Med tanke på det snabbt växande antalet äldre i världen samt en ökad medellivslängd har våld mot äldre blivit ett omfattande problem i hela världen. Medvetenheten om problemet är för liten och ämnet våldsutsatthet bland äldre samt anledningen av varför äldre inte söker hjälp vid våld måste undersökas mer för att våldet ska kunna upptäckas och förebyggas. Syftet med studien var att belysa äldre människors uppfattning av våldsutsatthet. Metoden som valdes var en litteraturöversikt som inkluderade kvalitativa, vetenskapliga studier. Resultatet bygger på åtta artiklar som undersökte problemet utifrån äldres perspektiv. Resultatet visade att äldre kunde identifiera alla våldskategorier och att psykiskt våld var den mest förekommande typen av våld som upfattades av äldre. Det framkom även att beroendet av andra, kön och åldrande medför att äldre människor blir mer sårbara vilket ökar risken för våldsutsatthet. Resultatet visade även att våldet kan vara svårt att upptäcka eftersom äldre ofta är ovilliga att avslöja våldet. Ett hinder som förekom ofta enligt flera äldre våldsutsatta var familjeband, då den drabbade personen inte ville skapa problem för familjen. I resultatdiskussionen diskuteras de hinder för att söka hjälp som äldre uppfattade. Vidare diskuterades sjuksköterskans roll gentemot den våldsutsatta äldre samt vårdandeperspektiv i förhållande till hållbar utveckling.

Background: Poor nutritional status is a widespread problem among elderly and can lead to a reduced quality of life and lead to both physical and mental consequences. Causes include poor appetite in elderly people and the lack of motivation and knowledge of the staff in the nursing homes. Several laws, policies and guidelines highlight the nurse's responsibilities in the area and describe how malnutrition should be prevented, investigated, and treated. At present, there is a lack of maintenance and prioritization of nutritional care in nursing homes. Aim: The aim was to create an overview over elderly people’s experiences of their meal situations in nursing homes. Method: Literature overview where eight articles of qualitative method, three articles of quantitative method and one with mixed method where analyzed. Results: Four headings emerged, the importance of time for the meal, choices in connection with the meal, The importance of the environment for the meal and the amount of food served. Conclusions: Older people's experiences of meal situations can include several different categories and their preferences are individual and dependent on several factors. The lack of nutritional priorities is something that should be addressed to improve the elderly's experiences of meal situations. / Bakgrund: Dåligt näringstillstånd är ett utbrett problem bland äldre och kan medföra försämrad livskvalité samt leda till både fysiska och psykiska konsekvenser. Orsaker är bland annat dålig aptit hos äldre personer samt avsaknaden av motivering och kunskap hos Vårdpersonalen på särskilt boende. Flertal styrdokument belyser sjuksköterskans ansvar inom området och beskriver hur undernäring bör förebyggas, utredas och behandlas. I dagens läge saknas upprätthållande samt prioritering av näringsvård inom äldreomsorgen på särskilda boenden. Syfte: Syftet var att skapa översikt av äldre personers erfarenheter av måltidsituationer på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt där åtta artiklar av kvalitativ metod, tre artiklar av kvantitativ metod samt en med mixad metod analyseras. Resultat: Fyra teman uppkom, tidens betydelse för måltiden, valmöjligheter i samband med måltid, miljöns betydelse för måltiden och mängden mat serverad. Slutsatser: Äldres erfarenheter av måltidsituationerna kan infatta flertal kategorier samt att deras preferenser är individuella och beroende av flertal faktorer. Avsaknaden av näringsvärdens prioritering är något som bör adresseras för att förbättra de äldres erfarenheter av måltidsituationerna.

Bakgrund Den åldrande befolkningen i Sverige ställer idag högre krav på kvaliteten inom äldreomsorgen. Delaktighet har identifierats som en nyckelfaktor för att förbättra vårdkvaliteten, arbeta personcentrerat och främja de äldres välbefinnande. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och äldre personers erfarenheter av delaktighet i omvårdnaden inom äldreomsorgen. Metod Studien baserades på en systematisk litteraturöversikt där befintlig forskning om ämnet analyserats och ett nytt resultat framställts. Resultat Resultatet visade på att både sjuksköterskor och de äldre värderade delaktighet högt inom vårdandet. Det framkom två huvudkategorier vilket var; vårdmöte och individanpassad omvårdnad. Dessa huvudkategorier indikerar på att resultatet både innehöll hinder som exempelvis brist på tid och resurser men även förhållningssätt som främjade delaktighet, exempelvis individanpassad vård. Slutsats Sammanfattningsvis visade arbetet på att det finns ett ytterligare behov av utbildning hos sjuksköterskor inom området delaktighet och organisatoriska förändringar som kan främja delaktighet i den individanpassade vården hos de äldre. Där utveckling inom området kan ge möjlighet för sjuksköterskan att kunna arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där de äldres önskemål och preferenser står i centrum för att förbättra deras livskvalitet och välbefinnande. / Background The aging population in Sweden currently imposes higher demands on the quality of elderly care. Participation has been recognized as a crucial factor for enhancing the quality of care, working in a person-centered manner, and promoting the well-being of the elderly. Aim The aim of the study was to describe the experiences of nurses and elderly individuals regarding participation in nursing care within elderly care services. Method The study is based on a systematic literature review where existing research on the subjectis analyzed, and new findings are produced. Results The findings indicated that both nurses and the elderly highly valued participation in care. Two main categories emerged: care meetings and individualized care. These main categories suggest that the results included both barriers, such as a lack of time and resources, and approaches that promoted participation, such as individualized care. Conclusions In summary, the work demonstrated that there is an additional need for education among healthcare personnel in the field of participation and organizational changes that can promote individualized care for the elderly. Development in the field can provide the opportunity for nurses to work from a person-centered approach where the elderly's wishes and preferences are central to improving their quality of life and well-being.