Bakgrund: Enligt WHO utgör tobaksbruk det största hotet mot människors hälsa och orsakar varje år många dödsfall i världen. Tobaksrelaterade sjukdomar kostar sjukvården årligen allt större summor och behovet av vård förväntas öka. Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom vården och de spelar en viktig roll som hälso¬främjare. I sitt arbete når sjuksköterskan en stor del av den rökande befolkningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som röker. Metod: En litteraturstudie baserad på data från 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman presenteras: Sjuksköterskan som hälsofrämjare och Förändring av tobaksvanor. Slutsatser: En kombination av råd, stöd och medicinsk behandling har visat sig ha den bästa effekten för att patienter ska lyckas förändra sina rökvanor. För att stärkas i sin roll som hälsofrämjare, behöver sjuksköterskan utbildning i rökrelaterad hälsovård redan i sin grundutbildning. / Background: According to the WHO, tobacco use is the greatest threat to human health and causes many deaths each year worldwide. Tobacco-related diseases cost healthcare increasing amounts of money annually and the need for care is expected to increase. Nurses are the largest professional group in healthcare and they play an important role as health promoters. In her work, the nurse reaches a large proportion of the smoking population. Aim: To describe nurse related health promotion concerning patients who smoke. Method: Literature study based on data from 10 scientific articles. Results: Two themes are presented: The nurse as a health promoter and Changes in smoking habits. Conclusions: A combination of counselling, support and medical treatment has been shown to have the best effect on patients’ ability to change their smoking habits. In order to strengthen her role as a health promoter, a nurse needs training in smoking related health promotion already at the undergraduate level.

I sjuksköterskans möte med döende patienter samt deras anhöriga uppstår utmaningar och svårigheter. Sjuksköterskan måste kunna agera utifrån sin empatiska förmåga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken betydelse sjusköterskornas empatiska förhållningssätt har inom den palliativa vården. Joyce Travelbee användes som referensram. Hennes omvårdnadsteori bygger på att omvårdnaden är en mellanmänsklig process där sjuksköterskan medverkar i det förebyggande arbete som krävs för att övervinna eller hitta meningen i sjukdom och lidande. Metoden för denna litteraturstudie var av innehållsanalytisk karaktär och den byggde på 12 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att sjuksköterskans empatiska förmåga har betydelse i den palliativa omvårdnaden. Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier: kommunikation, engagemang, tillit och förtroende och slutligen samspel. Sjuksköterskans förmåga att visa empati lägger grunden för patienter och anhörigas tro och hopp att patienten ska leva sin återstående tid så meningsfull som är möjlig. / In the nurse’s meeting with dying patient’s and their relatives there comes up challenges and difficulties. The nurse must be able to act on the basis of her own empathic ability. The aim of this literature review was to illuminate the importance of the nurses empathic relation in palliative care. Joyce Travelbee was used as a theoretical framework. Her nurse theory is based on that the care is an interpersonal process where the nurse takes part in the preventing work which demands to overcome or find the meaning in sickness and suffering. The method used in this literature review has a content analysis approach and is built on 12 research articles. The result shows that the nurse’s empathic ability makes sense in the palliative care. The analyse of the articles resulted in four categories: communication, involvement, trust and confidence and finally teamwork. The nurse’s ability to show empathy sets the ground for patients and relatives faith and hope that the patient will be able to live a meaningful life as possible.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans kommunikation med patienter vid inskrivningssamtal inför elektiva operationer. På en kirurgisk mottagning på ett sjukhus i södra Sverige genomfördes 13 observationer och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i fem kategorier: Information bidrog till transaktioner, Förståelse för patienten, Ett tillåtande klimat, Att bli störd och Hjälpmedel. Resultatet diskuterades med hjälp av Imogene Kings teori om sjuksköterskors kommunikation, och det framkom att ett respektfullt bemötande lugnade patienten och skapade en trygg miljö som underlättade kommunikationen och påverkade informationsutbytet. / The purpose of this study was to investigate the nursing communication with patients at a preoperative meeting before elective surgery. At a surgical reception on a hospital in the south of Sweden 13 observations was performed and analysed inspired by content analysis. The result was presented in five categories: Information contributed to transactions, Understanding of the patient, A permitting climate, To be interrupted and Aid and tools. The result was discussed with the support of Imogene King´s theory of the nursing communication, and showed that respectful manners and treatment calmed the patient and created a safe environment that facilitated the communication and affected the exchange of information.

Bakgrund: Den goda relationen uppges präglas av ömsesidighet och acceptans för den andre. För att relationen ska fungera på ett bra sätt krävs kommunikation och interaktion mellan vårdare och patient. Denna studie fokuserar på den goda relationen inom psykiatrisk vårdkontext, vilket innebär vård av personer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa vad sjuksköterskor anser är betydelsefullt för skapandet av en god relation med patienter inom psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts, baserad på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats och kvalitetsgranskats. Underlaget för denna studie är hämtat från fyra olika databaser. Resultat: Studien resulterade i fyra teman; att förmedla trygghet och säkerhet, att skapa tillit, att visa respekt och att vara tillgänglig och engagerad. Att förmedla trygghet innebar att ge patienten information kring dennes vård, att vården var individanpassad samt genuinitet och kontinuitet. Att skapa tillit innebar bland annat att patienten kunde känna ett förtroende för sjuksköterskan och berätta om sina tankar och känslor samt att sjuksköterskan lyssnade och relaterade till det patienten berättade. Att visa respekt innebar att ha tålamod och behövde vara ömsesidigt för att samarbetet mellan sjuksköterska och patient skulle fungera. Att vara tillgänglig och engagerad betydde att sjuksköterskan skulle vara nåbar, ge patienten utrymme att berätta, stödja och ge återkoppling. Diskussion: Studiens resultat diskuteras gentemot Peplaus teori om vårdandet, artiklar som belyser patienters perspektiv på en god relation, annan litteratur samt barriärer för skapandet av en god relation. / Background: The good relationship is stated to be characterized by reciprocity and acceptance of the other. To make the relationship work in a good way, communication and interaction between the care provider and the patient is needed. This study is focused on the good relationship in psychiatric nursing context, which means care of persons with mental health problems. Aim: To illustrate what nurses believe is important in creating a good relationship with patients in psychiatric care. Method: A literature study has been made, based on ten scientific articles which has been analyzed and quality checked. The material of this study, is collected from four different databases. Results: The study led to four themes; to mediate security, to create trust, to show respect and to be available and committed. To mediate security meant to give information to the patient concerning his care, that the care was individualized, genuine and had continuity. To create trust meant that the patient could trust the nurse and talk about their feelings and thoughts, and also that the nurse listened and related to what the patient expressed. To show respect meant to have patience, and needed to be mutual, for the cooperation to work between nurse and patient. To be available and committed meant that the nurse needed to be reachable, give the patient space to talk, support and give feedback.    Discussion: The result of the study is discussed against Peplaus theory of nursing, articles illuminating patients view of the good relationship, the background and also barriers in creating a good relationship.

När befolkningen i Sverige blir allt äldre kommer det bland annat leda till ett ökat sjukvårdsbehov. I genomsnitt har människor födda i länder långt från Norden sämre hälsa än personer födda inom Norden, de kan ha en annan kultur och tolka kommunikationen inom vården annorlunda. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter och anhöriga från andra kulturer inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Är baserat på nio vetenskapliga artiklar. Det fanns kulturella skillnader i synen på allvarlig sjukdom och död. Inom flera kulturer är det tabubelagt att tala om döden och detta var sjuksköterskorna inom västerländsk kultur oerfarna vid, de var mer vana vid en rak och ärlig kommunikation med patienterna. Sjuksköterskorna hade kommunikationssvårigheter med patienter och närstående då de inte hade samma språk. Det var även svårt och tidskrävande att finna lämpliga tolkar som kunde hantera känsliga ämnen relaterat till palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att möten med patienter och anhöriga från andra kulturer ofta var svåra om de inte pratade samma språk. Trots detta upplevde sjuksköterskorna arbetet som tillfredsställande. Det framkom att för lite tid och stress var ett av problemen samt att behovet av tolkar var stort. / Background: As the population in Sweden is getting older, it will also lead to increased health care needs. On average, the immigrants have poorer health than people born in the Nordic region, they can have an other culture and interpret the communication in care different. Aim: To describe the factors that affect the care of patients and families from other cultures in palliative care. Methods: a literature review. Results: Is based on nine scientific articles. There are cultural differences in the perception of serious illness and death. In many cultures, it is taboo to talk about death and this was the nurses of Western culture inexperienced with, they were more experienced with a straight and honest communication with the patients. The nurses had communication difficulties with patients and families as they did not have the same language. They also found it more difficult and time consuming to find suitable interpreters who could handle the sensitive issues related to palliative care. Conclusion: Nurses felt that when confronted with patients and families from other cultures it was often difficult if they were not talking the same language. Despite this, nurses experienced work as satisfaying. It appeared that lack of time and stress was one of the problems and the need for interpreters was large.

Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hälso- ochsjukvårdens platser och resurser. Det är därmed viktigt attsäkerställa att dessa patienter får god vård och belysa vilkafaktorer som kan inverka på omvårdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa patienter ser ut. Det användes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot patientermed missbruksproblematik och detta inverkade på omvårdnadenav patienterna. Det förekom även stigmatisering, stereotypiseringoch moralisering av patienter med missbruksproblem vilket leddetill att dessa patienter många gånger fick sämre vård.Sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska präglas av etisktförhållningsätt och en humanistisk människosyn vilket försummasom negativa attityder gentemot patienter med missbruksproblemfår inverka på vården. Mer kvalitativ forskning gällandesjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem efterfrågas. Dessutom krävs det merundervisning i sjuksköterskans grundutbildning och meryrkesrelaterad utbildning på sjuksköterskans arbetsplats gällandeomvårdnaden av patienter med missbruksproblem. / Patients with substance abuse problems occupy much of the bedsand resources of the health care. Therefore, it is important toensure that these patients receive proper care and highlight thefactors that may affect that care. The purpose of this literaturestudy was to illuminate nurses’ attitudes towards patients withsubstance abuse problems and describe the character of themeetings between nurses and these patients. As the basis for thispaper, 17 research articles were used, of them 11 articles werequantitative and six were qualitative. It was found that nurses oftenexhibited negative attitudes towards patients with substance abuseproblems and that this had an impact on the nursing care of thesepatients. Stigmatization, stereotyping and moralization of thesepatients were also detected and this often led to substandard care.Nursing care is characterized by an ethical approach and ahumanistic view that is overlooked if the negative attitudes ofnurses towards patients with substance abuse problems are allowedto affect care. More qualitative research on nurses’ attitudestowards patients with substance abuse problems is prompted.Furthermore, it is required more education in the undergraduatenursing schools and more occupational education at nurses’workplace about nursing care of patients with substance abuseproblems.

Bakgrund: God kommunikation och information är en förutsättning för patientdelaktighet. Det är av stor betydelse för patienter att vården byggs på en relation, där de känner sig värdefulla och bekräftade av sjuksköterskan. När patienter inte ges möjlighet att delta, kan det leda till att de känner bristande förtroende samt att de inte upplever sig respekterade. Problem: Patienter upplever att det inte alltid skapas förutsättningar för dem att delta i vård och behandling. De upplever sig nonchalerade och ignorerade när sjuksköterskan använder sin makt och kontroll. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar valdes ut till analys enligt Evans. Resultat: Sjuksköterskor strävar efter att tillämpa patientdelaktighet, de beskriver även betydelsen av kommunikation, information samt relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Vidare har de identifierat omständigheter som begränsar dem att skapa förutsättningar för patientdelaktighet. Slutsats: Patientdelaktighet är något som lätt kan tas förgivet av sjuksköterskor, och något som de tror att de tillämpar. Genom att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter kan Hälso- och sjukvården förhoppningsvis skapa bättre förutsättningar för yrkesverksamma samt framtida sjuksköterskor att tillämpa patientdelaktighet. / Background: Good communication and information is a prerequisite for patient participation. It´s important for patients that health care is built on a relationship where they feel valued and confirmed by the nurse. When patients are not given the opportunity to participate, it can lead to that they feel a lack of trust and they do not feel respected. Problem: Patients experience that there are not always conditions created for them to participate in their care. They feel neglected and ignored when the nurses uses their power and control. Objective/Aim: To describe nurses experience of patient participation. Method: A literature review with qualitative approach. Ten nursing science research articles were selected for analysis according to Evans. Results: Nurses strive to promote patient participation, they have also seen the importance of communication, information and the relationship between the patient and the nurse. Furthermore, they have identified circumstances that they feel are limitations to create conditions for patient participation. Conclusion: Patient participation is something that can easily be taken for granted by nurses, and something that they believe that they apply. By illustrating nurses experience can Health care hopefully create better conditions for professional and future nurses to apply patient participation.

Bakgrund: Både patienter och sjuksköterskor uppger att deras välmående är avsevärt bättre när sjuksköterskan vårdar med empati och de kan etablera en relation till varandra. Compassion fatigue (CF) är en stressrespons som drabbar personer i vårdgivande yrken, där sjuksköterskan påverkas både fysiskt och psykiskt.    Syfte: Att undersöka om och hur den personcentrerade omvårdnaden och dess kvalité påverkas när en sjuksköterska drabbats av CF.    Metod: Deskriptiv litteraturstudie som inkluderar 14 artiklar med kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL.    Resultat: Resultatet visar att den personcentrerade omvårdnaden indirekt försämras när sjuksköterskan drabbats av CF. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten påverkades och patienterna ansåg att medkänsla var en huvudkomponent i god omvårdnad. Det identifierades två teman: Empatins betydelse för den personcentrerade omvårdnaden samt Emotionella och kognitiva reaktioner påverkar sjuksköterskans engagemang. Temat Empatins betydelse för den personcentrerade omvårdnaden har två underkategorier: Patienten upplever minskad förståelse och empati samt Bristande kvalité av omvårdnaden.    Slutsats: Det huvudsakliga resultatet visade att sjuksköterskans CF har en inverkan på patientens personcentrerade omvårdnad och kvalitén på omvårdnaden. När en sjuksköterska drabbas av CF får det ofta konsekvenser i sjuksköterskans yrkesutövning och omvårdnaden av patienter blir negativt påverkat. / Background: Both patients and nurses mention that their wellbeing is significantly better when the nurse care with compassion and a relationship is established. Compassion fatigue (CF) is a response of stress that affects caregiving professionals were nurses get physically and mentally affected.  Aim: To investigate if the person-centered care and quality of care are affected when a nurse has CF. Method: Literature review including 14 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Searches were made using the PubMed and CINAHL databases.   Results: The patient-centered care is affected and deteriorated by a nurse with CF. The nurses approach towards the patient were affected and the patients considerate that compassion was a major component of good nursing care. Themes that were identified were: The importance of empathy for person-centered care and Emotional and cognitive reactions affect the nurse's commitment. The theme of empathy for the person-centered care has two subcategories, the patient experiences reduced understanding and empathy and quality of nursing. Conclusion:  The nurse compassion fatigue has an impact on the patient-centered care and the quality of care. When a nurse is affected by CF there is consequences both in the professional life. The patients quality of care will be adversely affected.

Bakgrund: Antalet migranter världen över har de senaste åren ökat. För migranterna är anpassningen till det nya landet en process och att lära sig landets språk är krävande och tar tid. Migranter som ännu inte lärt sig språket upplever samtal som sker i vården som särskilt utmanande. Patienter med migrationsbakgrund upplever att kommunikationen brister och att sjuksköterskorna inte alltid tar tid till att prata utan istället väljer att enbart utföra sina arbetsuppgifter.                                          Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som talar ett annat modersmål. Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Nio artiklar var kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod där endast den kvalitativa delen använts i resultatet. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och tematiseras med färgkodning. Ur detta bildades fyra teman. Resultat: Resultatet visade att bra kommunikation är betydande för att skapa en god vårdrelation. Vidare indikerade resultatet att det fanns delade meningar kring upplevelser av att använda kroppsspråk eller tolk för att enklare kommunicera med patienter som talar ett annat språk än sjuksköterskorna. Det visade sig även i resultatet att brister i kommunikationen kan få konsekvenser i vårdandet. Diskussion: I metoddiskussionen framkommer styrkor och svagheter i författarnas tillvägagångssätt. Författarna diskuterar hur kommunikationssvårigheter bidrar till att en jämlik vård är svår att upprätthålla. Vidare diskuteras resultatet med anknytning till Leiningers transkulturella omvårdnadsteorin. / Background: The number of migrants worldwide has increased in recent years. For migrants, adapting to the new country is a process and learning the language of the country is demanding and takes time. Migrants who have not yet learned the language experience conversations that occur in health care as particularly challenging. Patients with a migration background feels that communication is lacking and that the nurses do not always take the time to talk, instead they only choose to perform their working tasks. Aim: To elucidate nurses' experiences of communicating with patients who speak a different native language. Method: A literature review was made based on eleven scientific articles collected from the databases CINAHL Complete and PubMed. Nine articles were qualitative, one quantitative and one with mixed methods where only the qualitative part was used in the result. The articles were analyzed with Friberg’s method and thematised using colour coding. From this, four themes were formed. Results: The result showed that good communication is important for creating a good care relationship. The results indicated that there are shared opinions about experiences of using body language or interpreter to more easily communicate with patients who speak a language other than the nurses. It was also found in the result that communication deficiencies can have consequences in care. Discussion: In the method discussion the authors discuss the method strengths and weaknesses in the authors’ approach. The authors discuss how communication difficulties contributes to equal care. Further the authors discussed the result related to Leiningers transcultural nursing theory.

I den palliativa vården är kommunikation ett centralt begrepp. Kommunikationen kan ha flera syften varav ett är att skapa relation. Det övergripande målet med personcentrerad kommunikation är att aktivt lyssna in patientens berättelse och identifiera personen med hens livskraft och egna resurser. Att lyssna är inte en passiv process utan innebär att lyssna in både upplevelser och känslor i situationen. Att höra vad som sägs och hur det sägs. Med olika sätt att aktivt lyssna skapas en viktig terapeutisk intervention då kommunikation kan lindra symtom, skapa förståelse av information samt förutsättningar för delaktighet och medbestämmande. En god kommunikation inger hopp, leder till trygghet och hjälper patienten att känna sig förstådd och respekterad. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av personcentrerad kommunikation i palliativ vård ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom området. Kvalitativa artiklar valdes då studien ville beskriva en fördjupad kunskap om patientens och sjuksköterskans perspektiv. Resultatet visade att personcentrerad kommunikation gav en känsla av trygghet, respekt, delaktighet och symtomlindring för patienten. När patienterna inte blev lyssnade till eller möttes av ointresse kände de sig osynliga och mindre värda vilket orsakade ett lidande. För sjuksköterskan innebar personcentrerad kommunikation en ökad förståelse för patienten som person och en helhetsbild av patientens situation. Personcentrerad kommunikation gav sjuksköterskorna en ökad kunskap, arbetstillfredsställelse och yrkesstolthet men kunde också innebära att de kände sig osäkra i sin yrkesroll och upplevde brister i kompetens. Både erfarna och oerfarna sjuksköterskor framförde i studierna att de hade behov av kompetenshöjning och utbildning. Det framkom även i studierna att kulturen hade betydelse för möjligheten att föra personcentrerade samtal. Inom slutenvården beskrevs begränsade utrymmen och tid som hinder för personcentrerade samtal. Sjuksköterskor inom hospice och palliativa enheter beskrev istället både en tillåtande kultur och en miljö som underlättade dessa samtal. Patient och sjuksköterska möts som människor, men i olika roller och under olika villkor. Genom att vara aktivt närvarande i mötet och lyssna till patientens berättelse bekräftas patienten som person och värdigheten bibehålls. I mötet skapas en ömsesidig förståelse för varandras kunskaper, förväntningar och förutsättningar. Patienten görs delaktig och får ett större ansvar och inflytande över sin egen vård. Slutsatsen är att personcentrerad kommunikation i den palliativa vården är en viktig grund för upplevelse av värdighet, trygghet, meningsfullhet och personlig utveckling för såväl patienten som sjuksköterskan och en förutsättning för att vården ska bli personcentrerad. / In palliative care, communication is a central concept. Communication can have several purposes, one of which is to create relationship. The overall goal of person-centered communication is to actively listen to the patient's story and identify the person with their viability and own resources. Listening is not a passive process but involves listening to both experiences and feelings in the situation. To hear what is said and how it is said. With various ways of actively listening, an important therapeutic intervention is created, as communication can alleviate symptoms, create understanding of information and the conditions for participation and co-determination. A good communication creates hope, leads to security and helps the patient to feel understood and respected. The purpose of the study was to describe the meaning of person-centered communication in palliative care from the perspective of the patient and the nurse. A literature review was chosen as a method for investigating the state of knowledge in the area. Qualitative articles were chosen when the study wanted to describe in-depth knowledge from the patient's and the nurse's perspective. The result showed that person-centered communication gave a feeling of security, respect, participation and symptom relief to the patient. When patients were not listened to or met with disinterest, they felt invisible and less worthy, which caused a suffering. For the nurse, person-centered communication meant an increased understanding of the patient as a person and an overall picture of the patient's situation. Person-centered communication gave the nurse increased knowledge, job satisfaction and professional pride, but could also mean that they felt insecure in their professional role and experienced shortcomings in competence. Both experienced and inexperienced nurses stated in the studies that they needed skills enhancement and education. It also emerged in the studies that culture had significance for the possibility of conducting person-centered conversations. Within inpatient care, limited spaces and time were described as obstacles to person-centered conversations. Nurses in hospice and palliative units instead described both a permissive culture and an environment that facilitated this calls. Patient and nurse meet as human beings, but in different roles and under different conditions. By being actively present in the meeting and listening to the patient's story, the patient is confirmed as a person and the dignity is maintained. The meeting creates a mutual understanding of each other's knowledge, expectations and conditions. The patient is involved and receives a greater responsibility and influence over their own care. The conclusion is that person-centered communication in palliative care is an important basis for experiencing dignity, security, meaningfulness and personal development for both the patient and the nurse and a prerequisite for the care being person-centered.