are presented: the bridge perspective, the NoGO area polygons and a dual lane seaway network. Map reading can be difficult due to the problem of mental rotations. By allowing a 3-D nautical chart to be viewed from an egocentric bridge perspective, the need for mental rotations can be removed. The cognitively demanding calculations necessary to find out if there is enough water under the keel can be made by the chart system and the result displayed as of free water and NoGo areas. On land car driving is facilitated by a road-network and a sign system. This notion can be further developed on sea and make navigation easier and safer. These concepts were then tested in a laboratory experiment, in interviews and in a prototyping project. The results were very promising. The experiment in a laboratory maze showed that map reading from an egocentric perspective was more efficient than using traditional paper and electronic maps. Interviews and expert evaluation of prototypes also showed great interest from practitioners in the field. / Trots all elektronisk utrustning på en modern skeppsbrygga händer det att navigatörerna förlorar orienteringen. Anledningen kan vara hög kognitiv belastning därför att för många olika instrument måste avläsas och integreras samtidigt, att informationen på instrumenten behöver tolkas på ett kognitivt krävande sätt, att tiden för att fatta beslut blir allt kortare på grund av högre hastigheter till sjöss eller på grund av trötthet. I detta arbete presenteras tre nya koncept för visualisering av navigationsinformation: bryggperspektivet, djupvarningspolygoner och sjövägar. Kartläsning kan ibland vara svårt på grund av de mentala rotationer en användare tvingas genomföra för att kunna jämföra kartan med verkligheten. Genom att göra det möjligt för en användare att se sjökortet ur ett egocentriskt bryggperspektiv, så onödiggörs dessa mentala rotationer. De kognitivt krävande beräkningar som navigatören behöver göra för att försäkra sig om att det finns tillräckligt med vatten under kölen, kan utföras av kartsystemet och resultatet visas istället som fria vattenytor och djupvarningsområden (NoGo areas). På land underlättas bilkörning av ett vägnät med körbanor, filer och skyltar. Detta system kan i högre utsträckning införas till sjöss för att underlätta säker navigering. Dessa koncept har sedan testats genom ett laboratorieexperiment, genom intervjuer och i ett prototyputvecklingsprojekt. Resultaten var mycket lovande. Experimentet i en laboratorielabyrint visade klart att 3D-sjökortet var effektivare än både papperskartan och traditionell elektroniska kartor och intervjuerna och expertutvärderingarna visad på stort intresse från yrkesutövare i branschen.