Bakgrund: PDMS, Patient Data Management System, är ett kliniskt informationssystem som är speciellt utvecklat för intensivvård som genererar stora mängder patientdata. Systemet samlar automatiskt in patientdata från övervakning och medicinskteknisk apparatur och presenterar informationen på ett överskådligt sätt. Tidigare forskning belyser framförallt användbarheten, den minskade dokumentationstiden samt fördelar med läkemedelshanteringen men visar motsägelsefulla resultat vad gäller vad den frigjorda tiden används till. Syfte: att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att använda PDMS i vårdarbetet. Metod: kvalitativ intervjustudie med intensivvårdssjuksköterskor som analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: i resultatet framträder fem kategorier; patientnära vårdande, evidensbaserad vård, olika former av kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Dessa kategorier återger intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta med PDMS och resultatet visar tydligt att PDMS ökar patientsäkerheten på flera sätt. Konklusion: Ökad vårdkvalitet, minskad dokumentationstid, mer lättförståeligt kontinuerligt lärande för personalen, möjlighet till uppföljning och forskning samt säkrare läkemedelshantering anses vara de största vinsterna med PDMS. Sammantaget bidrar samtliga faktorer till en ökad patientsäkerhet. / Background: PDMS, Patient Data Management System, is a clinical information system specially developed for intensive care which generates a large amount of patient data. The system automatically collects patient data from monitoring and medical equipment and presents the information in a clear overall view. Previous research highlights especially usability of the system, reduced time spent on documentation and benefits with handling medications but shows contradictory results in terms of what the released time is used for. Aim: to highlight intensive care nurses experiences of using PDMS in nursing. Method: qualitative interview-study with intensive care nurses which was analyzed with qualitative content analysis. Results: five categories came forward in the result; close-to-patient care, evidece-based care, different forms of quality developement, safe care and informatics. These categories reflects the experiences of working with PDMS among intensive care nurses and the results clearly demonstrate that PDMS increases patient safety for several reasons. Conclusion: increased quality of care, reduced documentation time, more easy-to-understand continuous learning for the staff, opportunity to follow-up and posibility for reasearch and safer handling with medications are considered the biggest gains with PDMS. Overall, all factors contribute to increased patient safety.

Bakgrund: Barnmorskor och sjuksköterskor världen över möter och vårdar kvinnor som av olika skäl genomför en inducerad abort. Det kan vara en utmaning som kräver både kunskap och stöd för dem som arbetar inom abortvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor i samband med inducerad abort. Ordet erfarenheter innefattar upplevelser och åsikter baserat på erfarenheter. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Tjugosju (27) artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Tre huvudkategorier och tio mönster belyser barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor i samband med inducerad abort. Dessa var att göra ett bra arbete genom att vara ett stöd, att åsidosätta egna värderingar och att skapa goda upplevelser för kvinnan. Barriärer för kvalitativ abortvård i form av negativa attityder från omgivningen, brister i verksamheten, bristande preventivmedelsanvändning, egna känslor och ta emot fostret. Behov hos vårdgivarna i form av stöd och kunskap. Slutsats: Den abortsökande kvinnan är i behov av stöd och icke dömande attityder från vårdgivare. Barnmorskor och sjuksköterskor behöver ha kunskap och få stöd i arbetet med abortvård. Brist på stöd och kunskap hos barnmorskor och sjuksköterskor kan påverka attityder om kvinnors rätt till inducerad abort inom kollegiet på en arbetsplats, vilket i sin tur kan ha en inverkan på den abortsökande kvinnans omvårdnad. / Background : Midwives and nurses all over the world meet with and care for women who, for various reasons, are undergoing induced abortion. It may be a challenge that requires both knowledge and support for those working in abortion care.Objective: To describe midwives and nurses’ experiences of caring for women who undergo induced abortion. The word experience includes perceptions based on experiences. Method: The study was conducted as a qualitative metasynthesis using meta-ethnography as analysis of data. Twenty-seven (27) peer-reviewed scientific articles were included in the result. Result: Three main categories and ten different patterns highlighted the midwives and nurses' experiences of caring for women undergoing an induced abortion. These were doing a good job by being supportive, putting own values aside and with the goal to create good experiences for the woman. Barriers to qualitative abortion care included negative attitudes from the surroundings, own feelings, receiving the fetus and various issues at the abortion care clinics. The third category was the caregivers’ needs which included support and knowledge. Conclusion: The abortion-seeking woman is in need of support and non-judgmental attitudes from caregivers. Midwives and nurses need knowledge and support in the work of abortion care. Lack of support and knowledge can affect midwives and nurses’ attitudes towards induced abortion as a woman’s right, which in turn can affect the women in need of abortion care.

No description available.

Bakgrund: I Sverige avlider cirka 90 000 personer per år, där 80 procent beräknas varit i palliativt skede. Utifrån tidigare forskning visade det sig att majoriteten vill dö i hemmet. Detta kräver stor kunskap av distriktssköterskan för att kunna ge bästa möjliga lindrande behandling för den enskilde patienten. Motiv: Det finns relativt få studier som beskriver distriktssköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet, och än färre inom glesbygden. Det är av vikt att få ökad kunskap om utmaningar och möjligheter vid vård i livets slutskede i glesbygden. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård i glesbygd. Metod: En kvalitativ studie där åtta distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i glesbygd i Sveriges norra inland deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman med tillhörande subteman. Dessa teman är; strävar efter att ge patienten en god död i hemmet, behov av stöd från organisationen, specialister och arbetsgruppen samt stöder och involverar anhöriga. Konklusion: En slutsats är att det skapar svårigheter att bedriva en jämlik vård för patienter som bor på glesbygden jämfört med patienter som bor nära eller i en tätort. Distriktssköterskorna gör allt de kan för att ge patienten en god död i hemmet, trots att det finns svårigheter. Det visar också att anhöriga samt andra professioner har en betydande roll för att kunna utföra en så bra vård som möjligt. Denna studie kan förhoppningsvis ge ökad kunskap om svårigheter och möjligheter att möjliggöra en god död i hemmet i glesbygden. / Background: In Sweden about 90,000 people die each year, where 80 percent is estimated to be palliative. Previous research shows that the majority want to die at home. This requires a great deal of knowledge from the district nurse to be able to provide the best possible palliative care for the individual patient. Motive: There are relatively few studies that describe district nurses' experiences of palliative care at home, and even fewer in sparsely populated areas. It is important to survey the challenges and opportunities in caring for people in the final stages of life in sparsely populated areas. Aim: The purpose of this study was to highlight district nurses' experience of caring for end of life patients in community home health care in rural areas. Methods: A qualitative study in which eight district nurses in municipal home care for sparsely populated areas in northern Sweden inland participated. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed using content analysis. Result: The results are presented under three themes with associated subthemes. These themes are; striving to give the patient a good death in the home, the need for support from the organization, specialists and the working group and supporting and involving relatives. Conclusion: One conclusion is that it creates difficulties in providing equal care forpatients living in sparsely populated areas compared with patients living near or in anurban area. The district nurses do everything they can to give the patient a good death at home, even though there are difficulties. It also shows that relatives and other professionals have a role to play in providing the best possible care. This study can hopefully provide increased knowledge about difficulties and opportunities to put a good death in the home in sparsely populated areas.

Bakgrund: Självreflektion innebär att kunna iaktta sig själv, sina reaktioner och att kunnasamtala med sig själv om sina handlingar och om sina upplevelser. Det är ett medvetetsökande efter förståelse. Reflektion ger möjlighet att utveckla yrkesmässig medvetenhet omsitt eget sätt att fungera och reagera. Genom systematisk reflektion kan individen utvecklasoch koppla teori till praktik. Individen måste medvetet utvärdera sina erfarenheter för attkunna dra lärdom av dem. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors möjligheter till självreflektion inom psykiatriskvård. Metod: En integrativ litteraturstudie användes som metod. Data inhämtades från databasernaCinahl plus, PubMed och PsycINFO.Sammanlagt sex artiklar ligger till grund för resultat. Material har analyserats medWhittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor behövde skapa utrymme för självreflektion. Studier visade attarbetsgivare behövde möjliggöra att självreflektion kunde utövas på arbetsplatsen ochmedarbetare måste värdesätta att självreflektion kunde fungera som ett hjälpmedel i denpsykiatriska omvårdnaden. Det var också viktigt att lärare och utbildare, i enutbildningssituation, var intresserade av individens lärande och hade kunskap om hur man lärut självreflektion. Slutsats: Möjligheter till självreflektion är tid, kunskap och en tillåtande miljö därsjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten kan och vågar ställa frågor och där det finns engemensam norm som värdesätter självreflektion på arbetsplatsen. / Backgound: Self-reflection means being able to observe oneself, their reactions and beingable to talk to themselves about their actions and their experiences. It is a conscious search forunderstanding. Reflection provides the opportunity to develop professional awareness ofone ́s own way of functioning and reacting. Through systematic reflection, the individual candevelop and link theory to practice. The individual must consciously evaluate theirexperiences in order to learn from them. Aim: The purpose of this study is to elucidate nurses ́ opportunities for self-reflection inpsychiatric careMethod: An integrative literature study was used as a method. Data were obtained from thedatabases Cinahl Plus, PubMed and PSYCinfo. A total of six articles form the basis for theresult. The material has been analyzed using the Whittemore and Knafls (2005) method. Results: Nurses need to create space for self-reflection. The study showed that employersneeded to enable self-reflection to be exercised in the workplace and employees needed toappreciate that self-reflection could serve as an aid in psychiatric nursing. It was alsoeducators, in an educational situation, were interested in the individual ́s learning and hadknowledge of how to teach self-reflection. Conclusion: Opportunities for self-reflection are time, knowledge and a permissiveenvironment where the nurse or nurse student can and dare to ask questions and where there isa common norm that values self-reflection in the workplace.

Background: Parents have both a right and an obligation to decide in matters concerning children. At the same time, children have been given a stronger position in healthcare (settings). Research shows low agreement regarding children's and parents' attitudes to children's symptoms and treatment goals. The disagreement has importance for treatment outcomes and prognosis, as well as requiring adaption and strategies from the nurse. Purpose: The aim of the study was to describe nurses experience of nursing in the event of disagreement between children and parents in child and adolescent outpatient mental health care. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. Eleven semi-structured interviews were conducted and data was analyzed based on qualitative content analysis. Results: The results are summarized in three categories: Balancing between children and parents 'perspectives, willingness to consider the child's perspective and willingness to consider parents' perspectives. Conclusion: Nurses described that it was a challenge to act so that both children and parents' needs were satisfied. They wanted to take the child's perspective and at the same time wanted to maintain a good relationship with the parents. Depending on the situation, the nurse alternated between acting as a representative for either the parents or children. Lack of strategies to handle disagreement led to feelings of frustration and incompetence. / Bakgrund: Föräldrar har både en rättighet och skyldighet att bestämma i frågor somrör barn. Samtidigt har barn och ungdomar fått en starkare ställning i vården.Forskning visar låg överensstämmelse avseende barns och föräldrars inställning tillbarnens symtom och behandlingsmål. Oenigheten har i sig betydelse förbehandlingsutfall och prognos och kräver anpassning och strategier frånsjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter avomvårdnad vid oenighet mellan barn och vårdnadshavare inom barn- ochungdomspsykiatrisk öppenvård. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metodoch en induktiv ansats. Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes och dataanalyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanfattas itre kategorier: Balansera mellan barn och föräldrars perspektiv, en vilja att beaktabarnets perspektiv samt en vilja att beakta föräldrars perspektiv. Slutsats:Sjuksköterskor beskrev att det var en utmaning att agera så att både barn ochföräldrars behov tillgodosågs då de å ena sidan var måna om att ta barnets perspektivoch samtidigt ville behålla en god relation till föräldrarna. Beroende på situationpendlade sjuksköterskan mellan att agera ombud för antingen föräldrar ochbarn. Avsaknad av strategier att bemöta oenighet gav upphov till känslor avfrustration och maktlöshet.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har påverkat Sverige och världen i stor omfattning. Sjuksköterskor och andra vårdare har fått ställa om sina liv för prioriteringarna i hälso- och sjukvårdssystemen. Intensivvård är komplext och kräver specialistkompetens. Sjuksköterskan har vårdandet som en del av professionen, vårdandet som handling tillskrivs dock inte endast en yrkeskategori. En kärnkompetens i vårdprofessioner är ”säker vård”, dock är alla medarbetare på vårdenheten ansvariga för att vården är patientsäker. Omplacering av vårdaretill pandemivården har skapat erfarenheter som endast finns beskrivna i enstaka studier och är aktuella att undersöka. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av tillfällig omplacering tillintensivvårdsavdelning under covid-19-pandemin. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och har genomförts som en semistrukturerad intervjustudie. Intervjuerna har sedan transkriberats ordagrant och datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framkom ett övergripande tema, två underteman samt fyra huvudkategorier. Temat innefattade erfarenheterna som ”vårdande i motgång och utveckling”. Sjuksköterskornas erfarenheter sorterades till erfarenheter som hämmade respektive främjade vårdandet, studiens underteman. Resultatet pekade på att vårdandet inte har haft tillräckligt bra förutsättningar, men att omplaceringen dock varit utvecklande i sjuksköterskornasvårdande. Slutsats: Omplaceringen har hämmat och främjat vårdandet. Sjuksköterskorna utvecklades i sin profession som vårdare men omplaceringen innebar även flertalet motgångar som hämmade vårdandet. För att främja vårdandet behöver organisationen och sjuksköterskan ett gott samarbete. Sjuksköterskan behöver stöttning från organisationen med ett vårdande ledarskap för att främja goda förutsättningar för vårdandet. / Background: The covid-19 pandemic has affected Sweden as well as the world as a whole to a great extent. Nurses and other caring professionals have been forced to adapt their lives in order to meet the new priorities in the healthcare systems. Intensive care is complex and demands specialist qualifications. Caring is a part of the nurses´ profession, but the act of caring is not limited to one profession. A core competence in caring professions is ”safe care”, while all coworkers in the unit has a responsibility to act for patient safety. The redeploymentof caring professionals into pandemic care has created experiences which have only been described in a few recent studies. Aim: The aim of this study was to investigate nurses´ experiences of temporary redeployment to an intensive care unit during the covid-19 pandemic. Method: The study had a qualitative approach and has been conducted through semi-structured interviews. The interviews have been verbatim transcribed into text and the text has been analyzed using inductive qualitative content analysis. Results: Through the analysis one theme, two sub-themes and four main categories emerged. The main theme contained experiences as ”caring in adversity and development”. Nurses´ experiences were sorted into experiences that restricted respectively enabled caring. The result pointed out that caring lacked the right prerequisites, though the redeployment has also developed the caring of the nurses. Conclusion: The redeployment has restricted and enabled caring. The nurses have developed in their profession as caring professionals, but the redeployment also resulted in several adversities that restricted caring. To enable caring, the organization and the nurse need to have a good cooperation. The nurse needs support from the organization through a caritative leadership to enable good prerequisites for caring.

Bakgrund: Crowding är ett fenomen som innebär en stor ansamling av personer på en och samma plats. På akutmottagningar blir crowding en utmaning då antalet patienter överskrider antalet sjuksköterskor. Under sitt arbetspass träffar sjuksköterskan många patienter men för patienterna är besöket på en akutmottagning något utöver det vardagliga. Därför är det viktigt att sjuksköterskan sätter den enskilda patienten i centrum. Syfte: Att undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor och patienter har av crowding på akutmottagningar. Metod: Magisterarbetet är en integrativ litteraturstudie. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts i studien. Totalt omfattar resultatet 16 artiklar och både patienter och sjuksköterskor har inkluderats i undersökningen. Resultat: Sex huvudkategorier framkom i resultatet. "Svårt att upprätta patientsäkerhet", "stressig arbetsmiljö påverkar arbetstillfredsställelsen", "att känna sig otillräcklig", "ökad teamkänsla vid samarbete", "påverkan på vårdrelationen" och "när omgivningen blir icke-vårdande". Slutsats: Crowding medför en påverkan på vårdrelationen, patientsäkerheten, sjuksköterskors arbetsmiljö och patienternas vårdmiljö. Vidare forskning av erfarenheter av crowding behövs för att belysa problemet och minska dess negativa konsekvenser för sjuksköterskor och patienter. / Background: Crowding is a phenomenon that involves a large gathering of people in one place. In emergency departments, crowding becomes a challenge as the number of patients exceeds the number of nurses. During the work shift, the nurse meets many patients. But for the patients the visit to an emergency department is something out of the ordinary. Therefore, it is important that the nurse puts the individual patient at the center.  Aim: To investigate what experiences nurses and patients have of crowding in emergency rooms.   Method: An integrative literature study. The Cinahl and Pubmed databases were used in this study. A total of 16 articles were included in the survey. Experiences of both patients and nurses have been included in the study.   Result: Six main categories were identified in the result. "Difficult to establish patient safety", "stressful work environment affects job satisfaction", "feeling inadequate", "increased team spirit in collaboration", "impact on the care relationship", and "when the environment becomes non-caring".  Conclusion: Crowding has an impact on the care relationship, patient safety, nurses´ work environment and patients´ care environment. Further research on crowding experiences is needed to shed light on the problem and reduce its negative consequences for nurses and patients.

Bakgrund: En procent av Sveriges befolkning har någon form av intellektuell funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvården för dessa patienter har förbättrats med ökad medellivslängd vilket medför ett ökat behov av vård. Tidigare forskning visar att såväl patienter som anhöriga upplever brister och missförstånd i vården. Sjuksköterskor får under utbildningen grundläggande kunskap av att vårda patienter oavsett sjukdom och ålder men lite undervisning ges om patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Två teman med tillhörande fem subteman: personliga förutsättningar med subtemana behovet av att utbildas, att besitta erfarenhet och att lära känna patienter samt temat organisationens förutsättningar med subtemana inverkande personalresurser och samverkan i team. Slutsats: Påvisade förutsättningar inverkade både hindrande och främjande för sjuksköterskor i vården av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet indikerar därtill ett ökat behov av kunskap om att vårda patienter med intellektuell funktionsnedsättning under sjuksköterskeutbildningen vilket anses skulle bidra till en förbättrad vård för dessa patienter.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård arbetar med övergångsvård. Tidigare forskning visar att vården vid övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin ofta blir svår och att patienterna kan känna sig oförberedda. Sjuksköterskorna upplever svårigheter att samarbeta mellan mottagningarna och det blir då svårt att hjälpa patienten som ett resultat av det. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrivs väldigt lite i den tidigare forskningen, både i världen och inom Sverige. Genom att lyfta fram sjuksköterskans erfarenheter kring övergången skulle vården kunna utvecklas till att bli mer personcentrerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor erfar omvårdnaden i samband med övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk till vuxenpsykiatrisk vård. Metod: Totalt deltog nio deltagare som intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier, tolv subkategorier som summeras i ett tema som är att vilja skapa förutsättningar för patienten vid övergången. Slutsats: Sjuksköterskorna på Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård är missnöjda med övergångsvården och upplever att det finns organisatoriska problem. Sjuksköterskorna önskar tydligare rutiner, bättre kommunikation mellan mottagningarna, bättre samarbete mellan mottagningarna och att övergången anpassas efter patientens mognad och vårdprocess och inte ålder. / Background: Nurses in Child and Adolescent Psychiatry and Adult Psychiatric Care work with transitional care. Previous research shows that care during the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry often becomes difficult and that patients may feel unprepared. The nurses experience difficulties in cooperating between the clinics and it will then be difficult to help the patient as a result. The nurses' experiences are described very little in the previous research, both in the world and within Sweden. By highlighting the nurse's experience of the transition, care could be developed into a more person-centered care during the transitions. Aim: To describe how nurses experience nursing in connection with the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatric care. Method: A total of nine participants who were interviewed via semi-structured interviews participated. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result consists of four categories, twelve subcategories that are summarized in a theme that is to want to create conditions for the patient during the transition. Conclusion: The nurses at Child and Adolescent Psychiatric and Adult Psychiatric Care are dissatisfied with the transition care and feel that there are organizational problems. The nurses want clearer routines, better communication between clinics, better cooperation between the clinics and that the transition is adapted to the patient's maturity and care process and not age.