SAMMANFATTNING Enligt Socialstyrelsen finns det 70 stycken akutmottagningar i Sverige. Patientflödet ökar stadigt år för år till akutmottagningarna. Åtgärder för att effektivisera vården och minska ledtiderna samtidigt som patientsäkerheten säkerställs har påbörjats. Bland de åtgärder som införts berör utveckling av sjuksköterskearbetet. Däribland införandet av behandlingssjuksköterskor på akutmottagningen, vilka utför enklare bedömningar och behandlingar på patienter äldre än 14 år med skador på bland annat nedre extremiteter. Utvecklingen av sjuksköterskors arbete har sedan länge pågått i andra länder så som USA, Storbritannien och Australien. I dessa länder har begreppet Nurse Practitioner etablerats. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att tas emot och behandlas av en behandlingssjuksköterska på sjuksköterskemottagning ansluten till en akutmottagning. Eftersom syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att bedömas och behandlas av en behandlingssjuksköterska har studien en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sammanlagt sju stycken informanter. Intervjuerna transkriberades efter genomförande och analyserades enligt innehållsanalys alltefter Graneheim och Lundman. Resultatet av analysen gav två teman. De tema som analyserades fram var upplevelse av snabb bedömning och upplevelse av tillit till sjuksköterskans behandlande kunskaper. Varje tema delades vidare in i fyra kategorier. De fyra kategorierna var: upplevelse av effektiv vård, upplevelse av att vara med om något nytt, upplevelse av sjuksköterskans kompetens samt upplevelse av tillit. I denna studie har patienters upplevelser av att behandlas av en behandlingssjuksköterska beskrivits av sju stycken informanter. Resultaten som framkommit i studien kan tenderar att påvisa att patienter har övervägande positiva upplevelser av att behandlas av en behandlingssjuksköterska. Informanterna upplever att bedömningen och behandlingen som de erhöll på sjuksköterskemottagningen var snabb. De upplevde att behandlingen var effektiv då väntetiderna var komprimerade. Resultaten kan även tolkas som att informanterna upplevde tillit till behandlingssjuksköterskans behandlande kunskaper.

I takt med en växande befolkning ökar trycket på landets akutmottagningar. Västra Götalandsregionen har utvecklat en akutmodell i syfte att bland annat förbättra akutmottagningens ledtider samt öka nöjdheten hos både patienter och personal. Ett led i förbättringsarbetet är att sjuksköterskan via en utbruten sjuksköterskemottagning vårdar patienter med enklare vårdbehov. Sjuksköterskebesök på en barnakutmottagning innebär ett självständigt ansvar för barnsjuksköterskan. Som barnsjuksköterska är det viktigt att utifrån barnets bästa arbeta med hela familjen. Hen ska erbjuda en patientsäker, evidensbaserad vård och samtidigt svara an på familjens unika behov. För att effektivt kunna utveckla och forma ett patientsäkert arbetssätt kring barn med enklare vårdbehov på en barnakutmottagning är det viktigt att beskriva hur barnsjuksköterskan upplever sjuksköterskebesöket. För att undersöka detta valdes att utifrån en reflekterande livsvärldsansats genomföra tio intervjuer av öppen karaktär. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenorienterad metod. Analysen resulterade i fyra innebördsteman, Nyckeln i mötet - Att ge en del av sig själv, Att ha tid, Tilltro till den egna förmågan och En förhandling mellan familjens önskemål och organisationens riktlinjer. Diskussionen lyfter tre områden, Betydelsen av ett lyckat möte, Barnsjuksköterskans förutsättningar och Vikten av en hållbar arbetsmiljö. Slutsatsen landar i att en utbruten sjuksköterskemottagning är ett lämpligt arbetssätt för att ta hand om barn med enklare vårdbehov. Förutsättningar för att barnsjuksköterskan ska känna sig trygg med det ansvar som ett sjuksköterskebesök innebär är gott om tid, kontinuerlig kompetensutveckling samt stöd i form av mentorskap och reflektion.

Bakgrund: Behovet av ögonsjukvård ökar, ett sätt att möta det ökande behovet är genom sjuksköterskemottagningar. Uppgiftsväxling till sjuksköterskemottagningar medför förändringar för såväl patienter, sjuksköterskor som hälso- och sjukvårdens organisation. Det är därför betydelsefullt att tillvarata erfarenheter för att säkerställa vård med hög kvalité och främja en god arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av sjuksköterskemottagning inom ögonsjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Kategorierna som framkom var: nya arbetsuppgifter, säker vård, effektiv resursanvändning och vårdrelation. Med rätt förutsättningar kunde uppgiftsväxling genomföras på ett säkert sätt inom ögonsjukvård, därmed ökades mottagningarnas kapacitet. De nya arbetsuppgifterna föregicks av utbildning och upplevdes utveckla yrkesrollen. Förbättrad tillgänglighet och mer tid under besöken upplevdes som positivt av patienterna och stärkte vårdrelationen med sjuksköterskorna. Både patienter och sjuksköterskors erfarenheter av sjuksköterskemottagningar var positiva. Slutsats: Uppgiftsväxling till sjuksköterskemottagning kan stärka yrkesrollen, genomföras på ett säkert sätt, öka kapaciteten och stärka vårdrelationen. När sjuksköterskemottagningar utvecklas behöver förutsättningar skapas för en god arbetsmiljö och säker vård. Mer forskning behövs om hur arbetsmiljön och gruppdynamiken inom yrkeskåren och mellan yrkesgrupper påverkas vid uppgiftsväxling. Specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot ögonsjukvård behöver förbereda studenterna på en dynamisk yrkesroll. / Background: The need for ophthalmic care is increasing, one way to meet the increasing need is through nurse-run clinics, which entails changes for patients, nurses as well as the health care system. It is important to take advantage of experiences to ensure high-quality care and promote a good working environment Aim: The aim was to highlight experiences of nurse-run clinic in ophthalmology. Method: A systematic literature review with qualitive design and inductive approach. Results: The categories that emerged were: new tasks, safe care, using resources efficiently and care relationship. Both patients and nurses' experiences of nursing clinics were positive. With the right conditions, task-shifting could be carried out safely in ophthalmic care, thereby increasing the capacity of the clinics. The new tasks were preceded by training and were perceived to affect the professional role in a positive way. Improved accessibility and increased time during the visits were perceived as positive by the patients and strengthened the care relationship with the nurses. Conclusion: As nurse-run clinics develop, conditions need to be created for a good working environment and safe care. Task-shifting to nurse-run clinics can strengthen the professional role, be carried out safely, increase capacity and strengthen the care relationship. More research is needed on how the work environment and group dynamics within the profession and between occupational groups are affected when task-shifting is implemented. Specialist nurse education in ophthalmic care need to prepare students for a dynamic professional role.