Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck användes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo användes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen återstod 13 artiklar som låg till grund för reslutatet i litteraturstudien. Artiklarnas resultat sammanställdes med relevanta data och kategorierades utifrån syftet. Resultatet blev tvådelat där fem kategorier beskrev andliga behov: Finna styrka i tron på högre makter, Stimulans ger själsligt välmående, Få ett avslut, Interaktioner med andra och Hitta förhållnings-sätt till livet, döden och sjukdomen. Kategorierna för omvårdnadsinterventioner blev tre: Uppmärksamma behov, Vara medmänniska och Förmedla kontakt. Slutsatsen var att andliga behov är subjektiva och påverkas av många faktorer. Omvårdnadsinterventioner innefattar notering av behov och konkreta åtgärder.

Bakgrund Årligen drabbas drygt 30 miljoner människor världen över av sepsis, vilket även är den ledande dödsorsaken på intensivvårdsavdelningar i flertalet länder. I Sverige drabbas årligen 40000 personers av sepsis. Sepsis är ett tidskritiskt tillstånd och kan leda till cirkulatorisk svikt, multiorgansvikt och död. Sjuksköterskan har en viktig roll vid omvårdnaden av patienter med sepsis och därför är det viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinsatser samt det professionella ansvaret. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans professionella ansvar vid omvårdnad av patienter med sepsis. Metod En begränsad litteraturöversikt genomfördes där aktuella kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga forskningsartiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultat Resultat visade på att låg kompetens och låg följsamhet utifrån riktlinjerna för omvårdnad leder till underdiagnostiserade patienter, vilket i förlängningen leder till höga morbiditets- och mortalitetssiffror bland patienter med sepsis, svår sepsis och septisk chock. Tidig identifiering, adekvat behandling och tydlig kommunikation interprofessionellt är av högsta betydelse för att öka överlevnadschanserna för dessa patienter. Slutsats Trots tydliga riktlinjer för omvårdnad framkom det i resultatet att sjuksköterskans låga kompetens och låga följsamhet till riktlinjer inom omvårdnad av patienter med sepsis var en avgörande del i vårdresultatet. För att tillföra denna information till omvårdnadsprofessionen kan fortbildning vara ett förbättringsförslag. Sepsis är ett tidskritiskt tillstånd som bör lyftas inom sjukvården för att mortalitetssiffrorna ska sjunka.

Ett vanligt förekommande problem inom den svenska hälso- och sjukvården är trycksår. Ett trycksår uppkommer på grund utav långvarigt tryck på olika kroppsdelar som orsakar syrebrist i vävnaden vilket leder till ett sår. Trycksår beskrivs som ett sår uppkommit utav bristande omvårdnad av en patient och hade kunnat undvikas och förebyggas med hjälp utav rätt kunskap om omvårdsåtgärder. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av att leva med ett svårläkt trycksår. Studien är skriven som en deskriptiv litteraturstudie med induktiv ansats för att belysa den subjektiva upplevelsen. Artiklarna som valdes för studien söktes fram via databasen Cinahl och granskades noggrant innan de inkluderades. Resultatet visar att patienter som lever med trycksår ofta lever med en svår smärta samt upplever att de förlorat funktioner som hindrar dem från att leva ett normalt liv. Studiens resultat visar också på att vårdpersonal brister i bemötandet samt i kunskapen om trycksårets etiologi, riskfaktorer samt förebyggande arbete.

Bakgrund Sjuksköterskan behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försäkra en god och patientsäker omvårdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg är att söka och finna källor för detta, varvid begreppet informationssökning är centralt. Processen att söka information förutsätter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via elektroniska, tryckta samt muntliga källor. Syfte Syftet var att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för bibehållandet av professionell kompetens. Metod En webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma på medicinavdelningar på storsjukhus i Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram. Resultat Den information som söktes var främst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktär. Det mest vanliga sättet att söka information var muntligt, framförallt från sjuksköterskekollegor. Datorer var också en vanlig metod för informationssökning. Ovanligt var att använda andra elektroniska hjälpmedel såsom smarttelefoner och surfplattor. En annan källa som användes sällan var vetenskapliga artiklar. Vissa skillnader i metodval och användningsfrekvens kunde ses relaterat till sjuksköterskornas erfarenhet, ålder och utbildning. Slutsats Utifrån vårt resultat i förhållande till tidigare studier kan konstateras att sjuksköterskornas informationssökning präglas av den medicinska vetenskapen. Sättet informationen söks på kan medföra en risk för att den inte har en vetenskaplig förankring. Det finns outnyttjad potential i form av elektroniska verktyg som kan förenkla informationssökning. Oavsett vilken källa eller metod som används för informationssökning är det viktigt att ha ett källkritiskt förhållningssätt.

Introduktion/Bakgrund: Negative Pressure Wound Therapy är en sårbehandling som är vanlig vid sekundär sårläkning och kan användas på många olika typer av sår. Undertryck skapas med ett specifikt skumförband som placeras i sårhålan och kopplas till en vakuumpump. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenhet av Negative Pressure Wound Therapy (NPWT). Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Becks (2021) nio steg. I databaserna Cinahl och PubMed genomfördes litteratursökning, samt en kompletterande manuell sökning. Totalt elva artiklar var relevanta för studiens syfte och granskades utifrån granskningsmallarna ”Guide to a Focused Critical Appraisal of Evidence Quality in an Qualitative Research Report” samt “Guide to a Focused Critical Appraisal of Evidence Quality in a Quantitative Research Report. Resultat: Artiklar som belyste patienters erfarenhet av Negative Pressure Wound Therapy resulterade i tre teman: ”Sjuksköterskans kompetens vid NPWT”, ”Påverkan på livssituationen vid NPWT”, samt ”Oro och smärta”. Slutsats: Sjuksköterskans kompetens inom sårbehandling samt Negative Pressure Wound Therapy visade sig ha en stor betydelse för patienters negativa och positiva erfarenheter av Negative Pressure Wound Therapy. Därav finns ett behov av adekvat kompetens hos sjuksköterskor för att patienters behov ska tillgodoses samt för att styrka patientsäkerheten.

No description available.

Bakgrund: Transpersoner är en del av samlingsnamnet HBTQI och inkluderar alla personer som anser att deras könsidentitet inte stämmer med deras kön vid födseln. Stigma och juridiska hinder präglar transpersoners värld vilket kan vara några anledningar till att transpersoner inte vill söka vård. Syfte: Syftet är att beskriva transpersoners erfarenheter av fysiska vårdmöten med sjuksköterskor inom primär- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt som utgått från tolv artiklar med kvalitativ design med fokus på transpersonernas perspektiv. Artiklarna publicerades mellan 2016–2022 och samlades in från Cinahl, Medline och PsycINFO. Analysen gjordes med Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet resulterade i tre huvudteman; diskriminering, sjuksköterskans kompetens och bristen på samskapande vård. Identifieringen av sex subteman gjordes; integritet och respekt, att bli felaktigt könsidentifierad, bristande kunskap hos sjuksköterskor, att utbilda sjuksköterskor, beroendeställning till sjuksköterskor och könsspecifik vård. Slutsats: Arbetet indikerar att en förändring kring bemötande med transpersoner måste ske för att öka tilliten till vården. En ökad tillit till vården kan leda till en ökad vilja att söka vård vid behov. Förslag till vidare forskning är en intervjustudie som kartlägger utbildningsbehovet kring könsspecifik vård. / Background: Transgender people are part of the collective name LGBTQI and include all people who feel that their gender identity does not match their gender at birth. The existence of the refusal to seek care due to various reasons, such as stigma and legal obstacles, characterizes the world of transgender people. Aim: The aim is to describe transgender people's experiences of physical care meetings with nurses in primary- and inpatient care. Method: A literature review based on twelve articles with qualitative design focusing on trans people's perspective. The articles were published between 2016–2022 and were collected from Cinahl, Medline and PsycINFO. The analysis was done with Friberg's analysis model. Result: The result showed three main themes; discrimination, the nurse´s competence, and the lack of co-creative care. The identification of six subthemes was done; integrity and respect, to be incorrectly gender-identified, lack of knowledge among nurses, to train nurses, dependence on nurses and gender-specific care. Conclusion: The literature review indicates that a change in treatment of transgender people must take place to increase trust in healthcare. Increased trust in care can lead to an increased willingness to seek care when needed. Proposals for further research are an interview study that maps the educational need for gender-specific care.

Andelen äldre personer ökar i Sverige och världen vilket innebär att efterfrågan av vård ökar, men all vård behöver inte ske på sjukhus. Insatser som kan förhindra undvikbar slutenvård bör vara viktiga att arbeta fram dels ur ett hållbarhetsperspektiv, men även viktigt för att minska den påfrestning, förvirring och försämrad hälsostatus en sjukhusvistelse kan innebära för den äldre sköra patienten. Mobila närsjuksvårdsteam som utgår från sjukhusen är en relativt ny vårdform i Sverige och introducerades i Västra Götalandsregionen för ungefär 10 år sedan. Mobila närsjukvårdsteam gör insatser för sköra patienter med komplexa behov i hemmet och i teamen arbetar bland annat sjuksköterskor. Inom sjuksköterskans kompetensområde ingår att självständigt kunna ansvara för omvårdnad av patienter, inneha förmågan att se hela patientens livsvärld samt arbeta för en säker vård.  Syftet med den här studien är att belysa sjuksköterskans arbete med sköra patienter i mobila närsjukvårdsteam. Denna studie har genomförts som kvalitativ metod med induktiv ansats och bygger på intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sjuksköterskor verksamma på tre olika mobila närsjukvårdsteam. Resultatet av vår studie har visat att sjuksköterskan i mobila närsjukvårdsteam har en viktig roll då de utför avancerad vård i hemmet genom samverkan i team och med andra vårdaktörer. Sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv med patienten i fokus och på så sätt kan andelen onödiga sjukhusinläggningar minska. Vår studie visar att snabb uppföljning i hemmet av sköra patienter som skrivs ut från sjukhus skapar trygghet samt minskar återinläggningar. Dessutom är rätt vård av sköra äldre patienter en organisatorisk fråga och vården behöver bedrivas av rätt kompetens. Sjuksköterskans arbete i mobila närsjukvårdsteam innebär att arbeta med hållbar utveckling genom att konsumtion av slutenvård minskar. / The proportion of older people is increasing in Sweden and the world, which means that the demand for care is increasing, but all care need not executed in hospitals. Efforts that can prevent avoidable outpatient care should be important to work on from a sustainability perspective, but also important to reduce the stress, confusion and deteriorating health status a hospital stay can cause for the older fragile patient. Mobile local health care teams executed from the local hospital are a relatively new form of care in Sweden. Mobile local health care teams were introduced in the Västra Götaland region about 10 years ago. Mobile local health care teams makes efforts for fragile patients with complex needs in their home.  The registered nurse’s expertise includes being able to independently be responsible for the care of patients, having the ability to see the entire patient's needs and working for patient's safety. The aim of this study is to illustrate the nurse's work with fragile older patients in mobile local health care teams. This study has been conducted as a qualitative method with an inductive approach and is based on interviews as a data collection method. We have interviewed nurses working on three different mobile local health care teams. The result has shown that the registered nurse in mobile local health care teams plays an important role as they carry out advanced care in the home through collaboration in teams and with other healthcare players. The registered nurse has a holistic perspective with the patient in focus, unnecessary hospitalizations and re-admission can be reduced. This study shows that fast follow-up in the home of fragile patients who are discharged from hospitals creates security and reduces re-admissions. In addition, proper care of fragile elderly patients is an organizational issue and care needs to be conducted by the right expertise. Registered nurse's work in mobile local health care teams means working with sustainable development by reducing the consumption of inpatient care.