Bakgrund: Internationellt humanitärt arbete är ett område där sjuksköterskor är aktiva. Att delta i internationella humanitära insatser innebär emellertid att arbeta i miljöer annorlunda från de normala med andra förutsättningar. Miljön där sjuksköterskan arbetar påverkar också omvårdnaden och det ingår tillika i sjuksköterskans yrkeskunskap att ha kunskap om den miljön där arbetet äger rum. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte känner sig tillräckligt förberedda inför arbetet i dessa sammanhang. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter av miljön i internationella humanitära insatser samt hur upplevelser av arbetet i denna miljö, kommer till uttryck i egna berättelser. Metod: Kvalitativ textanalys, enligt Holme och Solvang, av 18 narrativa artiklar skrivna av sjuksköterskor, eller i enstaka fall intervjuer med sjuksköterskor, som deltagit i internationella humanitära insatser. Resultat: Genom analys av de narrativa artiklarna framkom fyra huvudteman: Bristande resurser, Utsatthet, Emotionella möten, samt Coping. I temat Bristande resurser beskrivs miljön. Miljön präglades av resurssvaghet, något som påverkade sjuksköterskornas arbete. Utsatthet skildrar hur sjuksköterskorna utsattes för risker och faror under uppdragen. Under temat Emotionella möten återfinns sjuksköterskornas beskrivningar av betydelsefulla möten med lokalbefolkningen. Coping berör sjuksköterskornas beskrivningar av strategier för att hantera svårigheter, teamets betydelse samt hur uppdragen upplevdes som givande. Slutsats: Resursbristen i arbetet upplevdes som svår. Arbetet i de internationella uppdragen hade stora variationer. Kreativitet, flexibilitet och förståelse var viktiga för att hantera svårigheter i arbetet under uppdragen. Genom att sätta in resultatet av studien i en klassificeringsmodell av omvårdnadsvetenskapens områden kan internationellt humanitärt arbete konceptualiseras utifrån ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv. Klinisk betydelse: Resultatet från denna studie kan användas för att förbättra utbildningen för sjuksköterskor i internationella humanitära insatser. / Background: International humanitarian aid work is a field where nurses are active. Yet, to participate in international humanitarian action is to work in an environment different from what is normal with unlike circumstances. The environment where nurses work also has an effect on the nursing care and it is a part of the nurses’ professional knowledge to have insight of the environment in which the work takes place. Earlier research suggests that nurses feel inadequately prepared for the work in this context. Aim: The aim of the study was to explore in which way nurses’ experiences of the environment in international humanitarian aid work and how experiences of the work in such environment, are expressed in their own narrated texts. Methodology: Qualitative textual analysis, according to the way of Holme and Solvang, of 18 narrated articles written by nurses, or in a few cases interviews with nurses, whom have all participated in international humanitarian aid work. Result: Four main themes emerged from the analysis of the material: Lack of resources, Vulnerability, Emotional meetings, and Coping. The theme Lack of resources describes the environment. The environment was characterized by resource weakness, which affected the nurses' work. Exposure depicts how nurses were exposed to hazards and dangers during the missions. In the theme Emotional meeting the nurses descriptions of meaningful encounters with the locals is to be found. Coping relates to the nurses descriptions of strategies to address difficulties, the importance of the team and how the missions were experienced as meaningful. Conclusions: Lack of resources was perceived as difficult. The work of the international commissions had wide variations. Creativity, flexibility and understanding were important to address difficulties during the missions. By inserting the results of the study in a classification model of nursing science areas, international humanitarian aid work can be conceptualized from a nursing science perspective. Clinical impact: The results of this study can be used to improve education for nurses in international humanitarian aid work.

Bakgrund: Våld i nära relation är idag ett omfattande och kostsamt problem världen över, som främst drabbar kvinnor. Tidigare forskning visar på ett bristande handlingsmönster när kvinnor utsatta för våld söker hjälp hos hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans många uppgifter är att möta och vårda kvinnor utsatta för våld samt främja hälsa och lindra lidande. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som har utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna PubMED och Cinahl Complete. Systematisk datainsamling och analys genomfördes Resultat: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade bristande kunskap om identifiering och hantering av våldsutsatta kvinnor.  Vissa sjuksköterskor hade även förutfattade meningar om våld. Sjuksköterskor med mer vana att möta kvinnor utsatta för våld hade lärt sig olika strategier och fastställt faktorer som underlättar att upptäcka och ingripa vid våld. Det framkom även att sjuksköterskor hade svårt att hantera sina emotioner efter mötet. Riktlinjer på arbetsplatsen, tidsbrist och olämpliga miljöer var barriärer för sjuksköterskor arbete. Sammanfattning: Sjuksköterskor är i behov av utbildning och praktisk träning inom våld i nära relation samt tydligare riktlinjer och en stödjande arbetsmiljö för att öka kvaliteten för omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is today a widespread and expensive problem worldwide, which mainly affects women. Previous research shows lack of action when women exposed to violence seeks help from health services.  One of the nurse’s many tasks becomes meeting and caring for the women who have been exposed to violence, also promote health and alleviate affliction. Aim: The aim was to illustrate nurse´s experiences of meeting women who have been exposed to intimate partner violence. Method: Litteratur review based on 10 qualitative scientific articles from the databases PubMED and Cinahl Complete. Systematic data collection and analysis were made. Results: The result showed that the majority of the nurses had a lack of knowledge regarding identifying and caring for abused women. Some nurses have preconceived notions regarding intimate parter violence. Nurses that are more used to encountering abused women had learned the different strategies and determined factors that facilitates detection and intervention the event of violence. It also emerged that nurses had difficulty with managing their own emotions after encounting abused women.  Ambiguities around guidelines in the workplace, lack of time and unsuitable enviroment were barriers for nurses. Summary: Nurses are in need of education and practical training regarding intimate partner violence, as well as guidelines and a supportive work enviroment to increase the quality of care for women exposed to violence.

Bakgrund Enligt tidigare forskning riskerar smärta att underbehandlas hos personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och vårdas i livets slutskede. Förmågan att uttrycka sig verbalt försämras succesivt hos personer med demenssjukdom och påverkar negativt hur de rapporterar smärta till omgivningen. Tidigare studier har även belyst sjuksköterskors svårigheter att bedöma smärta på grund av kommunikationssvårigheter vilket skapar osäkerhet kring smärtbedömningen och behandlingen. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom vid vård i livets slutskede boende på särskilt boende Metod Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. Individuella semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med 10 sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat Författarnas analys av intervjuerna illustrerade två övergripande huvudkategorier, Smärtbedömningen var komplicerad och Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt. Smärtbedömningen var komplicerad hade underkategorierna Osäkerhet på grund av verbal oförmåga, Erfarenhet utvecklar klinisk blick att bedöma smärta, Smärtskattningsinstrument kan ge tydlig bedömning och NVP ledde till regelbunden bedömning. Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt hade underkategorierna Att känna personen och Smärtbedömningen var ett teamarbete. Slutsats Smärtbedömning inom denna patientgrupp är en utmaning och flera bedömningsmetoder, i kombination med varandra, krävs för att underlätta smärtbedömningen. En osäkerhet föreligger när det är svårt att förstå eller tolka uttryck. Genom att känna personen väl, samarbeta med omvårdnadspersonal och anhöriga, använda klinisk erfarenhet, observera kroppsspråk och använda smärtskattningsinstrument kan smärtbedömningen underlättas. En personcentrerad palliativ vårdplan kan användas för att tydliggöra smärtbedömningen. / Background According to previous research, pain is at risk of being inadequately treated among people with dementia who live in nursing homes and go through end-of-life care. The ability to express oneself verbally gradually deteriorates in people with dementia and negatively affects how they report pain to those around them. Previous studies have also highlighted registered nurses' difficulties in assessing pain due to communication difficulties which creates uncertainty around pain assessment and pain treatment. Aim To describe registered nurses (RNs) experiences of assessing pain in people with dementia during end-of-life care who live in nursing homes. Method The study was conducted as a qualitative interview study. Individual semi-structured interviews with open questions were conducted with 10 RNs. The interviews were analysed using a qualitative manifest content analysis. Results The authors' analysis of the interviews illustrated two main categories Pain assessment was a complicated thing and A close contact facilitates pain assessment. Pain assessment was a complicated thing was subcategorized as Uncertainty due to verbal inability, Experience as a facilitator for pain assessment, Pain assessment instruments can provide a clear assessment and NVP led to regular assessment. A close contact facilitates pain assessment was subcategorized as To know the person and Pain assessment as a teamwork. Conclusions It is a challenge to detect pain in persons with dementia and several pain assessment strategies is necessary. A sense of uncertainty concerning the expressions from the person with dementia is described. Knowing the person well, collaborating with nurse assistants and relatives, having a broad experience, regular observations of the person and assessing pain with pain assessment instruments can facilitate the pain assessment. A personcentered palliative care plan can help in the process of assessing and evaluating pain.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra lidandet för patienten som har livshotande skador eller obotliga sjukdomar. Palliativ vård är uppdelad i två stadier: det tidiga och det sena stadiet. Palliativa insatser som syftar till att förlänga livet är vanliga i det tidiga palliativa vårdskedet. Patienten som får avancerad palliativ vård närmar sig slutet av sitt liv, vilket kan mätas i minuter, timmar, dagar, veckor eller månader.  Sjuksköterskor har ett ansvar att vårda och stödja patienten i palliativ vård så att de kan uppnå välbefinnande, livskvalitet och värdighet. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt användes, där nio kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman identifierades: betydelsen av relationen, betydelsen av kommunikation, betydelsen av delaktighet och betydelsen av kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i vården av patienten som närmar sig slutet av sitt liv. Inom den palliativa vården är god relation, gott bemötande, respekt och effektiv kommunikation avgörande för att uppnå en förhöjd livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. Det är också nödvändigt att sjuksköterskor är utbildade och kunniga om palliativ vård. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskor i arbetet och i att övervinna hinder.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem som drabbar kvinnor världen över. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att stödja och fånga upp kvinnorna så tidigt som möjligt för att motverka vidare konsekvenser för kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig roll i detta då deras kompetensområde innefattar att identifiera omvårdnadsbehov och att ge personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie som baserades på åtta kvalitativa studier. Studierna söktes via databaserna Cinahl och Pubmed. Fribergs analysmodell nyttjades i analysarbetet. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier och sju tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna var: ’Önskan att hjälpa kvinnorna’, ’Utmaningar i sin professionella roll’ och ’Starka känsloupplevelser i och efter mötet’.   Konklusion: Sjuksköterskor som möter kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir starkt påverkade och är i behov av utbildning inom området. Tydliga riktlinjer för omhändertagande av dessa kvinnor kan vara ett effektivt sätt att underlätta för sjuksköterskor i deras profession. / Background: Intimate partner violence is a major public health problem that affects women all over the world. Healthcare services has an important role in supporting and meeting women as early as possible to counteract further consequences for the women. Nurses has an important role in this area as their competence is to identify nursing needs and providing person centered care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of meeting women who have been victims of domestic violence. Method: Literature study based on eight qualitative studies. The studies were searched through the databases Cinahl and Pubmed. Fribergs analysis model was used in the analysis process. Result: The results was presented in three main categories and seven related subcategories. The main categories were: ‘The wish to help the women’, ‘Challenges in their professional role’ and ‘Strong emotional experiences in and after the meeting’. Conclusion: Registered nurses meeting women who is experiencing intimate partner violence needs more education in the area. Clearer guidelines for the care of these women would be an effective way to make it easier for the nurses in their profession.

Background: People with Intellectual Disability (ID) run an increased risk of suffering from illness. Research has confirmed that people with intellectual disabilities are at greater risk than the rest of the population to being offered lower quality of care. The nurse has an ethical duty to have knowledge of what the diagnosis of ID means in order to provide person-centered care to people with ID.  Aim: The purpose of the literature review was to describe nurses’ experience of providing care to people with Intellectual Disability. Method: The literature study is based on ten scientific peer reviewed studies with qualitative study design. The databases used were Cinahl and Psycinfo. The quality of the studies included in the literature study are reviewed. The data analysis was conducted by condense, encode, systematizing and categorizing the material. Results: The analysis resulted in three main categories; The meaning of communication, The meaning of knowledge and The meaning of the organization. The category The meaning of communication is divided into four subcategories; Communication difficulties, Tools and strategies, Communication through a relative or personal assistant and Taking the role of representative. The category The meaning of knowledge consists of two subcategories; Theoretical knowledge and Practical experience. The category The meaning of the organization is also built up by two subcategories; Structural challenges and Increased workload. Conclusion: Nurses have experience of communication difficulties and of using different tools and strategies to make the communication work. Nurses express a need for more time, increased knowledge and more practical training opportunities in caring for people with ID. The results indicate that more time for the care meeting, improved structure around handover between healthcare professionals and clarification of the division of responsibilities and roles between nurses and personal assistants, are possible areas of improvement in the care of people with ID. / Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) löper en ökad risk att drabbas av ohälsa. Forskning har bekräftat att personer med intellektuell funktionsnedsättning riskerar att i högre grad än övriga befolkningen, erbjudas vård av lägre kvalitet. Sjuksköterskan har en etisk plikt att ha kunskap om vad diagnosen IF innebär för att kunna ge personcentrerad omvårdnad åt personer med IF. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga peer reviewed studier med kvalitativ studiedesign. Databaserna som användes var Cinahl och Psychinfo. Studierna som inkluderats i litteraturstudien är kvalitetsgranskade. Dataanalysen utfördes genom att kondensera, koda, systematisera och kategorisera datamaterialet. Resultat: Resultaten är indelat i tre kategorier; Kommunikationens betydelse, Kunskapens betydelse och Organisationens betydelse. Kategorin Kommunikationens betydelse är i sin tur indelat i fyra subkategorier; Kommunikationssvårigheter, Verktyg och strategier, Kommunikation via anhörig eller personlig assistent samt Ta rollen som företrädare. Kategorin Kunskapens betydelse består av två subkategorier; Teoretisk kunskap och Praktisk erfarenhet. Kategorin Organisationens betydelse byggs även upp av två subkategorier; Strukturella svårigheter och Ökad arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor har erfarenheter av kommunikationssvårigheter samt av att använda sig av olika verktyg och strategier för att få kommunikationen att fungera i vårdmötet med personer med IF. Sjuksköterskor uttrycker behov av mer tid, ökad kunskap och fler praktiska utbildningstillfällen inför att vårda personer med IF. Resultaten tyder på att mer tid till vårdmötet, förbättrad struktur kring överrapportering mellan vårdpersonal samt tydliggörande av ansvars och  - rollfördelning mellan sjuksköterska och personliga assistenter, är möjliga förbättringsområden inom omvårdnad av personer med IF.

Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett brott mot mänskliga rättigheter och utgör ett allvarligt hälsoproblem. De mest förekommande typerna av våld mot kvinnor i nära relation är fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Kvinnor som sökte hjälp av hälso- och sjukvården upplevde avsaknad av stöd och det saknades kunskap. Sjuksköterskans ansvar är att vara medveten om olika indikationer på våld samt stödja, ge råd, vara beredd att ställa frågor och lyssna på den våldsutsatta kvinnans berättelse. Därför är det viktigt att öka kunskapen inom området. Syfte: Att studera sjuksköterskor inom slutenvårdens erfarenhet av att vårda kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt med 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artikelsökningar genomfördes med databaserna Cinahl, Medline samt manuellt där kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Hälsohögskolans granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Datainsamlingen granskades med stöd av Fribergs (2022) femstegsanalys.   Resultat: Resultatet presenterades  i 2 huvudkategorier: Balansgången mellan att vara professionell och emotionell med tillhörande subkategorier. Resultatet visade en emotionell påverkan hos sjuksköterskorna där de fick svårt att distansera sig från offrets känslor. Sympatikänslor och förutfattade meningar kunde hindra sjuksköterskorna från att ställa frågan om våld. Brist på riktlinjer, tid, kunskap och organisatoriskt stöd identifierades som hinder att identifiera våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor beskrevs som emotionellt påfrestade. De fanns ett tvivel till hur sjuksköterskorna skulle gå till väga vid samtalet om våld vilket kunde grunda sig på förutfattade meningar och attityder. De beskrev att brist på tid, kunskap, riktlinjer, utbildning och organisatoriskt stöd kunde hindra sjuksköterskorna att identifiera våld i nära relation och erbjuda kvinnorna adekvat vård.

Bakgrund: Varje människa kommer att dö och många kommer att vårdas i den palliativa vården. Då författarna uppmärksammat en kunskapslucka av sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter inom ålderskategorin 18–65 år, är det något de vill uppmärksamma med denna litteraturstudie. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda personer mellan 18 – 65 år i den palliativa vården. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Föreliggande studie grundar sig på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman som var “Kommunikation och samarbete”, “Organisatorisk och social arbetsmiljö”, “Känslomässiga utmaningar” och “Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av patienters fysiologiska och psykologiska smärta”. Utifrån dessa huvudteman sammanställdes sex underteman som var “Möten med närstående och anhöriga", “Tidsbrist”, “Att utveckla kunskap genom erfarenhet”, “Resurser i arbetsmiljö”, “Copingstrategier” och "Att möta existentiella och andliga behov”. Slutsats: Att vårda palliativa patienter upplevdes av sjuksköterskorna som en utmaning men också som något väldigt givande. Det framgick brister i deras arbetsmiljö, kommunikation och samarbete. Dessa brister var något sjuksköterskorna ansåg viktigt att arbeta vidare med för att förbättra möjligheten att ge god palliativ vård. Det visade sig att sjuksköterskorna upplevde mycket av en inre resa hos sig själva i mötet med både patient och närstående. Sjuksköterskorna blev medvetna om deras inre resurser och det framgick hur viktigt det var att uppleva stöd från sina kollegor samt chefer för att må bra. / Background: Every person will die and many will be cared for in palliative care. Since the authors have drawn attention to a knowledge gap of nurses' experiences of caring for patients in the age category 18-65 years, it is something they want to draw attention to with this literature study. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people between 18 to 65 years old in palliative care. Method: A descriptive literature studywith thirteen qualitative articles included. To find the articles have the databasesPubmed and CINAHL been used. Main Result: The results revealed four main themes: "Communication and cooperation", "Organisational and social work environment", "Emotional challenges" and "Nurses' experiences and perceptions of patients' physiological and psychological pain". Based on these main themes, six sub-themes were compiled, which were "Meetings with family members and relatives", "Lack of time", "Developing knowledge through experience", "Resources in the work environment", "Coping strategies" and "Meeting existential and spiritual needs". Conclusion: Caring for palliative patients was experienced by the nurses as a challenge but also as something very rewarding. There were shortcomings in their work environment, communication and co-operation. These shortcomings were something the nurses considered important to work on in order to improve the possibility of providing good palliative care. It turned out that the nurses experienced much of an inner journey in themselves in the meeting with both patients and relatives. The nurses became aware of their inner resources and it appeared how important it was to experience support from their colleagues and managers to feel good.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre som utsätts för våld i nära relationer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor som har haft erfarenhet av att vårda äldre som utsatts för våld i nära relation. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde starka känslor och hade behov av stöd från personalgrupp och ledning. Det största upplevda hindret var att inte få samtycke från patienten för att kunna kontakta andra myndigheter. Det saknades kunskap kring att bedöma våldet och att använda screeninginstrument. De flesta upplevde svårigheter kring dokumentation och otydlighet kring möjliga åtgärder. Sjuksköterskorna uttryckte också behov av att utveckla samarbetet med andra myndigheter och ideella föreningar.  Konklusion: Sjuksköterskorna som vårdade äldre som utsattes för våld upplevde starka känslor och hade en vilja att hjälpa. De uttryckte även ett stort behov av kompetensutveckling kring våld i nära relationer bland äldre. / Background: Abuse is a serious threat to the health and well-being of the elderly. There are few studies on the vulnerability of older people and there is a lack of knowledge about how to protect the elderly from being abused.  Aim: To investigate nurses' experiences of caring for elderly people who are exposed to abuse in close relationships. Methods: Semi-structured interviews conducted with seven nurses with experience of caring for elderly people who have been subjected to abuse in close relationships. Data has been analyzed using qualitative content analysis.  Results: The main results showed that the nurses experienced strong emotions and needed support from staff group and management. The largest obstacle perceived was not getting consent from the patient to be allowed to contact other authorities. There was a lack of knowledge about the degree of abuse and how to use screening instruments. Most difficulties where experienced regarding documentation and lack of clarity about possible measures. The nurses also expressed the need to develop cooperation with other government agencies and non-profit associations. Conclusion: The nurses who cared for elderly people who were subjected to abuse experienced strong emotions and had a will to help. They also expressed a great need for skills development around abuse in close relationships among the elderly.

Bakgrund: Grunden i den palliativ vården är att patienter med terminal sjukdom behandlas i syfte till att förbättra välbefinnande, lindra lidande och främja livskvalitet för patienter i alla åldrar och stadier. Den palliativa vården är utformad efter fyra hörnstenar: symtomlindring, samarbeta, kommunikation och relation samt stöd för närstående. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är viktigt för att kunna anpassa vården samt tillgodose patientens behov och önskemål. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda palliativa patienter i hemmet. Metod: Litteraturstudien resultat är en sammanställning av 12 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2012–2022 med kvalitativ metod som analyserats med en induktiv ansats. Databaser som användes var CINAHL och MEDLINE och analysen gjordes enligt Fribergs fem stegs analys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman: Sjuksköterskans roll i den palliativa vården och Sjuksköterskans utmaningar. Vidare presenteras fem subteman: Att skapa en relation och samarbeta med patienten, att involvera och lyssna på närstående, att samverka i team, känslomässiga utmaningar och maktlöshet, att känna ansvar och känslan av etisk stress. Slutsats: En god kommunikation och samverkan mellan alla professioner i teamet, samt mellan patienter och närstående har en betydande roll för att upprätthålla en personcentrerad vård. Sjuksköterskans känslomässiga utmaningar och yrkesmässiga stressfaktorer gav en känsla av maktlöshet. / Background: The basis of palliative care is that patients with terminal illness are treated with the aim of improving well-being, relieve suffering and promoting quality of life for patients of all ages and stages. Palliative care is designed with four cornerstones: symptom relife, collaboration, communication and relationship, and support to close relatives. Providing “person-centered” care is important to secessfully adapt the care and meet patients’ needs and wishes. Aim: To describe RN-nurses’ experiences of caring for palliative patients at home. Method: The results of the literature review is a compilation of 12 scientific articles published between 2012 – 2022 with a qualitative method that was analyzed with an inductive approach. Searches were made on CINAHL and MEDLINE and was analyzed according to Friberg's five-step analysis method. Results: The results are presented in two main themes: The nurse's role in palliative care and The nurse's challenges. Furthermore, five subthemes are presented: To create a relationship and collaborate with the patient, involving and listening to relatives, to cooperat in teams, emotional challenges and powerlessness, feeling responsible and the feeling of ethical stress. Conclusion: Good communication and cooperation between all professions in the team, as well as between patients and relatives have a significant role in maintaining person-centred care. The nurse's emotional challenges and occupational stressors gave a sense of powerlessness.