Syfte: Studien syftar till att kartlägga uppgiftsväxling från undersköterskor inom äldreomsorgen till andra yrkesgrupper eller digitala och tekniska hjälpmedel.  Avsikten är att personal med kompetensförsörjningsansvar inom kommuner ska kunna ha användning av kartläggningen i sitt arbete. Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. En fallstudie genomfördes med sex respondenter från ett äldreboende i Kalmar kommun med semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Resultatet visar att uppgiftsväxling sker på boendet mellan undersköterskor och lokalvårdare som sköter städning, samt biträden som sköter köks- och måltidshantering. Uppgiftsväxlingen sker även från undersköterskorna till digitala och tekniska hjälpmedel i viss mån. Uppgiftsväxlingen som sker på boendet kan utökas genom att arbetsuppgifter rörande administration omfördelas samt mer uppgiftsväxling till biträden gällande köks- och måltidshantering. Även digitala och tekniska lösningar kan utvecklas för att arbetsuppgifter ska förenklas eller omfördelas. Resultaten visar även att det finns faktorer som kan påverka i vilken grad uppgiftsväxling kan ske och vara framgångsrikt. Detta kan handla om personalens attityder, samarbete mellan yrkesgrupper, omsorgstagarens säkerhet, tydliga rollfördelningar och ekonomiska förutsättningar. Uppgiftsväxling på boendet har frigjort arbetstid för undersköterskor, vilket tyder på att fortsatt utveckling av uppgiftsväxling kommer leda till att kompetens kan användas effektivare än vad det gör idag.

Bakgrund: Behovet av ögonsjukvård ökar, ett sätt att möta det ökande behovet är genom sjuksköterskemottagningar. Uppgiftsväxling till sjuksköterskemottagningar medför förändringar för såväl patienter, sjuksköterskor som hälso- och sjukvårdens organisation. Det är därför betydelsefullt att tillvarata erfarenheter för att säkerställa vård med hög kvalité och främja en god arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av sjuksköterskemottagning inom ögonsjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Kategorierna som framkom var: nya arbetsuppgifter, säker vård, effektiv resursanvändning och vårdrelation. Med rätt förutsättningar kunde uppgiftsväxling genomföras på ett säkert sätt inom ögonsjukvård, därmed ökades mottagningarnas kapacitet. De nya arbetsuppgifterna föregicks av utbildning och upplevdes utveckla yrkesrollen. Förbättrad tillgänglighet och mer tid under besöken upplevdes som positivt av patienterna och stärkte vårdrelationen med sjuksköterskorna. Både patienter och sjuksköterskors erfarenheter av sjuksköterskemottagningar var positiva. Slutsats: Uppgiftsväxling till sjuksköterskemottagning kan stärka yrkesrollen, genomföras på ett säkert sätt, öka kapaciteten och stärka vårdrelationen. När sjuksköterskemottagningar utvecklas behöver förutsättningar skapas för en god arbetsmiljö och säker vård. Mer forskning behövs om hur arbetsmiljön och gruppdynamiken inom yrkeskåren och mellan yrkesgrupper påverkas vid uppgiftsväxling. Specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot ögonsjukvård behöver förbereda studenterna på en dynamisk yrkesroll. / Background: The need for ophthalmic care is increasing, one way to meet the increasing need is through nurse-run clinics, which entails changes for patients, nurses as well as the health care system. It is important to take advantage of experiences to ensure high-quality care and promote a good working environment Aim: The aim was to highlight experiences of nurse-run clinic in ophthalmology. Method: A systematic literature review with qualitive design and inductive approach. Results: The categories that emerged were: new tasks, safe care, using resources efficiently and care relationship. Both patients and nurses' experiences of nursing clinics were positive. With the right conditions, task-shifting could be carried out safely in ophthalmic care, thereby increasing the capacity of the clinics. The new tasks were preceded by training and were perceived to affect the professional role in a positive way. Improved accessibility and increased time during the visits were perceived as positive by the patients and strengthened the care relationship with the nurses. Conclusion: As nurse-run clinics develop, conditions need to be created for a good working environment and safe care. Task-shifting to nurse-run clinics can strengthen the professional role, be carried out safely, increase capacity and strengthen the care relationship. More research is needed on how the work environment and group dynamics within the profession and between occupational groups are affected when task-shifting is implemented. Specialist nurse education in ophthalmic care need to prepare students for a dynamic professional role.

This study aims to investigate what preparations can facilitate the introduction of speech recognition at a healthcare unit in Region Västra Götaland. The Region has decided on a widespread introduction of speech recognition as a preparation for the upcoming change of record system.   The aim is to investigate the healthcare staff’s perceptions before the introduction of speech recognition and the handling of administrative tasks in a healthcare unit.   To answer our study, we conducted a qualitative survey at the commissioning unit and a semi-structured interview at a healthcare unit where they tested speech recognition.   In the study, we received two proposals on how administrative tasks connected to dictations can be handled. The first proposal is that the doctors make an administrative dictation in the dictation program Medspeech. The second proposal is that the medical secretaries go through the appointments based on a list in the patient administrative system Elvis. For a successful implementation of new routines, communication, training, environmental monitoring, routine descriptions, and technical conditions are important. In the study, we have also identified examples of current tasks the medical secretaries need to spend more time on as well as new tasks that they can undertake. Further lessons from the study are to let changes take time and to have a positive attitude toward new ways of working as an employee. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Bakgrund: I takt med en växande befolkning samt högre livslängd och därmed en ökning av oftalmologiska sjukdomar behöver ögonsjuksköterskor utveckla sin roll inom ögonsjukvården. Ögonsjuksköterskor innehar en specialistutbildning som tillhandahåller kompetens att självständigt bedöma och behandla vårdtagare med ögonsjukdomar. Syfte: Beskriva ögonsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på ögonmottagning.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med tio ögonsjuksköterskor som arbetat på ögonmottagning minst ett år. Resultat: Innehållsanalysen utmynnade i tre kategorier och nio subkategorier. Ögonsjukvården ansågs vara en omfattande specialitet med varierande arbetsuppgifter som undergår kontinuerlig medicinsk och teknisk utveckling. Med det växande behovet av ögonsjukvård som ögonsjuksköterskorna ställdes inför, erfarades en ökad arbetsbörda samt tidspress vilket påverkade vårdtagare och personal negativt. Uppgiftsväxling ansågs som en positiv utveckling för både patienter och ögonsjuksköterskor. Teamarbetet och kollegialt stöd var av betydelse då ögonsjuksköterskorna kände sig mer förtrogna i sina beslutstaganden, vilket bidrog till en mer patientsäker vård. Samtidigt var det positivt med egna mottagningar då den personcentrerade vården och ögonsjuksköterskornas kunskap kom till sin rätt. Slutsats: Trots flera faktorer som gör arbetet på ögonmottagning intressant och utvecklande finns det möjligheter till förbättring. Ögonsjuksköterskors arbetssätt på ögonmottagning bör därför ses över. Ögonsjuksköterskor bör samarbeta ytterligare för att effektivisera och stressreducera för varandra. Likaså bör ögonsjuksköterskor kompetensväxla i större utsträckning för att nyttja sin kompetens ytterligare och kostnadseffektivisera vården. / Background: In line with a growing population and higher life expectancy and thus an increase in ophthalmological diseases ophthalmic nurses need to develop their role in ophthalmology. Ophthalmic nurses hold a specialist education that provides competence to independently assess and treat patients with ophthalmic diseases.Aim: Describe the ophthalmic nurses experiences of working in eye clinics.Method: A qualitative interview method was conducted with ten ophthalmic nurses with work experience of at least one year in an eye clinic. Results: The content analysis resulted in three categories and nine subcategories. Ophthalmology was considered an extensive specialty that undergoes continuous medical and technical development. With a growing need for eye care the ophthalmic nurses were faced with increased workload and time pressure, which negatively affected care recipients and staff. Task-shifting was considered a positive development for care recipients and ophthalmic nurses. Teamwork and peer support were important so the ophthalmic nurses would feel confident in their decision making, which contributed to a more patient-safe care. Nurse-led clinics were also considered positive as the person-centered care and the ophthalmic nurses knowledge came into place.Conclusion:  Though several factors make working on an eye clinic interesting and developing, there are improvement opportunities. Ophthalmic nurses working methods should be reviewed. Ophthalmic nurses should collaborate further to improve efficiency and reduce stress for each other. Ophthalmic nurses should be able to task shift to a greater extent to further utilize their competence and make care more cost-efficient.

Bakgrund: Etiken inom vården går mot en personcentrering där varje patient ska ses som en unik person med resurser och behov. Samtidigt saknas det vårdpersonal. För att möta rekryteringsbehovet som finns har förändringar varit nödvändiga. Förändringar av kompetensmixen kan medföra att vården blir fragmenterad och helhetsbilden över patienten går förlorad. Det finns en kunskapslucka angående personcentrerad vård på vårdavdelningar som genomfört kompetens-mix.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård på medicinska vårdavdelningar som genomfört kompetensmix.Metod: En kvalitativ metod med datainsamling genom tolv enskilda semistrukturerade intervjuer användes. Materialet analyserades med en induktiv ansats. En innehållsanalys av det manifesta innehållet genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier “Att etablera relationer”, “Att utforma vården i partnerskap” och “Att vårdkontexten påverkar” och tio underkategorier. Relationen mellan patient och sjuksköterska sågs som viktig för att kunna anpassa vården efter person. Flera utmaningar för personcentrerad vård lyftes där det framkom att såväl organisationen som vårdpersonal behöver skapa förutsättningar för att möjliggöra personcentrerad vård.Slutsats: Det upplevs positivt att bli avlastad av farmaceut och servicepersonal men sjuksköterskorna har helhetsansvaret över patienterna och har erfarenheter av att det främst är antalet patienter per sjuksköterska som behöver minska för att möjliggöra personcentrerad vård. / Background: Ethics in healthcare is moving towards a person-centred approach where each patient is to be seen as a unique person with resources and needs. At the same time, there is a lack of nursing staff. In order to meet the recruitment needs, changes have been necessary. Changes to the skill mix can mean that care becomes fragmented, and the overall picture of the patient is lost. There is a knowledge gap regarding person-centred care in medical wards that have imple-mented skill mix.Aim: The aim was to illustrate nurses' experiences of person-centred care in medical wards that have implemented skill mix.Methods: A qualitative method with data collection through twelve individual semistructured interviews was used. The material was analyzed with an inductive approach. A content analysis of the manifest content was carried out.Results: The analysis resulted in three main categories "To establish a relationship", "To design care in partnership" and "That the care context has influence" and ten subcategories. The relationship between patient and nurse was seen as important in being able to adapt care to the individual. Several challenges for person-centred care were raised, where it emerged that both the organization and health care professionals  need to create conditions to enable person-centred care.Conclusion: It is perceived positively to be relieved by the pharmacist and service staff, but the nurses have overall responsibility for the patients and have experience that it is mainly the number of patients per nurse that needs to be reduced to enable person-centred care.

Hållbar kompetensförsörjning är en av välfärdssamhällets största utmaningar, där offentlig sektor idag visar betydande problem. Två huvudprinciper ses kring hantering av dessa utmaningar. Den vanligaste utgångspunkten är att så långt som möjligt upprätthålla verksamheten genom att behålla samma organisation och arbetssätt, samt att söka behålla och helst öka antalet medarbetare i olika bristyrken. En annan utgångspunkt som får ökad uppmärksamhet är uppgiftsväxling (taskshifting, workshifting, kompetensmix), vilket innebär förändrad kompetens- och bemanningsstruktur. Samverkan mellan Vårdförbundet och sjukvårdens arbetsgivare kan vara en förutsättning för ständig förbättring och kompetensförsörjning i framtiden. Medan avståndet mellan behov och resurser ökar under Covid-19-pandemin, verkar samarbetsklimatet påverkas negativt i samma takt. Istället för akuta avlastande åtgärder som uppgiftsväxling så föreslår Vårdförbundet långsiktiga åtgärder som höjd yrkesstatus och lön. Som betydelsefull samverkanspartner till sjukvården är Vårdförbundets syn på uppgiftsväxling avgörande för framtida samarbete kring förbättringar och kompetensförsörjning. Studiens syfte är att undersöka hur fackliga ledare, här representerade av Vårdförbundets 21 lokala avdelningsordförande, ser på uppgiftsväxling kring specialistsjuksköterskor som en del i hållbar kompetensförsörjning inom intensivvården. Studien har en kvantitativ och en kvalitativ ansats med datainsamling via webbenkät. Studiens urval är samtliga avdelningsordförande (n=21) inom Vårdförbundets lokalorganisationer. Kvantitativa data analyserades med fördelning och frekvens och visas med deskriptiv statistik. Kvalitativa data analyserades med innehållsanalys. Svarsfrekvensen var 66 procent. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård bör avlastas genom att anställa andra yrkesgrupper, anser majoriteten av deltagarna. Sjuksköterskor, farmaceuter, vårdnära administratörer och fysioterapeuter anges i störst utsträckning. Deltagare ser dock risker vid brister i implementeringen, där störst risk för patienten anses vara att arbetsgivare ålägger sjuksköterskor för stort ansvar. Implementering med noggrann konsekvensanalys och tillräckliga resurser ses som framgångsfaktorer. Negativa konsekvenser som anges är bristande helhetsbild för specialistsjuksköterskorna, liksom oklarheter kring sjuksköterskornas roll. Uppgiftsväxlingen ses som en karriärväg för sjuksköterskor, medan specialistsjuksköterskor kan använda sin specialistkompetens i ökad utsträckning. Ledningens roll nämns i liten grad. Vårdförbundet kan som samverkanspartner vara den externa kraft som krävs i sjukvården för att nå en hållbar lösning för kompetensförsörjning, arbetsmiljö och kvalitet. För god vård krävs sannolikt ökad samverkan i förbättringsarbete mellan arbetsgivare och Vårdförbundet. Studien visar att många lokala fackliga ledare förordar uppgiftsväxling, exempelvis att avlasta specialistsjuksköterskor genom att anställa andra yrkesgrupper inom intensivvården. En förutsättning för en framgångsrik förbättringsprocess är dock att samtliga aktörer är beredda att kompromissa med grundläggande principer och arbetssätt inom den egna organisationen. / Sustainable competence provision is a major challenge in the welfare state, with growing public sector demands to be met by limited resources. In handling this situation two main principles can be identified. Most organizations primarily chose to leave the organization and staffing structure unaltered, awaiting adequate workforce reinforcements. Task shifting (work shifting, task sharing) is getting increased attention in these parts. Cooperation between the nursing union (Vårdförbundet) and the healthcare employers is crucial for continuous improvement and competence provision in the future. However, as the gap between patient demands and available human resources is turning from bad to worse during the ongoing Covid-19 pandemic, the climate for cooperation seems to be affected in the same way. Vårdförbundet suggests long-term solutions such as increased salaries. As a pivotal health care partner Vårdförbundet and its view on task shifting is determining the success of forthcoming cooperation. The objective of this study is to investigate the view of nursing union leaders, represented by the 21 local section board presidents of Vårdförbundet, on task shifting concerning critical care nursing specialists, as a sustainable competence provision. The study has a quantitative and qualitative approach with data collection through a web survey. The study selection included the Vårdförbundet union board presidents at the local level. Quantitative data was analyzed using distribution and frequency displayed by descriptive statistics. Qualitative data was analyzed through content analysis. The response rate was 66 percent. Critical care nursing specialists (CCRN) should be relieved certain duties by staff with other professions, according to a most of the participants. Mentioned most frequently were non-specialized registered nurses (RN), pharmacists, administrators and physiotherapists. The participants anticipated hazards concerning inadequate implementation routines, particularly concerning RN getting too much responsibility to handle, being non-specialized nurses. Implementation including consequence analysis is seen as a crucial prerequisite along with sufficient resources. Negative consequences mentioned are difficulties getting the whole picture as the CCRN assume responsibility for extra critical care patients. Also mentioned are blurred responsibilities for the RN. The result reveals positive consequences of task shifting such as being an important career path for RN, whilst CCRN can use their specialist skills to an increased extent. The managerial role is faint in this study. Vårdförbundet is possibly the external power needed to reach a sustainable solution regarding competence provision, work environment and healthcare quality. Expanded improvement cooperation, between healthcare employers and unions, can be a tool to reach and maintain top quality healthcare. This study reveals that most of the local leaders in Vårdförbundet supports task shifting, as a tool using other professions to relieve the CCRN from non-specialist duties. A prerequisite is however that all actors are prepared to compromise organizational and professional principles to reach common ground and successful improvement.