Bakgrund: Demenssjukdom är en av världens största utmaningar för folkhälsan med en prevalens på 55 miljoner diagnostiserade fall. Någon gång under sjukdomsperioden drabbas  nio av tio personer med demenssjukdom av beteendemässiga och psykiska symtom så som aggitation, aggression, apati, hallucinationer, ångest eller depression relaterade till smärta, infektion, miljö, över-eller understimulering eller att inte bli förstådda. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) på vårdboende.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökningar gjordes i CINAHL, MEDLINE och PsycInfo där slutligen 14 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs beskrivning av analys i fyra steg. Resultat: Analys av materialet ledde fram till tre teman med totalt sju subteman. Första temat var Miljön på vårdboende med tre subteman: Att beskriva organisatoriska utmaningar, Att beskriva sjuksköterskors positiva känslor, Att beskriva den fysiska miljönspåverkan. Andra temat var Kompetens för god omvårdnad med två subteman: Att beskriva erfarenhet och kunskap, Att beskriva behov av utbildning. Sista temat var Relationer med två subteman: Att lära känna personen, Att beskriva samspelet med närstående.  Slutsatser: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor behöver tid och kunskap för att utföra personcentrerad vård för att minimera BPSD för personer på vårdboende. / Background: Dementia disease is one of the world's greatest public health challanges with a prevalence of 55 million diagnosed cases. At some point during the illness, nine out of ten persons with dementia disease experience behavioral and psychological symptoms such as agitation, aggression, apathy, hallucinations, anxiety or depression related to pain, infection, environment, over- or understimulation or not being understood. Aim: Describe nurses' experiences of caring for persons with behavioral and psychological symptoms in dementia disease (BPSD) in nursing homes.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Artical searches were done in CINAHL, MEDLINE and PsycInfo where finally 14 articles were quality checked and analyzed according to Friberg's description of analysis in four steps.  Results: Analysis of the material led to three themes with a total of seven subthemes. The first theme was The enviroment in nursing homes with three subthemes: To describe organizational challenges, To describe nurses positive experiences, To describe the impact of the physical enviroment. The second theme was Competence for good caring with two subthemes: To describe experience and knowledge, To describe the need for education. The last theme was Relationships with two subthemes: Getting to know the person, To describe interaction with relatives.  Conclusions: The literature review shows that nurses need time and knowledge to perform personcentred-care to minimize BPSD for persons in nursing homes.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede syftar till att lindra lidandet hos patienter och erhålla en god livskvalité. Sjuksköterskors roll inom palliativ vård är symtomlindring, erbjuda emotionellt stöd till patienter och närstående samt medföra vårdkvalité på bästa möjliga sätt. I tidigare forskning nämner patienter och närstående att brister i kommunikation och stöd inom palliativ vård påverkar negativt på vårdkvaliteten som ges av sjuksköterskor. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes på totalt 11 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ samt mixad metod. Resultat: Resultatet delades in i tre kategorier som identifierade sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård gällande behov, brister och utmaningar samt att möta lidandet. Sjuksköterskor erfor att deras kunskap om palliativ vård var otillräcklig, och därmed uppstod det brister i vårdkvalitén och kommunikation. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar i livets slutskede uppger att brist på kunskap och stöd kring palliativ vård ger även upphov till konflikter med patienter och närstående. Även med dessa brister försöker sjuksköterskor att med hjälp av resurser som är tillgängliga erbjuda en god livskvalité i livets slutskede. / Background: Palliative care at the end of life aims to alleviate the suffering of patients and obtain a good quality of life. Nurses' role in palliative care is to relieve symptoms, offer emotional support to patients and relatives, and bring care quality in the best possible way. In previous research, patients and relatives mention that deficiencies in communication and support in palliative care negatively affect the quality of care provided by nurses. Purpose: To map nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: A general literature review was conducted on a total of 11 articles consisting of both qualitative and quantitative and mixed methods. Results: The results were divided into three categories that identified nurses' experiences of palliative care regarding needs, shortcomings and challenges and facing suffering. Nurses felt that their knowledge of palliative care was insufficient, and thus there were deficiencies in the quality of care and communication. Conclusion: Nurses who work at the end-of-life state that a lack of knowledge and support regarding palliative care also gives rise to conflicts with patients and relatives. Even with these shortcomings, nurses try to use the resources that are available to offer a good quality of life at the end of life.

Bakgrund Den åldrande befolkningen i Sverige ställer idag högre krav på kvaliteten inom äldreomsorgen. Delaktighet har identifierats som en nyckelfaktor för att förbättra vårdkvaliteten, arbeta personcentrerat och främja de äldres välbefinnande. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och äldre personers erfarenheter av delaktighet i omvårdnaden inom äldreomsorgen. Metod Studien baserades på en systematisk litteraturöversikt där befintlig forskning om ämnet analyserats och ett nytt resultat framställts. Resultat Resultatet visade på att både sjuksköterskor och de äldre värderade delaktighet högt inom vårdandet. Det framkom två huvudkategorier vilket var; vårdmöte och individanpassad omvårdnad. Dessa huvudkategorier indikerar på att resultatet både innehöll hinder som exempelvis brist på tid och resurser men även förhållningssätt som främjade delaktighet, exempelvis individanpassad vård. Slutsats Sammanfattningsvis visade arbetet på att det finns ett ytterligare behov av utbildning hos sjuksköterskor inom området delaktighet och organisatoriska förändringar som kan främja delaktighet i den individanpassade vården hos de äldre. Där utveckling inom området kan ge möjlighet för sjuksköterskan att kunna arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där de äldres önskemål och preferenser står i centrum för att förbättra deras livskvalitet och välbefinnande. / Background The aging population in Sweden currently imposes higher demands on the quality of elderly care. Participation has been recognized as a crucial factor for enhancing the quality of care, working in a person-centered manner, and promoting the well-being of the elderly. Aim The aim of the study was to describe the experiences of nurses and elderly individuals regarding participation in nursing care within elderly care services. Method The study is based on a systematic literature review where existing research on the subjectis analyzed, and new findings are produced. Results The findings indicated that both nurses and the elderly highly valued participation in care. Two main categories emerged: care meetings and individualized care. These main categories suggest that the results included both barriers, such as a lack of time and resources, and approaches that promoted participation, such as individualized care. Conclusions In summary, the work demonstrated that there is an additional need for education among healthcare personnel in the field of participation and organizational changes that can promote individualized care for the elderly. Development in the field can provide the opportunity for nurses to work from a person-centered approach where the elderly's wishes and preferences are central to improving their quality of life and well-being.

I Sverige finns 36 neonatalavdelningar, där vårdas spädbarn som kräver högspecialiserad vård. Sjuksköterskor som arbetar inom neonatalvården behöver därför ha adekvat utbildning och vara kunniga inom sitt område. I nuläget bedriver inte alla neonatalavdelningar familjecentrerad enkelrumsvård. Familjecentrerad enkelrumsvård innebär att föräldrarna tar hand om sitt barn under hela dygnet med stöd av sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad enkelrumsvård på en neonatalavdelning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjukskörskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier att växa fram; sjuksköterskan och familjecentrerad enkelrumsvård, föräldrarna och familjecentrerad enkelrumsvård samt barnet och familjecentrerad enkelrumsvård. I resultatet beskriver sjuksköterskor att familjecentrerad enkelrumsvård är att föredra, både för sjuksköterskor och familjer. Erfarenhet visar på att sjuksköterskors roll förändrats, från att vara den som står barnet närmast och utför omvårdnaden till att lämna över ansvaret till föräldrarna och istället inta en undervisande roll, vilket tillåter föräldrarna att växa i sina roller och stärker anknytningen till barnet. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och familjer är en viktig del för att vårdformen ska lyckas och behöver därför belysas, samt lyftas upp i kommande specialistsjuksköterskeutbildningar mot barn och ungdom. Dessutom behövs det på neonatalavdelningar diskuteras och struktureras upp hur kommunikationen på arbetsplatsen bör fungera. / There are 36 neonatal wards in Sweden, which demands a highly specialized healthcare. Therefore, neonatal nurses need to have adequate education and have good knowledge within their field. Not every ward in Sweden conducts family centered single-room care. This care-model means that parents take care of their child throughout the day with the support from nurses. The aim of this study was to highlight nurses’ experience of family-centered single-room care in a neonatal ward. Semi-structured interviews were conducted and were analyzed using qualitative content analysis. From the result three categories emerged; nurses and family-centered single-rooms care, parents and family-centered single rooms care and children and family-centered single room. The result showed that family-centered single-room care is preferred from both nurses and families. Experience shows that nurses’ role has changed from being the one closest to the child and performs nursing care, to leave that responsibility to the parents and instead assume a teaching role. This allows parents to grow in their roles and strengthens the connection with the child. Communication between nurses and families is important for this form of care to succeed, and therefore needs to be highlighted in future educations. Neonatal wards need to discussed communication and structured up how it should be carried out on the workplace.

Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig vid flera tillfällen till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Tidigare studier belyser att sjuksköterskor och hälso- och sjukvården brister i att tillgodose våldsutsatta kvinnors behov. Våld i nära relationer kan uttryckas på olika sätt såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld. Det uppkommer att det finns ett stort mörkertal på grund att många kvinnor inte väljer att anmäla våldet. Även en bristande jämlikhet mellan könen och att våld i nära relationer är tabubelagt i samhället belyses. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.Metod: Litteraturstudien har en kvalitativ ansats och är baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMED och Cinahl complete. Artiklarna har analyserats genom en induktiv innehållsanalys med manifest metod. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Från analysen uppkom det fem teman:“Sjuksköterskors erfarenheter av sina egna känslor i mötet”, “Sjuksköterskors erfarenheter om vad som försvårar mötet med våldsutsatta kvinnor “, “Sjuksköterskors erfarenheter av identifiering av våldet”, “Ett strategiskt möte med kvinnorna” och “Behovet av kunskapsutveckling”. Diskussion: Studiens centrala fynd var brister i egna resurser i form av förutfattade meningar samt rädsla osäkerhet och maktlöshet. Brister i verksamhetens resurser såsom brist på utbildning, tidsbrist, behov av vägledning för sjuksköterskor och patientutbildning. Brister i samhällets resurser bestående av brister mellan sjuksköterskor och andra yrkesbefattningar.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades. Resultatet av studien beskrivs i ett tema, tre kategorier och nio underkategorier. Studien har bidragit till kunskap och förståelse för hur komplext arbetet är för distriktssköterskor när barn som närstående skall involveras i vården. Distriktssköterskans roll i vårdkedjan och tryggheten i arbetet är viktiga faktorer för hur distriktssköterskan uppmärksammar barnen. Med en familjecentrerad vård skapas möjlighet till delaktighet för alla i familjen. Studien visar även att hälso- och sjukvården brister inom områden som ansvarstagande, informationsöverföring och samverkan när det gäller barn som närstående. Om barnen uppmärksammas, blir sedda och bekräftade i vården kan det innebära ett minskat lidande för dessa barn. Författarnas förhoppning är att studien leder till att lagen lyfts, att handlingsprogram, riktlinjer och rutiner skapas för att tydliggöra barnens rättigheter samt att ansvarsfrågan klargörs och informationsöverföring och samverkan etableras och utvecklas mellan vårdgivare och andra professioner för att säkra vården av barn som närstående. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

I bakgrunden presenteras sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde, att arbetet ska utgå från ett etiskt och holistiskt förhållningssätt och främja hälsa genom exempelvis rådgivning. Forskning beskrev att arbetet med telefonrådgivning upplevdes stimulerande samtidigt som det var svårt att vara både grindvakt och vårdare. Som en hjälp i det arbetet kunde beslutsstöd användas, det sågs som ett skyddsnät som kompletterade sjuksköterskans erfarenheter. Det sågs även som ett kvalitétshöjande instrument samt att rädslan för att ta fel beslut och anmälas minskade. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning utifrån det webbaserade rådgivningsstödet på vårdcentral. För att få fram beskrivningarna användes halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet beskrevs det att stödet skapade trygghet då det var en källa till kunskap, ett stöd vid behov, ett bra hjälpmedel och gav bekräftelse. Stödet sågs som otillräckligt och svårarbetat då det var svårnavigerat, tidskrävande, språket satte gränser, det kunde inte ersätta den kliniska blicken och stämde inte med verkligheten. Slutligen beskrevs det att den egna erfarenheten styr hur stödet används. Erfarenheterna var övervägande positiva, men omvårdnadsfokus minskade då dyrbar tid användes till att hantera rådgivningsstödet. / In the background we present the responsibilities of nurses and district nurses, namely that the duties will begin with an ethical and holistic point of view, and to promote health through for example giving advice. Research described that working with telephone counselling was perceived as stimulating, though hard being both a gatekeeper and a caretaker. One kind of help in that task could be decision support, it was seen as a safety net and a complement to the experience of the nurse. It was also seen as an instrument to improve quality, as well as reducing the fear of making the wrong decisions and being reported. The purpose of the study was to describe the experience of nurses and district nurses to work with telephone counselling using the web-based counselling support in health centres. To get the descriptions half structured interviews were used, which were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. It was described in the result that the support created a sense of assurance, because it was a source of knowledge, a support when needed, a good aid, and gave confirmation. The support was also seen as insufficient and not user-friendly, since it was hard to navigate, time consuming, had a language barrier, it could not replace the clinical “eye”, and did not correspond with reality. Lastly it was said that the experience of each individual was a key in how the support was used. Most had positive experiences, but focus from taking care of patients was lost due to valuable time being used for handling the counselling support.

SAMMANFATTNING De närstående har en betydelsefull uppgift i vården av svårt sjuka personer, men det är vanligt att de närstående inte har tillräckligt med kunskaper och är inte förberedda på den nya situationen. Vård i livets slutskede är ofta beroende av stora insatser från närstående och det är därför viktigt att vården utformas tillsammans med de närstående och att deras önskemål beaktas så långt det är möjligt. Den palliativa vården har ett grundläggande helhetsansvar för både patient och närstående och det ställs stora krav på sjuksköterskor som jobbar inom palliativ vård. Sjuksköterskan ska kunna göra helhetsbedömningar angående behov hos både patient och närstående. Sjuksköterskan har en central uppgift i att stödja patient och närstående för att åstadkomma en så god livskvalité som möjligt. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till närstående som vårdar en person i palliativt skede som är ansluten till avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Kvalitativ ansats med beskrivande design har använts. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetade inom avancerad palliativ vård i hemmet. Intervjuerna och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I sjuksköterskans professionella roll ingick att ge stöd och trygghet för hela familjen och det kunde vara genom regelbundna besök i hemmet. Sjuksköterskan i ASIH ansåg att de hade en medlande och förmedlande roll och hjälpte till att öppna upp samtalsklimatet i familjen samt gav närstående redskap för att hantera deras nya livssituation. I sjuksköterskornas kommunikation med närstående framkom att det var viktigt att de närstående fick information som var tydlig och ärlig samt individuellt anpassad. Det var viktigt att sjuksköterskan var lyhörd och uppmärksam i samtalet med närstående. Att ge information ansågs som en förberedelse och gav trygghet och ökad kunskap för närstående. Sjuksköterskornas erfarenhet var att de närstående önskade information om sjukdom, symtom, sjukdomsförlopp och döendeprocessen. Sjuksköterskorna i ASIH hade erfarenhet av att de närstående hade olika behov av stöd och att stödet skulle vara individuellt anpassat. Stödet kunde vara i form att stötta de närstående till ett aktivt liv utanför hemmet och vårdandet, men även att familjen önskade vara i fred i hemmet och hade då färre hembesök. Sjuksköterskorna som arbetade inom ASIH hade olika kompetens och bakgrund vilket gav en välfungerande och trygg arbetsgrupp som kompletterandes och gagnade patient och närstående. Det saknades riktlinjer för sjuksköterskan i arbetet med närståendestödet, men sjuksköterskorna menade att det fanns en risk för minskad flexibilitet och att stödet till närstående inte blev individuellt anpassat. Studien visade att sjuksköterskor inom ASIH har en betydelsefull roll i stödet till närstående i hemmet med bland annat att ge information och samtal. Sjuksköterskornas erfarenhet var att deras närvaro och tillgänglighet upplevdes som en stor trygghet för de närstående. Sjuksköterskorna ansåg att flexibilitet i närståendestödet var väldigt viktigt. Struktur och riktlinjer i arbetet med stöd till närstående saknades och efterfrågades av sjuksköterskorna.

Bakgrund: Liverpool Care Pathway (LCP) är en vägledning för att vårda patienter i livets slutskede. Den är framtagen i syfte att överföra den palliativa modellen av vård till annan vårdkontext. LCP ger vägledning i kommunikation inom det multiprofessionella teamet, med anhöriga och med patienten som är döende. LCP utgör en guide för läkare om att förskriva läkemedel mot de vanligaste symtomen som kan uppträda i livets slut, för att förbättra symtomhanteringen.  LCP används idag i Sverige på flera håll inom olika ramar av vårdinrättningar. Syfte: Syftet var med denna litteraturöversikt att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva vård i livets slutskede med tillämpning av Liverpool Care Pathway på akutvårdsavdelningar. Metod: Litteraturöversikt är ett examensarbete som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar. De är utformade utefter en kvalitativ design och söktes från databaserna: PubMed, Cinhal, Medline och ProQuest Nursing & Allied Health Source. Datamaterialet har sedan analyserats och strukturerats upp samt sammanställts till ett resultat. Artiklarna är baserade på studier utförda i England, Nya Zealand och Italien. Resultat: Utifrån de valda vetenskapliga artiklarna identifierades sex olika huvudteman. Dessa var: kommunikation, dokumentation, medicinska riktlinjer och vård, ökat självförtroende, förbättrad vård och ökad kontinuitet av vård i livets slut. Diskussion:Artiklarnas relevans har diskuterats i relation till Sverige eftersom ingen av dem var gjord i Sverige. De huvudteman som identifierats diskuterades i förhållande till tidigare forskning och mot Erikssons definitioner av lidande och vårdande. / Background: The Liverpool Care Pathway is a guidance of care for the dying patient. It was created to transfer the hospice model of care into other hospital settings. LCP provides a pathway in communication within the multidisciplinary team, with relatives and the dying patient. LCP gives guidance for doctors to prescribe medication for the most common symptoms that can appear in the dying phase to improve symptom management. LCP is today used in several places in Sweden within different frameworks of medical facilities. Aim: The aim was to illustrate the use of Liverpool Care Pathway in an acute hospital setting from a nurse perspective. Methods: This essay is a systematic literature review and the data was based on nine articles of published research. The published articles were found in four different databases. These were: Pubmed, Chinhal, Medline and ProQuest Nursing & Allied Health Source. The data was then analyzed and structured into different main themes, and was then compiled into a result. The articles were based on studies made in England, New Zealand and Italy. Results: When analyzing the articles six different main themes emerged. These were: communication, documentation, increased self-confidents, medical guidelines and care, improved end-of-life care and improved continuity in the care of the dying. Discussion: The studies relevance to Sweden was discussed because none of them had been made in Sweden. The main themes were related to previous research and to Katie Eriksson's concept of suffering and care.

Introduction - Health care acquired infections (HCAI) are a common complication that affects hospital treated patients. Basic hygiene practice is the most important to prevent HCAI. The occurrence of HCAI is a big problem in India, mostly because of a low compliance to hygiene practice. The nurse has an important role because of their ability to inform and motivate the staff to keep a good compliance to hygiene practice. Aim - To illuminate nurses’ experiences of impacting factors on hygiene practice and infection control in a rural hospital in India. Method - Data was gathered through nine qualitative interviews. Data Analysis – The interviews were tape recorded, transcribed and then analysed through content analysis. Results - Four main categories was identified as important for conducting a successful hygiene practice;Knowledge among health care staff, relatives and patients, Leadership, Resources and Routines. Conclusion – a variety of factors have an impact on hygiene practice and infection control. The nurses experienced that knowledge of infection transmission is vital, as well as a good leadership and implemented routines. It is important having enough staff, sufficient material and facilities in order to prevent the spread of HCAI.