Bakgrund: Palliativ sedering avser en avsiktlig sänkning av medvetandegraden hos en patient som befinner sig i livets slutskede och har outhärdliga symtom. Behandlingen ges av ett multiprofessionellt team där sjuksköterskornas uppgift är att iordningställa och administrera ordinerade läkemedel samt utvärdera effekt och upplevelse av behandlingen. Förutom de praktiska kraven som ställs på sjuksköterskorna medför palliativ sedering även krav på förmåga till reflektion och kritiskt såväl som etiskt tänkande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och tio vetenskapliga artiklar valdes ut till analys efter litteratursökningar i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Tre teman med underteman identifierades. God palliativ vård inkluderade att ge palliativ sedering för att erbjuda patient, närstående och personal ett fridfullt avslut och för att uppfylla patientens önskningar. Palliativ sedering och eutanasi kunde vara svåra att skilja från varandra och sjuksköterskorna hade en känsla av att palliativ sedering påskyndande patientens död. Att arbeta i team var en viktig faktor för hur sjuksköterskor upplevde arbetet med palliativ sedering. Det underlättade om beslut om sedering togs gemensamt och olika former av stöd från teamet var betydelsefullt för sjuksköterskor under arbetet med palliativ sedering. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori om mänsklig omsorg och tre av hennes caritasprocesser Ett kärleksfullt och omsorgsfullt sinnelag, Utrymme för känslor och Hjälpsamma och tillitsfulla omsorgsrelationer. / Background: Palliative sedation refers to an intentional lowering of consciousness of a patient in the end of life who is suffering from unbearable symptoms. The care is performed by a multi-professional team where the nurses’ duties are to prepare, administer and evaluate prescribed pharmaceuticals. In addition to the practical skills required by the nurses, this treatment also requires ability to reflect as well as critical and ethical thinking. Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation. Method: A literature review was conducted and ten scientific articles were chosen for analysis. Literature searches were made in the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: Three themes with subthemes were identified. Good palliative care included giving palliative sedation to offer patients, families and the staff a peaceful ending and to meet the patient’s wishes. Palliative sedation and euthanasia could be difficult to separate and there was a sense that palliative sedation hastened the patient’s death. Teamwork was an important factor for how nurses experienced working with palliative sedation. It was easier if the decision to sedate was taken jointly and support within the team was meaningful to nurses during their work with palliative sedation. Discussion: The results were discussed in relation to Jean Watson’s Theory of Human Caring and the three caritas processes The practice of loving kindness and equanimity, Promotion and acceptance of the expression of positive and negative feelings and Developing and sustaining a helping-trusting caring relationship.

Bakgrund: Språkbarriärer i hälso- och sjukvården har blivit alltmer förekommande då invandringen och migrationen ökat. Vikten av Kommunikation, jämlik vård, patientsäkerhet och patienters erfaranheter framförs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmodell. 10 vetenskapliga artiklar som analyserades varav 9 var kvalitativa och en kvantitativ artikel. Artiklar hämtades från databaserna PUBMED, CINAHL Complete och Medline med följande sökord: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience och language barriers. Resultat: Resultatet visade att vårdkvaliteten påverkades negativt av språkbarriärer, resultatet påvisade även risk för patientsäkerheten. Sjuksköterskor tillämpade olika sätt för att besegra språkhindren. Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån dessa huvudkategorier: språkbarriärer leder till osäkerhet, frustration och oro, att kommunicera genom tolk, att tala samma språk och alternativa kommunikationsmedel. Sammanfattning: I denna litteraturöversikt har sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården belysts samt hur det påverkar omvårdnaden. För att uppnå jämlikhet och kunna ge personcentrerad vård till patienter så bör sjuksköterskan ha en kulturell kompetens samt förstå innebörden av kulturell omvårdnad. Det är viktigt att kunna utbilda framtida sjuksköterskor och etablerade sjuksköterskor om språkbarriärer samt om mångkulturell omvårdnad. / Background: Language barriers in health care have become increasingly common as immigration and migration have increased. The importance of communication, equal care, patient safety and patient’s experiences of language barriers are presented. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on nurse’s experiences of language barriers in care. Method: A general literature review was conducted according to Fribergs (2017) analysis model. 10 scientific articles were analyzed of which 9 were qualitative and one quantitative article. Articles were retrieved from the databases PUBMED, CINAHL Complete and Medline with the following keywords: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience and language barriers. Results: The results showed that the quality of care was negatively affected by language barriers and risked patient safety. Nurses applied different ways to overcome language barriers. The results of the literature study are presented based on these main categories: Language barriers lead to uncertainty, frustration and anxiety, to communicate through an interpreter, to speak the same language and alternative means of communication. Summary: In this literature review, nurses' experiences of language barriers in care have been highlighted, as well as how it affects nursing. In order to achieve equality and be able to provide person-centered care to these patients, the nurse should have a cultural competence and be able to understand the meaning of cultural nursing. It is important to be able to train future nurses and established nurses about language barriers and about multicultural nursing.