Detta arbete handlar om hur blivande sjöbefäls inställning till att arbeta under norskt avtal, IT-avtal och utländskt nettolöneavtal påverkades av hur resultatet av sjukersättning pensionsförmåner och föräldrapenning blir vid respektive avtal. Bakgrundsinformation samlades in från om de olika avtalen och därefter genomfördes intervjuer med blivande sjöbefäl som delgavs informationen och sedan fick svara på hur deras inställning påverkades. Utmärkande resultat är att den bästa ekonomiska förmånen påverkar inställningen mest positivt. Sjukersättning och pension påverkade inställningen mest eftersom det kan bli aktuellt när som helst (sjukersättning) och rör sig om stora belopp långt fram i tiden (pension). Föräldraförsäkringen påverkade inställningen mindre eftersom det är lättare att planera för och gäller en begränsad tid. Att vissa anser det vara en fördel att få bestämma själv över om och hur pensionsförsäkringen är uppbyggd medan vissa anser det vara en trygghet att staten sköter detta.

No description available.

<p>1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder påverkas av en förändrad ekonomisk situation. I uppsatsen får läsaren möta Sara, Per och Paula som samtliga på ett eller annat sätt påverkats eller kommer att påverkas av de nya bestämmelserna. Sara och Paula lever under ett hot om att deras sjuk- respektive aktivitetsersättning kan komma att dras in. Per har redan upplevt konsekvenserna av en indragen aktivitetsersättning. Frågorna vi ställer oss i uppsatsen är om hot om en förändrad ekonomi får följder för individens återhämtningsprocess, hur den förändrade lagen påverkar individens ekonomi samt vilka copingstrategier individen använder sig av för att hantera sin situation.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med individer samt verksamhetsföreträdare inom psykiatrin. I tolkningen av vårt material har vi använt oss av ett copingperspektiv samt begreppen återhämtning och ekonomiska konsekvenser. Vi har använt oss av en hermeneutisk tolkning som innebär att tolka materialets delar och helhet parallellt. Uppsatsens resultat är att personer med psykiskt funktionshinder kan komma att drabbas hårt av en förändrad sjukförsäkring. Då en indragen sjuk- eller aktivitetsersättning innebär att individen måste söka sig ett arbete. Om individen inte kan arbeta men ändå inte bedöms av Försäkringskassan ha tillräckligt nedsatt arbetsförmåga så får individen ansöka om försörjningsstöd från kommunen. De ekonomiska konsekvenser som detta innebär påverkar i sin tur individens återhämtningsprocess.</p>

1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder påverkas av en förändrad ekonomisk situation. I uppsatsen får läsaren möta Sara, Per och Paula som samtliga på ett eller annat sätt påverkats eller kommer att påverkas av de nya bestämmelserna. Sara och Paula lever under ett hot om att deras sjuk- respektive aktivitetsersättning kan komma att dras in. Per har redan upplevt konsekvenserna av en indragen aktivitetsersättning. Frågorna vi ställer oss i uppsatsen är om hot om en förändrad ekonomi får följder för individens återhämtningsprocess, hur den förändrade lagen påverkar individens ekonomi samt vilka copingstrategier individen använder sig av för att hantera sin situation. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med individer samt verksamhetsföreträdare inom psykiatrin. I tolkningen av vårt material har vi använt oss av ett copingperspektiv samt begreppen återhämtning och ekonomiska konsekvenser. Vi har använt oss av en hermeneutisk tolkning som innebär att tolka materialets delar och helhet parallellt. Uppsatsens resultat är att personer med psykiskt funktionshinder kan komma att drabbas hårt av en förändrad sjukförsäkring. Då en indragen sjuk- eller aktivitetsersättning innebär att individen måste söka sig ett arbete. Om individen inte kan arbeta men ändå inte bedöms av Försäkringskassan ha tillräckligt nedsatt arbetsförmåga så får individen ansöka om försörjningsstöd från kommunen. De ekonomiska konsekvenser som detta innebär påverkar i sin tur individens återhämtningsprocess.

Äventyr, värme och omväxling i livet var några av de anledningar som bidrog till att människor sökte sig till sjöss. Verkligheten såg annorlunda ut då än vad det har kommit till att bli idag. Förr gjordes fler världsomseglingar med fartyg och rederier med svenskt flagg och det spenderades mer tid till kaj. Syftet med detta arbete var att skapa en typ av “handbok”, som beskriver de rättigheter en sjöman kan förvänta sig vid en anställning på utlandsflaggat fartyg som seglar med ett Marine Labour Convention (MLC) avtal. Fokus har legat vid försäkringar, pensioner och social säkerhet. Med en kvalitativ datainsamlingsmetod sågs det till att all insamlad empiri blev noga undersökt vilket gjort arbetet objektivt. Slutsatsen blev således att en sjöman som är skriven i Sverige, mönstrar på ett utlandsflaggat fartyg, med en vilja att flytta utomlands till Kroatien som exempel, kommer till att får mer i lön och betala betydligt mindre i skatt, samtidigt som förmånerna i Sverige nästintill blir detsamma. / Adventure, warmth and change of atmosphere are the reason why many went to sea in the past. Unfortunately, the reality is different today, the ships and shipping companies that sail with the Swedish flag do few world voyages and with little time alongside. The purpose of this study is to create a type of "handbook". The handbook will examine what the minimum rights for a sailor are when sailing onboard a foreign-flagged ship sailing under the MLC agreement. It will also have covered moving abroad, insurances, pensions and social securities. With a qualitative data collection method, it was ensured that all collected empirical material was carefully examined which made this study objective. The conclusion is that a Swedish seafarer residing in Sweden that wants to sign on a foreign-flagged ship with an MLC agreement and is willing to become a Croatian resident and move to Croatia then the seafarer will most likely have a higher salary, have to pay significantly lower taxes and get almost all the same benefits as in Sweden.

<p>The aim of this study was to examine how individuals with disability pension reason about a return to work. Action theory, as presented by Berglind, was used as theoretical approach. Qualitative interviews were conducted with five individuals who have disability pension due to mental illness. The respondents describe how they weigh benefits and disadvantages against each other. The main reason for a return to work is economical. The greatest disadvan-tage is the risk of losing their right to disability pension, which seems to limit their motivation to return to work. All respondents stress benefits associated with work but they do not all wish to return to work. Work is not described as equal to paid work but as an essential part of life. All respondents’ express a belief in their ability to work but are doubtful concerning their chances of getting employment, which seems to have a negative impact on their motivation as well. Furthermore, the respondents criticize the public authorities in the field of rehabilitation for not contributing to a return to work process. However, they give an example of how a non-governmental organisation has been important for increasing their possibilities of a return to work.</p>

The aim of this study was to examine how individuals with disability pension reason about a return to work. Action theory, as presented by Berglind, was used as theoretical approach. Qualitative interviews were conducted with five individuals who have disability pension due to mental illness. The respondents describe how they weigh benefits and disadvantages against each other. The main reason for a return to work is economical. The greatest disadvan-tage is the risk of losing their right to disability pension, which seems to limit their motivation to return to work. All respondents stress benefits associated with work but they do not all wish to return to work. Work is not described as equal to paid work but as an essential part of life. All respondents’ express a belief in their ability to work but are doubtful concerning their chances of getting employment, which seems to have a negative impact on their motivation as well. Furthermore, the respondents criticize the public authorities in the field of rehabilitation for not contributing to a return to work process. However, they give an example of how a non-governmental organisation has been important for increasing their possibilities of a return to work.