<p><p><strong>Bakgrund:</strong> 13 procent av alla kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD) efter förlossningen. PPD påverkar inte bara modern som individ utan även barnet och resten av familjen. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet med familjer som drabbats av postpartum depression. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudie. Databaserna Pubmed och Cinahl har använts i studien. Tre kvantitativa artiklar har använts och tolv kvalitativa. <strong>Resultat:</strong> Första mötet mellan sjuksköterskan och kvinnan med PPD har stor betydelse. Mödrarna känner sig trygga och vågar öppna sig mer om de har en bra relation med sjuksköterskan. Mödrarna anser att det är lättare att ta emot råd från en sjuksköterska de har god relation med. <strong>Diskussion/Slutsats:</strong> God kommunikation, information och kontinuitet bör förbättras i vården. Sjuksköterskorna behöver mer kunskap om PPD för att kunna ge familjerna bästa tänkbara vård. Har sjuksköterskorna god kunskap kommer även relationen med familjen att stärkas.</p></p>

Bakgrund: 13 procent av alla kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD) efter förlossningen. PPD påverkar inte bara modern som individ utan även barnet och resten av familjen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet med familjer som drabbats av postpartum depression. Metod: Litteraturstudie. Databaserna Pubmed och Cinahl har använts i studien. Tre kvantitativa artiklar har använts och tolv kvalitativa. Resultat: Första mötet mellan sjuksköterskan och kvinnan med PPD har stor betydelse. Mödrarna känner sig trygga och vågar öppna sig mer om de har en bra relation med sjuksköterskan. Mödrarna anser att det är lättare att ta emot råd från en sjuksköterska de har god relation med. Diskussion/Slutsats: God kommunikation, information och kontinuitet bör förbättras i vården. Sjuksköterskorna behöver mer kunskap om PPD för att kunna ge familjerna bästa tänkbara vård. Har sjuksköterskorna god kunskap kommer även relationen med familjen att stärkas.

Bakgrund: Att förlora en anhörig är något som är väldigt traumatiskt och omtumlande. Reaktioner på krisen brukar visa sig enligt olika faser, dessa är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetning- och reperationsfasen samt nyorienteringsfasen. Det är viktigt att kommunikationen är ärlig och ska alltid vara hjälpande för patienten eller anhöriga. Syfte: Syftet med den här studien är att sammanställa befintliga vetenskapliga artiklar för att belysa situationen för anhöriga och personal vid plötsligt dödsfall. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på 13st vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet av studien visade på att anhöriga behövde olika stöd i olika stadier och att informationen gavs på ett så rakt och ärligt sätt. Personalen upplevde att utbildning var viktigt för hantering av omhändertagande och att de sökte stöd och kunskap hos mer erfarna kollegor. Slutsats: Informationen om dödsorsaken till de anhöriga var mycket viktig och att personalen var öppna och ärliga. Anhöriga uppskattade att personalen fanns tillgängliga. Att som sjuksköterska ha tillräcklig utbildning gör att självförtroende ökar och hanteringen av svåra situationer underlättas samt kunskapen hjälper att kunna stödja anhöriga bättre. / Background: Losing a loved one is something that is very traumatic and bewildering. Reactions to the crisis usually appear under different phases, these are the shock phase, reaction phase, processing- and repair phase and reorientation phase. It is important that communication is honest and that it always will be helping for the patient or the relatives. Purpose: The purpose of this study is to compile existing research articles to highlight the situation of family members and staff of sudden death. Method: A literature review conceders on 13 scientific articles. The literature search conceders the databases CINAHL and PubMed. Results: The results of the study showed that relatives needed different support at different stages and that the information is given in such a straight and honest way as possible. Staff felt that education was important for the management of care and that they sought the support and expertise of more experienced colleagues. Conclusion: The information about the cause of death to the families was very important and that the staff were open and honest. Relatives appreciated that the staff were available. Nurses that have sufficient training increases self-confidence enables the handling of difficult situations and knowledge will help to support families better.

Bakgrund: Av de ca 110 000 – 120 000 barn som föds årligen i Sverige, behöver drygt tio procent vård på neonatalavdelning. Att amma sitt barn har väldokumenterade fördelar och är särskilt anpassat för det individuella barnets behov vilket ger fördelar både på fullgångna och prematurfödda barn. Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer vilka påverkar det amningsfrämjande arbetet på neonatalavdelningar. Metod: Allmän litteraturöversikt som innefattar totalt 16 vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar vilka inkluderats i resultatet har granskats enligt kvalitetsmall. Resultat: Amning och bröstmjölk väcker starka och blandade känslor hos vårdpersonalen. Vårdpersonal som genomgått någon form av utbildning inom området amning var generellt mer positivt inställda till att ge amningsstöd trots påverkan på arbetsbördan. Flaskmatning sågs som ett bekvämt alternativ även om bröstmjölkens fördelar var väl kända. Slutsats: I vilken utsträckning amningsstöd utförs och vilken kvalitet det har beror på stor del på vårdpersonalens egna upplevelser och känslor gällande amning. Då få studier fanns att tillgå är det en indikation på att vidare forskning inom området behövs. / Background: In Sweden, approximately 110,000 – 120,000 babies are born every year. More than ten percent of all newborn babies born in Sweden are in need of care in neonatal care units. Breastfeeding has well-documented benefits and is specifically tailored to the needs of the individual child, providing benefits for both full-term and premature born babies. Aim: The purpose of the study is to shed light on factors that affect breastfeeding work in neonatal wards. Method: General literature review. Including a total of 16 scientific articles. All articles included in the results have been reviewed according to the quality template.  Results: Breastfeeding and breast milk triggered strong and mixed feelings in the health care workers. Healthcare professionals who had undergone some form of training in the field of breastfeeding were generally more positive towards providing breastfeeding support despite the impact on the workload. Bottle feeding was seen as a convenient option although the benefits of breast milk were well known. Conclusion: The extent to which breastfeeding support is performed and the quality of it depends largely on the healthcare staff's own experiences and feelings regarding breastfeeding. Since few studies were available, it is an indication that further research in the field is needed.