<p>Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.</p>

<p><em>Bakgrund:</em> Personer med emotionellt instabil personlighet, som har en benägenhet att klyva sina inre tolkningar av andra individer eller sig själva som onda eller goda utan förmåga att kunna integrera, dessa karaktäristika hos en individ har kommit att betecknas som borderline personlighet. Personer med borderline personlighet har en tendens att idealisera eller nedvärdera sig själva och andra och har också en benägenhet för självdestruktiva handlingar. Personer med borderline personlighet är i behov av ett bra omhändertagande när de kommer i kontakt med psykiatrin första gången. <em>Syfte:</em> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. <em>Metod:</em> Systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <em>Resultat:</em> Följande fem kategorier identifierades (1) Relation mellan sjuksköterska och patient, (2) Personalens tolerans till avvikande beteende, (3) Personal och patient säkerhet, (4) Patientens upplevelser, (5) Kunskaps behov. <em>Diskussion:</em> Artiklarna som presenteras i studien belyser sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. samt patientens upplevelse av sjuksköterskornas bemötande<strong>.</strong> <em>Slutsats: </em>Sjuksköterskor ska skaffa sig en helhetsbild av personer med borderlinepersonlighet och inte vara fixerade vid diagnosen . Specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård borde vara ett krav för de sjuksköterskor som arbetar med patienter med borderline personlighetsstörning för att kunna ge den optimala omvårdnaden och ha en professionell attityd gentemot denna patientkategori.</p>

<p>En stor del av sjuksköterskans arbete innebär att ge information till patienter och anhöriga. Många patienter befinner sig i någon form av kris vilket försvårar informationssituationen. Studiens syfte var att belysa faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om som informatör i mötet med patient i kris. Metoden har varit systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar från databaserna Medline och CINAHL, vilka har granskats med avseende på vetenskaplighet och relevans för studiens syfte. Resultatet visade att faktorer av betydelse vid information till patient i kris var; anhörigas delaktighet, möjlighet att inge trygghet, tillfället, kontinuitet, att informationen når fram, individens särskilda behov, maktförhållandets inverkan. Faktorerna visade sig vara viktiga för hur information förmedlas och tas emot mellan sjuksköterska och patient i kris. Dessa faktorer är viktiga för sjuksköterskan att ta del av och vara medveten om för att förstå hur svår och komplicerad en informationssituation kan vara samt dess stora betydelse för patientens välmående.</p>

Trots att det är 25 år sedan de första fallen av aids uppmärksammades kan HIV-smittade personer än idag mötas av negativa attityder och fördomar. Denna virussjukdom angriper kroppens immunförsvar och det finns fortfarande inget botemedel. Antalet HIV- och aidspatienter ökar med åren och allt fler inom sjukvården kommer i kontakt med dessa patienter. I mötet med HIV- och aidspatienter kommer vårdpersonalen att handskas med en mängd olika känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade patienter och patienternas upplevelse av vården. Litteratursökningen gav upphov till fjorton artiklar vilka låg till grund för denna litteraturstudie. Ur analysen uppstod tre teman; HIV-smittade patienters upplevelse av bemötandet från vårdpersonal, vårdpersonalens känslor inför HIV-smittade patienter samt vårdpersonalens attityder till HIV-smittade patienter. Resultatet visade att HIV-smittade patienter hade både negativa och positiva upplevelser av bemötandet från vårdpersonalen. Vårdpersonalen kände rädsla inför de HIV-smittade patienterna men även empati. Den mest framträdande attityden var homofobi. Hög kunskap och erfarenhet hos vårdpersonalen var kopplat till lägre grad av homofobisk attityd. Det finns fortfarande ett behov av utbildning om sjukdomen. Kunskap leder till bättre bemötande.

En stor del av sjuksköterskans arbete innebär att ge information till patienter och anhöriga. Många patienter befinner sig i någon form av kris vilket försvårar informationssituationen. Studiens syfte var att belysa faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om som informatör i mötet med patient i kris. Metoden har varit systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar från databaserna Medline och CINAHL, vilka har granskats med avseende på vetenskaplighet och relevans för studiens syfte. Resultatet visade att faktorer av betydelse vid information till patient i kris var; anhörigas delaktighet, möjlighet att inge trygghet, tillfället, kontinuitet, att informationen når fram, individens särskilda behov, maktförhållandets inverkan. Faktorerna visade sig vara viktiga för hur information förmedlas och tas emot mellan sjuksköterska och patient i kris. Dessa faktorer är viktiga för sjuksköterskan att ta del av och vara medveten om för att förstå hur svår och komplicerad en informationssituation kan vara samt dess stora betydelse för patientens välmående.

Bakgrund: Personer med emotionellt instabil personlighet, som har en benägenhet att klyva sina inre tolkningar av andra individer eller sig själva som onda eller goda utan förmåga att kunna integrera, dessa karaktäristika hos en individ har kommit att betecknas som borderline personlighet. Personer med borderline personlighet har en tendens att idealisera eller nedvärdera sig själva och andra och har också en benägenhet för självdestruktiva handlingar. Personer med borderline personlighet är i behov av ett bra omhändertagande när de kommer i kontakt med psykiatrin första gången. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. Metod: Systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Följande fem kategorier identifierades (1) Relation mellan sjuksköterska och patient, (2) Personalens tolerans till avvikande beteende, (3) Personal och patient säkerhet, (4) Patientens upplevelser, (5) Kunskaps behov. Diskussion: Artiklarna som presenteras i studien belyser sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. samt patientens upplevelse av sjuksköterskornas bemötande. Slutsats: Sjuksköterskor ska skaffa sig en helhetsbild av personer med borderlinepersonlighet och inte vara fixerade vid diagnosen . Specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård borde vara ett krav för de sjuksköterskor som arbetar med patienter med borderline personlighetsstörning för att kunna ge den optimala omvårdnaden och ha en professionell attityd gentemot denna patientkategori.

Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.

Personer med måttlig eller svår demenssjukdom förmedlar känslor, tankar och behov utifrån nedsatt kognitiv och emotionell förmåga. Då sjukdomen innebär annorlunda kommunikation och uttryck försvåras samspelet med vårdaren vilket kan minska välbefinnande och öka lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan stödja demenssjuka personers upplevelser av identitet, integritet och välbefinnande. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att sju artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det vårdande mötet som gränsöverskridande samband av fem teman. Kärnan bestod i att bjuda in och närvara som grund för bekräftelse vilken länkades samman med fyra överlappande teman. Dessa var att främja för identitet och integritet, att återkoppla för historiskt sammanhang mot tidigare rollidentitet, att sörja för meningsfullhet genom samvaro och interaktion och att skydda mot utsatthet och sårbarhet. Författarnas slutsats var att det vårdande mötet gav upplevelser av glädje, humor, ökad funktion samt upplevelse av identitet, integritet, välbefinnande och minskat lidande.

Bakgrund: Beröring kommer alltid att vara en del av vården. Affektiv beröring är en typ av frivillig beröring som kan uppstå såväl medvetet som omedvetet. Denna typ av beröring används av sjuksköterskan i det dagliga omvårdnadsarbetet för att trösta, lugna, vårda och lindra patienters lidande. Sjuksköterskors olika beröringsstilar grundas i deras personlighet, livserfarenhet, kulturella bakgrund, utbildning och arbetsstil. Vidare forskning inom området anses vara av betydelse, då kunskaperna kring affektiv beröring är bristande bland sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet tematiserades i sex teman: Att knyta band, betydelsen av kommunikation, kroppsdelarnas olika betydelser, att bli berörd med närvaro, beröring och genus betydelse och betydelsen av att ha kontroll över situationen. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Virginia Hendersons omvårdnadsteori om människans behov samt relaterades till vetenskapliga artiklar för att stärka resultatet. I denna del diskuteras vuxna patienters upplevelser av affektiv beröring i daglig omvårdnad samt hur sjuksköterskor skall förhålla sig för att patientens hela vårdupplevelse skall upplevas som god.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning och den psykiatriska diagnos som har högst dödlighet. Sjukdomen utvecklas ofta i samband med bantning och anses vara ett komplext sjukdomstillstånd. Det är vanligt att personer som lider av anorexia nervosa har en negativ självbild med bristande självförtroende. Sjuksköterskor har en central roll i omvårdnaden av dessa patienter där vårdrelationen utgör en viktig del. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors vårdrelation till patienter med anorexia nervosa. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien inkluderar tio artiklar som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: En utmanande relation samt en nära relation. Till varje kategori identifierades två subkategorier. Resultatet visar att vårdrelationen var mångfasetterad, med både positiva och negativa aspekter. Den beskrevs som en utmanande relation, präglad av motstånd, bristande förståelse och en inre rollkonflikt hos sjuksköterskorna, samt som ett nära förhållande, där omsorgsfull interaktion och ständig närvaro i vårdmiljön var framträdande aspekter. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig vårdande roll där vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är central. Ett personcentrerat förhållningsätt var betydelsefullt för att upprätthålla en god vårdrelation, samt för patienternas trygghet och välbefinnande. / Background: Anorexia nervosa is a serious eating disorder and the psychiatric diagnosis with the highest morality. The disease often develops in connection with dieting and is considered a complex disease state. It is common for the person suffering from anorexia nervosa to have a poor self-image with a lack of self-confidence. Nurses have a central role in the care of these patients, where the care relationship is an important part. Aim: To describe nurses´ care relationship to patients with anorexia nervosa. Method: A general literature review with a qualitative approach. The study includes ten articles and qualitative content analysis was used to analyze the articles. Result: Two categories were identified: a challenging relationship and a close relationship. For each category two subcategories were identified. The result showed that the care relationship was multifaceted, with both positive and negative aspects. It was described as a challenging relationship, characterized by resistance, lack of understanding and an internal role conflict within the nurse. It was also described as a close relationship, where careful interaction and constant presence in the care environment were prominent aspects. Conclusion: Nurses have an important caring role, where the care relationship between nurse and patient is central. A person-centered approach was crucial for maintaining a good care relationship and affecting patients' safety and well-being.