No description available.

No description available.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av spanska sjukan under 1918-1920. Det har även jämförts hur detta regemente drabba¬des i jämförelse med Dalarnas och Västmanlands regementen under 1918. Frågeställning¬arna som besvarats handlar om hur många som insjuknade och dog, hur regementets ansva¬riga agerade samt vilka åtgärder som vidtogs när epidemin hade nått regementet. Det huvudsakliga materialet jag har använt mig av är förste provinsialläkarens årsberättelser och regementets inkomna och utgående skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjuk¬domsfall och fyra dödsfall under epidemins första period, 1918 drabbades i hög grad i jämfö¬relse med Dalregementet, men i liten grad i jämförelse med Västmanlands rege¬mente. Anledningen till att regementet på Gotland klarade sig relativt lindrigt från spanska sjukan kan bero på att en fungerande sjukvård snabbt kunde sättas in samt att man vidtog andra åt¬gärder såsom inskränkningar på permissioner, striktare personlig hygien och renlighet i loka¬lerna samt skyddsympning.

Botswanas ekonomiska tillväxt utgör ett sällsynt exempel på ett afrikanskt land som har lyckats använda sina naturtillgångar till att driva på en ekonomisk utveckling och samtidigt minimerat effekterna av den så kallade Holländska sjukan (HS). HS är ett ekonomiskt fenomen som går ut på att en växande sektor som baseras på naturtillgångar skadar landets tillverkningssektor och leder därmed till en indirekt de-industrialisering. Botswanas diamantindustri står för drygt 35% av BNP:n och hela 75% av exportintäkterna vilket gör att landet har en mineralbaserad ekonomi. Detta faktum har gjort landet väldigt intressant för forskning. Aktuell forskning har med hjälp av ekonometriska metoder visat att landets tillverkningssektor har undvikit eller drabbats minimalt av de effekter som HS utgör. Detta tack vare att Botswanas regering aktivt, genom ekonomiska styrmedel som finansieras av diamantindustrin, försöker motarbeta effekterna av HS. Eftersom tidigare makrostudier bygger på kvantitativ data i form av tillväxtsiffror finns det all anledning att vara skeptisk till dess slutsatser eftersom HS-modellen utgår från att staten i detta sammanhang ärneutral. Syftet i denna uppsats är att genom litteraturstudier ta reda på hur de två största tillverkningsindustrierna har påverkats av diamantindustrins tillväxt och de HS-effekter som detta medför. Slutsatserna är att industrierna har påverkats på olika sätt. Textilindustrin har drabbats av the resource movement effect vilket uttrycker sig i form av tillväxtsvårigheter samt minskad konkurrensförmåga. Boskapsindustrin upplever också tillväxtsvårigheter men av den anledningen att priset för kött har ökat på den lokala marknaden tack vare the spending effect. Det går inte att tyda några symptom av the exchange rate effect på vare sig textil- eller boskapsindustrin. Slutsatserna i denna studie skiljer sig från tidigare forskning och kan förklaras i att användning av ekonometriska metoder för att studera HS kan vara missvisande eftersom dessa metoder "luras" av positiva tillväxtsiffror hos tillverkningsindustrierna som till stor del finansieras av den dominerande diamantindustrin.

Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan. Överläkaren beskrev i årsberättelsen att Säters hospital klarade sig förhållandevis bra, tack var det paviljongsystemet som möjliggjorde att influensan kunde isoleras.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn. Vidare iakttas en konflikt mellan politisk ideologi och en motvilja att kritisera politiska allierade hos Arbetarbladet, låg nivå av kritik hos Norrlandsposten, samt en tendens mer karaktäristisk av en perifer tidning hos Norrlandsposten. Slutsatsen som dras är att Norrlandsposten troligen medvetet fokuserade mer på Norrland och att Arbetarbladet agerade som många arbetartidningar under tidsperioden.

No description available.

Den här studien undersöker hur BNP per capita har förändrats i Sverige och USA under två pandemier: spanska sjukan och Covid-19. Dessutom studeras följande komponenter i förhållande till BNP per capita: dödsfall, arbetslöshet, konsumtion, investeringar och nettoexport. Data har hämtats från åren 1915–1930 och 2015–2020. För 2015–2020 studeras kvartals- samt månadsdata. Studien tillämpar ett makroekonomiskt perspektiv för att kunna förklara hur ovanstående komponenter påverkar BNP. BNP per capita minskar med 893.17 kronor i Sverige från 1917 till 1918, och i USA minskar inte BNP per capita förrän 1920. 1921 sker den större förändringen i BNP per capita i USA, en minskning med 514 amerikanska dollar från 1918 till 1921. Minskningen i BNP per capita från kvartal 4 år 2019 till kvartal 1 2020 är 7356.31 kronor för Sverige och 811 amerikanska dollar för USA.

No description available.

Dvala-predikande var ett fenomen som förekom inom extatiska väckelserörelser i Sverige och Finland vid slutet av 1700-taletoch under 1800-talet. Det var huvudsakligen kvinnor ifrån de lägre samhällsklasserna, men ibland även barn som dvalapredikade.Dessa framförde ofta sina budskap liggande i ett dvala-liknande tillstånd. I det här arbetet presenteras en av dessakvinnor, Inga Elisabeth Jansdotter, som levde i Uppland vid mitten av 1800-talet, samt det källmaterial som finns tillgängligtom henne. / Sleep-preaching was a phenomenon that occurred in the ecstatic revival movement in Sweden and Finland at the end of the1700s and in the 1800s. It was mainly women from the lower classes, but sometimes even children that was sleep-preaching.They made their messages often lying in a trance-like condition. This work will present one of these women, Inga ElisabethJansdotter, who lived in Uppland in the mid-1800s, as well as the source material available about her.