Bakgrund: Hälso- och sjukvårdens svårigheter att erbjuda hög tillgänglighet till läkare uppmuntrar till överföring av arbetsuppgifter från läkare till sjuksköterskor. Tidigare studier visar att kvalitet, leverans och effektivitet använts för utvärdering av sjuksköterskemottagning. Utvärderingen ges ett mer balanserat perspektiv om även arbetsmiljön följs upp. För att förbättra tillgänglighet och arbetsmiljö införde Hudkliniken i Östergötland sjuksköterskemottagningar för olika diagnosgrupper.   Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att införa sjuksköterskemottagningar för att öka tillgängligheten och samtidigt förbättra kvaliteten, leveransen, effektiviteten och arbetsmiljön. Syftet med studien var att ta tillvara erfarenheter av förändringsarbetet.   Metod: Arbetsgrupper utvecklade och testade sjuksköterskemottagningar i liten skala. Etablerad förbättringsmetodik användes som metodstöd. Mått på kvalitet, leverans, effektivitet och arbetsmiljö definierades. En fallstudie genomfördes för att studera förbättringsarbetet. Individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer genomfördes. Data analyserades via kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Tillgängligheten till återbesök förbättrades delvis. Kvaliteten och effektiviteten förbättrades. Patienterna kunde delvis erbjudas besök när behovet var aktuellt. Sjuksköterskornas ökade kontakt med patienterna förbättrade arbetsmiljön samtidigt som det ökade antalet arbetsuppgifter ökade stressen. Utveckling av flera parallella sjuksköterskemottagningar gav effekt på verksamheten i sin helhet.   Slutsats: Sjuksköterskemottagning kan förbättra tillgängligheten. Erfarenheterna av förändringsarbetet föranleder ytterligare förändring av arbetsinnehållet och arbetsorganisationen. Kvalitet, leverans, effektivitet och arbetsmiljö var värdefulla mått för uppföljning av resultatet. / “Our wishes and their needs” Nurse-led clinics to increase access to healthcare A study of implementing nurse-led clinics at a Dermatology Department   Background: The demand for timely access to healthcare service encourage task shifting from physicians to nurses. Previous studies of task-shifting evaluated quality, delivery and efficiency. Including the work environment in the evaluation can make it more balanced. In order to improve access and the working environment, the Department of Dermatology in Östergötland Region introduced nurse-led clinics for some groups of patients.   Purpose: The purpose of the improvement work was to introduce nurse-led clinics to increase access and improve quality, delivery, efficiency and working environment. The purpose of the study of the improvement work was to identify the experience of the change process.   Methods: Working groups developed and tested nurse-led clinics on a small scale, using common improvement methodology. Measures of quality, delivery, efficiency and the working environment were defined. A case study of the improvement work was conducted. Interviews, individual and focus group, were used to gather data. The data was analyzed via qualitative content analysis.   Results: Access to return visits was partly improved and patients were partly offered appointments right when they needed them. The increased contact between nurses and patients was seen as an improvement to the work environment although the number of tasks also increased nurses stress levels. The simultaneous implementation of several nurse-led clinics affected the clinic as a whole.   Conclusion: Nurse-led clinics can improve patient access. As a result of the improvement work, the tasks and organization within the clinic require additional review. Measures of quality, delivery, efficiency and working environment were useful for performance evaluation.

Magister Psychologiae - MPsych

Syfte: Studien syftar till att kartlägga uppgiftsväxling från undersköterskor inom äldreomsorgen till andra yrkesgrupper eller digitala och tekniska hjälpmedel.  Avsikten är att personal med kompetensförsörjningsansvar inom kommuner ska kunna ha användning av kartläggningen i sitt arbete. Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. En fallstudie genomfördes med sex respondenter från ett äldreboende i Kalmar kommun med semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Resultatet visar att uppgiftsväxling sker på boendet mellan undersköterskor och lokalvårdare som sköter städning, samt biträden som sköter köks- och måltidshantering. Uppgiftsväxlingen sker även från undersköterskorna till digitala och tekniska hjälpmedel i viss mån. Uppgiftsväxlingen som sker på boendet kan utökas genom att arbetsuppgifter rörande administration omfördelas samt mer uppgiftsväxling till biträden gällande köks- och måltidshantering. Även digitala och tekniska lösningar kan utvecklas för att arbetsuppgifter ska förenklas eller omfördelas. Resultaten visar även att det finns faktorer som kan påverka i vilken grad uppgiftsväxling kan ske och vara framgångsrikt. Detta kan handla om personalens attityder, samarbete mellan yrkesgrupper, omsorgstagarens säkerhet, tydliga rollfördelningar och ekonomiska förutsättningar. Uppgiftsväxling på boendet har frigjort arbetstid för undersköterskor, vilket tyder på att fortsatt utveckling av uppgiftsväxling kommer leda till att kompetens kan användas effektivare än vad det gör idag.

Magister Public Health - MPH / In the context of human resource crisis in African countries, the World Health Organization has proposed task-shifting as an approach to meet the ever-increasing need for HIV/AIDS care and treatment services. Rwanda started the process of task shifting towards nurse-based care in ART services in June 2010. After one year of implementation, a need to determine whether task shifting program has been implemented as intended and if it achieved its primary goal of increasing accessibility of people living with HIV to ARV therapy and improving nurse capacity in HIV patient care was imperative.A multi-method program evaluation study design, combining cross sectional, retrospective review and retrospective cohort sub-studies were used to evaluate the implementation,maintenance processes and outcomes of task shifting in 13 Health Centres (HCs) located in the catchment area of Kibagabaga District Hospital, in Rwanda. The study population consisted of HCs providing task shifted care (n=13), nurses working in the ART services of the 13 HCs(n=36), and more than 9,000 patients enrolled in ART care in the 13 HCs since 2006. All 13 HCs and 36 nurses were included in the evaluation. Routine data on patients enrolled in the pre-task shifting period (n=6 876) were compared with the post task shifting period (n=2 159), with a specific focus on data in the 20-months periods prior to and after task shifting. A cohort of patients 15 years and older, initiated onto ART specifically by nurses from June to December 2010 was sampled (n=170) and data extracted from patients medical files.Data collection was guided by a set of selected indicators. Three different data collection tools were used to extract data related to planning, overall programmatic data and individual data from respectively, the program action plans/reports, HIV central databases and patients medical files. Descriptive analysis was performed using frequencies, means and standard deviations (SD). The paired and un-paired t-tests were used to compare means, and chi-square test was used to compare categorical variables. To compare and to test statistical difference between two repeated measurements on a single sample but with non-normally distributed data, Wilcoxon signed rank test was used. To judge if current task shifted care is better, similar or worse than non-task shifted care, comparisons were made of program outputs and outcomes from the central database prior to and after the period of task shifting, and also with the cohort of nurse initiated patients.Results showed that 61% of nurses working in the ART program were fully trained and certificated to provide ART. Seven out of 13 HCs met the target of a minimum of 2 nurses trained in ART service delivery. Supervision and mentorship systems for the 13 HCs were well organized on paper, although no evidence documenting visits by mentors from the local district hospital to clinics was found. In term of accessibility, the mean number of patients newly initiated on ART per month in the HCs increased significantly, from 77.8/month (SD=22.7) to 93.9/month (SD=20.9) (t test (df=38), p=0.025). A small minority of patients was enrolled in late stages of HIV, with only 15% of the patient cohort having CD4 counts of less than 100 cell /μL at initiation on ART. The baseline median CD4 cell count was 267.5 cells /μL in the cohort as a whole. With respect to quality of care, only 8.8% of patients in the cohort had respected all appointments over a mean follow up period of 17.2 months; and although follow up CD4 counts had been performed on the majority of patients (80%), it was done after a mean of 8.5 months(SD=2.7) on ART, and only a quarter (24.7%) had been tested by 6 months (as stipulated by guidelines). From central ART program data, a small but significant increase of patients on 2nd line drugs was observed after implementation of task shifting (from 1.98% to 3.00%, 2=13.26,p<0.001), although the meaning of this shift is not entirely clear.The median weight gain was 1 kg and median CD4 increase was 89.5 cells /μL in the cohort after 6 months of receiving task shifted care and treatment. These increases were statistically significant for both male and female patients (Wilcoxon signed rank test, p<0.001). With regard to loss to follow up, only three of the 170 patients in the cohort followed up by nurses had been lost to follow-up after a mean of 17.2 months on treatment. The routine data showed a decrease of patients lost to follow up, from 7.0% in the pre-task shifting period to 2.5% in the post-task shifting period. In general, the mortality rate was slightly lower in the post-task shifting period than in the pre-task shifting (5.5% vs 6.9% respectively), although this was not statistically significant (2=2.4, df=1, p=0.1209).This study indicates that, after over one year of implementation of task shifting, task shifting enabled the transfer of required capacity to a relatively high number of nurses. In an already well established programme, task shifting achieved moderate improvements in uptake (access) to ART, significant reductions in loss to follow up, and good clinical outcomes. However,evaluation of process quality highlighted some concerns with respect to adherence to testing guidelines on the part of providers and follow up visits on the part of patients. Improvements in processes of monitoring and follow up are imperative for optimal mid-term and long-term task shifting in the ART program.

L'infection par le VIH représente toujours un problème de santé publique majeur, en particulier en Afrique sub-saharienne. Le passage à l'échelle des traitements antirétroviraux est un enjeu majeur, et implique une véritable cascade de soins, c'est à dire un continuum entre l'infection, son dépistage, sa prise en charge, son suivi clinique et biologique au long cours et l'obtention d'une charge virale indétectable – marqueur du contrôle de l'infection –. Seule la décentralisation des programmes de prise en charge permet d'élargir l'accès à ce continuum de soins. Dans cette thèse, nous explorerons certains des écueils rencontrés dans le cadre de la décentralisation de l'accès aux antirétroviraux, en nous appuyant sur des études menées de 2006 à 2013 dans la région du Centre du Cameroun. Dans un premier article, l'impact de la délégation des tâches des médecins vers les infirmiers est évalué au travers de la cohorte de patients suivis dans les 9 hôpitaux de District ruraux de l'essai clinique Stratall. Notre analyse montre que cette solution pour pallier le déficit de médecins préserve les résultats cliniques et biologiques des patients sur les deux premières années de traitement. Dans un deuxième article, la pertinence de différents critères définissant l'échec thérapeutique est évaluée pour prédire l'apparition de résistance du VIH aux antirétroviraux. Nonobstant les difficultés de déploiement des outils du suivi biologique, nos résultats soulignent l'importance de l'évaluation de la charge virale pour prédire l'apparition de cette résistance, et en particulier d'une deuxième mesure rapide après la première notion de détectabilité pour effectuer un changement pour une seconde ligne de traitement dans les meilleurs délais. Le troisième volet de la thèse s'intéresse aux difficultés liées aux individus, en particulier liées au sexe. Nos résultats montrent que les hommes sont plus vulnérables à l'échec thérapeutique que les femmes malgré une observance similaire. Enfin le quatrième volet fait le bilan d'une prise en charge de routine, à l'hôpital de District de Mfou au Cameroun. Nos résultats s'ajoutent à ceux déjà publiés pour permettre de formuler des recommandations de santé publique sur la délégation des tâches et la définition de l'échec. Ils soulèvent également des perspectives de recherche en mettant à mal le paradigme de l'observance pour expliquer une différence d'efficacité thérapeutique entre hommes et femmes en zone décentralisée. / HIV infection remains a major public health concern, especially in sub-Saharan Africa. Scaling up antiretroviral treatment is a major challenge, and requires a genuine cascade of care, i.e. a continuum between infection, diagnosis, care, clinical and laboratory follow-up and achievement of an undetectable viral load – the proxy for infection control -. Decentralization of programs is a prerequisite to widen access to this continuum of care. In this thesis, we will explore some of the pitfalls encountered in the context of decentralization of antiretroviral treatment, through the analysis of data retrieved from 2006 to 2013 in studies performed in the Center Region of Cameroon. In a first article, the impact of task shifting from doctors to nurses is assessed using data from the cohort of patients followed in the nine rural district hospitals of the Stratall trial. Our analysis shows that this solution to address the shortage of physicians preserves the clinical and biological outcomes of patients in the first two years of antiretroviral treatment. In a second article, the accuracy of several criteria for identifying treatment failure is assessed for predicting the onset of HIV drug resistance. Notwithstanding the difficulties of deploying biological monitoring tools, our results highlight the importance of evaluating viral load to predict the emergence of resistance, and particularly rapid re-testing after the first notion of detectability to switch patients to second line in a timely manner. The third part of the thesis handles individual issues, and more specifically the gender issue. Our results show that men and women followed in decentralized areas reach similar levels of adherence, but that men's vulnerability under treatment - especially through higher failure rate- is independent of adherence. Finally, the fourth part focuses on routine care provided in the District Hospital of Mfou, Cameroon. Our results add to the growing body of evidence to enable the formulation of public health recommendations on task shifting and definition of treatment failure. They also raise research perspectives as they impair the paradigm of adherence to explain a difference in treatment efficiency between men and women.

Bakgrund: Behovet av ögonsjukvård ökar, ett sätt att möta det ökande behovet är genom sjuksköterskemottagningar. Uppgiftsväxling till sjuksköterskemottagningar medför förändringar för såväl patienter, sjuksköterskor som hälso- och sjukvårdens organisation. Det är därför betydelsefullt att tillvarata erfarenheter för att säkerställa vård med hög kvalité och främja en god arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av sjuksköterskemottagning inom ögonsjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Kategorierna som framkom var: nya arbetsuppgifter, säker vård, effektiv resursanvändning och vårdrelation. Med rätt förutsättningar kunde uppgiftsväxling genomföras på ett säkert sätt inom ögonsjukvård, därmed ökades mottagningarnas kapacitet. De nya arbetsuppgifterna föregicks av utbildning och upplevdes utveckla yrkesrollen. Förbättrad tillgänglighet och mer tid under besöken upplevdes som positivt av patienterna och stärkte vårdrelationen med sjuksköterskorna. Både patienter och sjuksköterskors erfarenheter av sjuksköterskemottagningar var positiva. Slutsats: Uppgiftsväxling till sjuksköterskemottagning kan stärka yrkesrollen, genomföras på ett säkert sätt, öka kapaciteten och stärka vårdrelationen. När sjuksköterskemottagningar utvecklas behöver förutsättningar skapas för en god arbetsmiljö och säker vård. Mer forskning behövs om hur arbetsmiljön och gruppdynamiken inom yrkeskåren och mellan yrkesgrupper påverkas vid uppgiftsväxling. Specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot ögonsjukvård behöver förbereda studenterna på en dynamisk yrkesroll. / Background: The need for ophthalmic care is increasing, one way to meet the increasing need is through nurse-run clinics, which entails changes for patients, nurses as well as the health care system. It is important to take advantage of experiences to ensure high-quality care and promote a good working environment Aim: The aim was to highlight experiences of nurse-run clinic in ophthalmology. Method: A systematic literature review with qualitive design and inductive approach. Results: The categories that emerged were: new tasks, safe care, using resources efficiently and care relationship. Both patients and nurses' experiences of nursing clinics were positive. With the right conditions, task-shifting could be carried out safely in ophthalmic care, thereby increasing the capacity of the clinics. The new tasks were preceded by training and were perceived to affect the professional role in a positive way. Improved accessibility and increased time during the visits were perceived as positive by the patients and strengthened the care relationship with the nurses. Conclusion: As nurse-run clinics develop, conditions need to be created for a good working environment and safe care. Task-shifting to nurse-run clinics can strengthen the professional role, be carried out safely, increase capacity and strengthen the care relationship. More research is needed on how the work environment and group dynamics within the profession and between occupational groups are affected when task-shifting is implemented. Specialist nurse education in ophthalmic care need to prepare students for a dynamic professional role.

Bakgrund: I takt med en växande befolkning samt högre livslängd och därmed en ökning av oftalmologiska sjukdomar behöver ögonsjuksköterskor utveckla sin roll inom ögonsjukvården. Ögonsjuksköterskor innehar en specialistutbildning som tillhandahåller kompetens att självständigt bedöma och behandla vårdtagare med ögonsjukdomar. Syfte: Beskriva ögonsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på ögonmottagning.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med tio ögonsjuksköterskor som arbetat på ögonmottagning minst ett år. Resultat: Innehållsanalysen utmynnade i tre kategorier och nio subkategorier. Ögonsjukvården ansågs vara en omfattande specialitet med varierande arbetsuppgifter som undergår kontinuerlig medicinsk och teknisk utveckling. Med det växande behovet av ögonsjukvård som ögonsjuksköterskorna ställdes inför, erfarades en ökad arbetsbörda samt tidspress vilket påverkade vårdtagare och personal negativt. Uppgiftsväxling ansågs som en positiv utveckling för både patienter och ögonsjuksköterskor. Teamarbetet och kollegialt stöd var av betydelse då ögonsjuksköterskorna kände sig mer förtrogna i sina beslutstaganden, vilket bidrog till en mer patientsäker vård. Samtidigt var det positivt med egna mottagningar då den personcentrerade vården och ögonsjuksköterskornas kunskap kom till sin rätt. Slutsats: Trots flera faktorer som gör arbetet på ögonmottagning intressant och utvecklande finns det möjligheter till förbättring. Ögonsjuksköterskors arbetssätt på ögonmottagning bör därför ses över. Ögonsjuksköterskor bör samarbeta ytterligare för att effektivisera och stressreducera för varandra. Likaså bör ögonsjuksköterskor kompetensväxla i större utsträckning för att nyttja sin kompetens ytterligare och kostnadseffektivisera vården. / Background: In line with a growing population and higher life expectancy and thus an increase in ophthalmological diseases ophthalmic nurses need to develop their role in ophthalmology. Ophthalmic nurses hold a specialist education that provides competence to independently assess and treat patients with ophthalmic diseases.Aim: Describe the ophthalmic nurses experiences of working in eye clinics.Method: A qualitative interview method was conducted with ten ophthalmic nurses with work experience of at least one year in an eye clinic. Results: The content analysis resulted in three categories and nine subcategories. Ophthalmology was considered an extensive specialty that undergoes continuous medical and technical development. With a growing need for eye care the ophthalmic nurses were faced with increased workload and time pressure, which negatively affected care recipients and staff. Task-shifting was considered a positive development for care recipients and ophthalmic nurses. Teamwork and peer support were important so the ophthalmic nurses would feel confident in their decision making, which contributed to a more patient-safe care. Nurse-led clinics were also considered positive as the person-centered care and the ophthalmic nurses knowledge came into place.Conclusion:  Though several factors make working on an eye clinic interesting and developing, there are improvement opportunities. Ophthalmic nurses working methods should be reviewed. Ophthalmic nurses should collaborate further to improve efficiency and reduce stress for each other. Ophthalmic nurses should be able to task shift to a greater extent to further utilize their competence and make care more cost-efficient.

Syfte – Studiens syfte har varit att öka förståelsen för de effekter som kan uppstå genom en kompetensväxling när detta sker genom en fördelning och omfördelning av arbetsuppgifter till en ny yrkeskategori. Syftet har också varit att undersöka vilken roll styrning har i att påverka dessa effekter. För att undersöka syftet har följande forskningsfrågor adresserats; (1) Vilken påverkan har en kompetensväxling på de professioner vilka möts av ett sådant koncept? (2) Hur kan styrmedel förstärka positiv och lindra negativ påverkan av en kompetensväxling? Metod – Multipel fallstudiedesign av en kvalitativ art med en kombinerad induktiv och deduktiv ansats. Insamling av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor, sjuksköterskor och ledning inom Region Norrbotten. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av tematisk analys.  Resultat – Resultatet visar att en kompetensväxling, när detta sker genom en fördelning och omfördelning av arbetsuppgifter till en ny yrkeskategori, påverkar professioner både arbetsmässigt såsom personligt. Fem teman kopplade till påverkan har identifierats: rädsla för övertalighet, minskad stress i arbetet, arbetsglädje, skepsis mot servicepersonalens vårdkännedom samt effektivitet. Resultatet visar även att styrmedel kan ha en betydande roll för hur denna påverkan tar sitt uttryck och att ledningen därmed har en stor roll här att spela.  Teoretiska implikationer – Studien bidrar med en djupare förståelse kring kompetensväxling när detta sker genom en fördelning och omfördelning av arbetsuppgifter till en ny yrkeskategori. Studien bidrar även med insikter gällande en sådan kompetensväxlings påverkan på yrkesverksamma vilka möts av ett sådant koncept. Ett annat teoretiskt bidrag är en belysning av en sådan organisationsförändring i kombination med styrning.  Praktiska implikationer – Vårt resultat antyder att styrmedel kan ha en betydande roll för utfallen av en kompetensväxling. Vi ser därför att vårt resultat kan fungera som ett stöd för personer inom en ledningsposition vilka står inför utmaningen att införa ett liknande koncept inom sin organisation. Vi ser också att studien kan fungera som ett beslutsunderlag för chefer och högre beslutsfattare vilka utforskar möjligheterna att hantera en hög arbetsbelastning och personalbrist. / Purpose – The purpose of this study has been to increase the understanding of the effects that can emerge through task-shifting when it occurs through an allocation and distribution of work assignments to a new occupation. The purpose has also been to examine the management control systems role in affecting these effects. To investigate this purpose, following research questions have been addressed; (1) What effect does task-shifting have on the professions that face such a concept? (2) How can management control systems increase positive and alleviate negative effects of task-shifting?  Method – Multiple case study of a qualitative character with a combined inductive and deductive approach. Collection of data has occurred through semi-structured interviews with orderlies, nurses and management within Region Norrbotten. The collected data has been analyzed through thematic analysis.   Result – The result shows that task-shifting, when this occurs through an allocation and distribution of work assignments to a new occupation, affects professions both operationally as well as personally. Five themes linked to effects have been identified: fear of redundancy, reduced stress at work, job satisfaction, skepticism towards the service personnel’s understanding of healthcare and efficiency. The result also indicates that management control systems can have a considerable role in how this effect is manifested and that management therefore has a big part to play.  Theoretical implications – This study contributes with a deeper understanding regarding task-shifting when this occurs through an allocation and distribution of work assignments to a new occupation. This study also contributes with insights regarding such a concepts effect on professionals that face such a concept. Another theoretical contribution is the illumination of such an organizational change in combination with management control systems.  Practical implications – Our result indicates that management control systems can have a significant role in the outcomes of task-shifting. Therefore our result can function as support for individuals within a management position who face the challenge of implementing a similar concept within their organization. Furthermore we also see the study’s potential of being a basis for managers and higher-ups decision making who are exploring different opportunities of managing a high workload and staff shortages.

Bakgrund: Vissa av röntgensjuksköterskans arbetsuppgifter kan utföras av andra professioner som sjuksköterska eller undersköterska detta kallas för jobbglidning mellan yrkesroller. Jobbglidning kan ske på grund av många olika orsaker som brist på personal, ökad befolkning vilket gör att mer personal behövs inom vården. Att undersköterska eller sjuksköterska utför vissa av röntgensjuksköterskans arbetsuppgifter kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka röntgensjuksköterskors syn på att arbetsuppgifter inom professionen utförs av sjuksköterska eller undersköterska. Metod: En kvantitativ enkätstudie med 53 deltagare som är legitimerade röntgensjuksköterskor från fyra sjukhus i två olika regioner. Resultat: Majoriteten av deltagarna anser att det är negativt att sjuksköterskor utför arbetsuppgifter inom mammografi och angiografi. Medan flera av deltagarna tycker det är bra om sjuksköterskor kan beräkna GFR inför undersökningar. Deltagarna anser att det är dåligt om undersköterskor utför konventionella röntgenundersökningar och att ge information om kontrastmedel till patienten medan de anser att det var mycket bra om undersköterskor tar in patienter på undersökningsrummet. Slutsats: Studien visar att röntgensjuksköterskorna generellt har negativ syn på att lämna deras arbetsuppgifter till de andra professionerna, utan de vill behålla deras kompetens inom områden som angiografi, mammografi och konventionell röntgen.

<p>In 2007, at its 52nd Conference in Polokwane, the African National Congress (ANC) called for the implementation of a National Health Insurance (NHI) scheme. The announcement resulted in much debate, with critics voicing concerns about the state of the public health system, lack of consultation and the expense of a NHI scheme. However, little attention has been paid to the&nbsp / human resource (HR) needs, despite the fact that 57% of recurrent expenditure on health1 is on HR. This research aimed to identify the HR requirements to support the implementation of an effective and equitable health system funded by a NHI in South Africa. An overview of the current burden of disease and distribution of HR is provided. Through interviewing key stakeholders the study attempted to elicit information about factors which will hamper or assist in developing such a health system, specifically looking at the HR situation and needs. The research explores HR&nbsp / odels and proposes key HR requirements for implementation of a health system funded by a NHI in South Africa, including skills mix and projected numbers of health workers and&nbsp / proposes ways to improve the deficient HR situation. Exploratory qualitative research methods were used comprising in-depth individual interviews, with a purposive sample of key informants, including: public health professionals and health managers (working in rural and urban areas) / researchers / academics and NGO managers. The contents of the interviews were analysed to identify common responses about and suggestions for HR requirements within the framework of a NHI. 1 Personal communication Dr Mark Blecher, Director Social Services (Health), National Treasury, 17 July 2009 The literature review includes policy documents, position papers and articles from journals and bulletins. Key informants were asked to identify literature and research material to support recommendations. The research findings indicate that despite the South African Government&rsquo / s expressed commitment to Primary Health Care (PHC), the National Department of Health has continued to support and sustain a clinical model of health service delivery (Motsoaledi, 2010), primarily utilising doctors and nurses. The clinic based services are limited in their ability to reach community level, and, being focused on curative aspects, are often inadequate with regard to prevention, health promotion and rehabilitation services. While the curricula of health professionals have been through some changes, the training has continued to be curative in focus and the clinical training sites have not been significantly expanded to include peripheral sites. While there are many Community Health Workers in the country, they remain disorganised and peripheral to the public health system. The mid level worker category&nbsp / has not been fully explored. Finally there are no clear strategies for recruitment and retention of health workers in rural and under-resourced areas. In addition to the continued use of a clinical model, transformation of the health system hasbeen hampered by inadequate numbers of health workers, particularly in the rural and periurban townships and informal settlements. There is no clear strategy for addressing the critical&nbsp / health worker shortage in under-resourced areas, particularly rural areas. The last section makes recommendations, which will be submitted to the relevant task teams working on the NHI. It is intended that recommendations arising out of the research will influence the process and decisions about HRH within a NHI funded health system.</p>