Background: In Sweden there are approximately 130 000 to 150 000 people suffering from dementia and according to research this number may double by the year 2050. Dementia is a chronic disorder meaning it is irreversible and those suffering from dementia will deteriorate with time, therefore patients often need specialist care. Knowledge and experience within the field of the various dementia disorders is necessary to provide effective care and ensure quality of life for these patients. According to patients, and relatives of those suffering, the quality of care depends on the relationship between the nurse and patient, and whether nurses have specialist training in dementia care and person centred care (PCC). Aim: The aim of this literature study is to describe nurses' experience of caring for people with dementia. Method: A literature study with descriptive design was conducted based on twelve scientific articles from three different databases: PubMed, Cinahl and PsycINFO. Main results: Through thematic analysing of the twelve chosen scientific articles three main headings emerged along with eight subheadings describing nurses experiences of caring for people with dementia. Theme number one described the importance of individual care in terms of examination, communication, activities and environmental factors. Theme number two focused on relationships that according to the nurses affected the quality of care they provided for the patients. The third theme described nurses' experiences of how resources such as further education as well as better organisation of work and staffing affected their quality of care for patients suffering from dementia. Conclusion: The literature study shows that nurses within dementia care need further education and practical experience to deliver good quality PCC. To make this possible well organised staffing and work structuring from a higher level of management is necessary to create a secure and caring environment where both nurses and patients are satisfied. / Bakgrund: I Sverige finns det mellan 130 000 till 150 000 personer som lider av en demenssjukdom och enligt rapporter kan detta antal komma att fördubblas till år 2050. Demenssjukdomar är kroniska och innebär att tillståndet hos patienten försämras med tiden. Detta innebär att dessa patienter kräver en allt mer anpassad och specialiserad omvårdnad där kunskap och erfarenheter kring demenssjukdom spelar en vital roll för patienternas välmående och livskvalité. Vårdkvalitén enligt patienter och anhöriga avgörs beroende på relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskornas utbildning och kunskap gällande personcentrerad vård (PCV). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv artiklar från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO står för litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: En tematisk analys av de tolv utvalda artiklarna resulterade i tre huvudteman samt åtta underteman där sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom beskrevs. Det första temat fokuserade på individanpassning av vård i form av undersökning, kommunikation, aktiviteter och miljö. Tema nummer två fokuserade på relationer som enligt sjuksköterskorna påverkade kvalitén av omvårdanden av patienterna. Det sista och tredje temat beskrev hur sjuksköterskors erfarenheter av varierande resurser i form av utbildning och organisation av deras arbete och personal påverkade deras omvårdnad för patienter med demenssjukdom. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att sjuksköterskor inom demenssjukvården behöver ytterligare specialistutbildning samt praktisk erfarenhet för att möjliggöra god kvalitativ vård i form av PCV. Detta kräver att organisationen kring omvårdnadsarbetet förbättras och stöds på en organisatorisk nivå som resulterar i en trygg och säker arbets- och omvårdnadsmiljö där både sjuksköterskor och patienter trivs.

Bakgrund: När en förälder blir svårt sjuk påverkas hela familjens hälsa. Barn som närstående är i en särskilt sårbar situation och har rätt till stöd från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har en central roll och en utmanande uppgift i att möta barn som närstående inom palliativ vård. Genom att belysa sjuksköterskors erfarenheter kan man finna förbättringsområden inom den palliativa vården för att kunna bemöta föräldrar och deras barn på bästa sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter och deras minderåriga barn inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycInfo användes. De elva kvalitativa artiklar som inkluderades kvalitetsgranskades enligt Caldwell et als granskningsmall och analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet visade på tre teman; att skapa en relation till föräldrarna, att möta patientens barn och att hantera organisatoriska hinder. I arbetet mot barnfamiljer krävdes det tid för att skapa tillitsfulla relationer till föräldrarna och deras barn. Sjuksköterskor efterfrågade utbildning och struktur i arbetet. De behövde forum för att få möjlighet att stödja och dela erfarenheter med varandra. Slutsats: Sjuksköterskor behöver kunskap, mod och ett nära samarbete med föräldrarna för att kunna identifiera och möta familjens behov. Resultatet belyser även sjuksköterskans behov av tid och handledningen för att kunna utföra den utmanande och emotionellt påfrestande uppgiften. Det finns behov av ett strukturerat arbetssätt och utbildning för att stärka sjuksköterskor i rollen att arbeta mot barn som närstående.

Bakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer. / Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study.

Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett stort samhällsproblem och medför negativa hälsokonsekvenser. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män och utsätts ofta för grövre och återkommande våld. I hälso- och sjukvårdens arbete ingår att fråga om våldsutsatthet då detta misstänks samt att bistå med adekvat vård och stöd.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet beskrivs i fyra kategorier: Känslomässiga effekter, försvårande faktorer i mötet med kvinnan, sjuksköterskors professionella roll i mötet och sjuksköterskors kunskap och attityder kring våld. Möten med våldsutsatta kvinnor har en känslomässig inverkan på sjuksköterskor och känslomässiga gränser och avståndstagande beskrivs. Försvårande faktorer i mötet är kunskapsrelaterade, arbetsmiljörelaterade, organisatoriska eller personligt relaterade, såsom kunskapsbrist, tidsbrist, otydliga riktlinjer eller personliga värderingar. Sjuksköterskorna betonar tillit och empati i mötet och beskriver tvärprofessionellt samarbete som betydande. Sjuksköterskors attityder och fördomar kring våldsutsatthet påverkar interaktionen med våldsutsatta kvinnor.Slutsats: Att möta våldsutsatta kvinnor innebär en komplex och känslomässig utmaning för sjuksköterskor och präglas av försvårande faktorer, attityder och fördomar. Sjuksköterskors beskrivningar av att handskas med sina känslor indikerar ett behov av stöd på arbetsplatsen. För att understödja sjuksköterskor och säkerställa god omvårdnad behövs kunskapsfördjupning och tydliga riktlinjer kring våldsförebyggande arbete.

Bakgrund: Trycksår är uppkomsten av skada i huden eller vid underliggande vävnader som uppstår efter friktion, skjuvning och tryck. Trycksår klassificeras och delas in i olika stadier. Exempel på några riskfaktorer för utvecklingen av trycksår är bland annat immobilitet och undernäring samt hög ålder. Trycksår medför ett lidande för patienter och är något som skulle kunna förhindras om adekvata vårdåtgärder hade vidtagits. Syfte:  Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med trycksår. Metod: En allmän litteraturöversikt med Fribergs där analysen inkluderade tolv studier, där tio av studierna var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskor erfor utmaningar till följd av bristande resurser som underbemanning och tid. Kunskapsläget hos sjuksköterskor visades vara lågt om trycksår. Dock visades möjligheter vid utökade kunskaper hos sjuksköterskor vid vård av trycksår. Slutsats: Det finns behov av organisatoriskt stöd för att sjuksköterskor ska få utökade kunskaper för att lindra lidandet hos patienter. / Background: After friction, shear, and pressure, a defect in the skin or underlying tissues manifests as a pressure ulcer. Different stages of pressure ulcer development are categorized. Malnutrition, immobility and high age are risk factors for pressure ulcers. Patients suffer from pressure ulcers, which is something that may have been avoided with proper care. Aim: The aim of this paper is to describe nurses' experiences in providing pressure ulcer patient care. Method: A literature review according to Friberg was conducted. Twelve qualitative and quantitative articles were analyzed. Ten of them were qualitative and two were quantitative. Results: Demonstrated that nurses faced difficulties as a result of a lack of resources, including time and inadequate staffing. It was shown that nurses' knowledge of pressure ulcers was lacking. However, opportunities arose as nurses' understanding of treating pressure ulcers expanded. Conclusion: Organizational support has shown to be required for nurses to expand further knowledge about pressure ulcer to help ease the suffering of patients.

Bakgrund: Kultur är ett koncept som är individuellt och är även ständigt under förändring. Transkulturell omvårdnad är däremot komplext och innefattar flera begrepp. Att leva i ett mångkulturellt samhälle ställer höga krav på sjuksköterskan att vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet med dessa möten är att sjuksköterskan och patienten ska skapa en relation som bidrar till tillvaro där patienten kan känna trygghet och får förtroende för den svenska hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige.Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som framkom i två olika databaser. Befintliga artiklar har genomgått en tematisk analys. Resultat: Efter analysering av samtliga artiklar framkom det sex olika teman som utgjorde kommunikation, barriärer, utbildning, personcentrerad vård, könsroller och anhöriga. Dessutom identifierades ett antal kategorier inom varje tema. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskan ser patientens kultur ur ett individuellt sammanhang då man möter patienter av olika nationaliteter, sexualiteter, samhällsklasser och kulturer. Sjuksköterskan bör vara lyhörd och mottaglig för patientens olika behov för att bygga upp en förtroende relation. / Background: Culture is a concept that is individual and is also constantly changing. Transcultural nursing is however complex and includes several concepts. A multicultural society require high demands on nurses to be flexible in transcultural care. The goal is that the nurse and the patient must create a relationship that contributes to the existence where the patient can feel safe and have confidence in the Swedish health care system.Aim: The aim is to describe nurses' experiences of transcultural nursing in Sweden. Method: A literature review based on 11 scientific articles with qualitative approach that emerged in two different databases. Existing articles have undergone a thematic analysis.Results: After analyzing all the articles six different themes appeared that consisted communication barriers, education, person-centered care, gender roles and relatives. In addition, a number of categories emerged within each theme. Conclusion: It is important that the nurse sees the patient's culture from an individual context when one encounters patients of different nationalities, sexualities, social classes and cultures. The nurse should be sensitive and receptive to patient's different needs to build a trustful relationship.

Abstrakt  Bakgrund: Cirka 56,8 miljoner människor i världen beskrivs behöva palliativ vård varje år. I Sverige avlider cirka 90 000 människor per år och cirka 80% av dem kan ha behövt palliativ omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes på nio kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. För att analysera studierna har Fribergs femstegsmodell använts. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och tio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var känslomässiga reaktioner, stöd och bristande stöd, copingstrategier och strävan efter att vara professionell. Konklusion: Sjuksköterskor upplever vård i livets slutskede som meningsfullt och känslomässigt utmanande. Kunskapsbrist hos sjuksköterskor kan påverka patienters vårdkvalitet och bristande stöd från arbetsplatsen kan påverka sjuksköterskors hälsa. Ytterligare forskning kan behövas angående sjuksköterskors utbildning och erfarenheter av palliativ vård. / Abstract  Background: Around 56.8 million people in the world are described as needing palliative care each year. In Sweden, around 90,000 people die each year and around 80% of them have needed palliative care. Aim: The aim of the literature study is to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in hospitals. Methods: A literature study was carried out on nine qualitative articles. Database search was performed in Cinahl, Pubmed and PsycInfo. To analyze the studies, Friberg's five-step model has been used. Results: The analysis resulted in four main categories and ten subcategories. The four main categories were emotional reactions, support and lack of support, coping strategies and ambition to be professional. Conclusion: Nurses experience end-of-life care as meaningful and emotionally challenging. Lack of knowledge among nurses can affect patients' quality of care and lack of support from the workplace can affect nurses' health. Further research may be needed regarding nurses' education and experiences in palliative care.

Bakgrund: När en förälder blir svårt sjuk påverkas hela familjens hälsa. Barn som närstående är i en särskilt sårbar situation och har rätt till stöd från hälso-och sjukvården. Sjuksköterskor har en central roll och en utmanande uppgift i att möta barn som närstående inom palliativ vård. Genom att belysa sjuksköterskors erfarenheter kan man finna förbättringsområden inom den palliativa vården för att kunna bemöta föräldrar och deras barn på bästa sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter och deras minderåriga barn inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycInfo användes. De elva kvalitativa artiklar som inkluderades kvalitetsgranskades enligt Caldwell et als granskningsmall och analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet visade på tre teman; att skapa en relation till föräldrarna, att möta patientens barn och att hantera organisatoriska hinder. I arbetet mot barnfamiljer krävdes det tid för att skapa tillitsfulla relationer till föräldrarna och deras barn. Sjuksköterskor efterfrågade utbildning och struktur i arbetet. De behövde forum för att få möjlighet att stödja och dela erfarenheter med varandra. Slutsats: Sjuksköterskor behöver kunskap, mod och ett nära samarbete med föräldrarna för att kunna identifiera och möta familjens behov. Resultatet belyser även sjuksköterskans behov av tid och handledningen för att kunna utföra den utmanande och emotionellt påfrestande uppgiften. Det finns behov av ett strukturerat arbetssätt och utbildning för att stärka sjuksköterskor i rollen att arbeta mot barn som närstående.

Introduktion/Bakgrund: Var tredje kvinna i världen och var fjärde i Sverige är utsatt för våldi nära relationer. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt, vilket orsakar allvarligahälsoproblem. Våldsutsatta kvinnor söker vanligtvis vård på akutmottagningen. Sjuksköterskorhar en viktig roll i att hjälpa kvinnor utsatta för våld och med de hälsoproblem det medför.Djupare kunskap om att vårda kvinnor som utsätts för våld i nära relation behövs.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i närarelationer på akutmottagningen.Metod: Arbetet som gjordes var en litteraturstudie. En adapterad granskningsprocess enligtRosén (2017) användes. Först formulerades syftet samt inklusions- och exklusionskriterier.Därefter gjordes litteraturvalet genom litteratursökning, grovsållning och granskning utifrånrelevans och kvalitet. Fem kvalitativa och två kvantitativa artikar bearbetades genom entematisk analys enligt Braun & Clarke (2006) i sex steg.Resultat: Fyra huvudteman sammanställdes; utmaningar för sjuksköterskor, sjuksköterskorskänslor under vårdandet, stöd i vårdandet och vikten av teamsamverkan.Slutsats: Sjuksköterskor kunde möta känslor och utmaningar i vårdandet, och de kunde användasig av stöd och teamsamverkan. Detta är viktig kunskap för att ge god vård, minska lidande ochöka välbefinnandet. Vidare forskning inom samkönade relationer, strukturering av utbildningenoch i Sverige behövs.

Bakgrund: Smärtupplevelsen är subjektiv och individuell som inte kan uppskattas av storleken på en skada. Sjuksköterskans uppgift är att främja livskvalitet, lindra lidande och reducera komplikationer. Inom sjukvården administreras ofta opioider mot smärta, som har en hög beroendepotential. Personer med ett substansberoende och smärta har lika rätt till en kvalitativ, evidensbaserad och värdig vård. Behandlingen ska präglas av ett personcentrerat förhållningssätt där smärtan respekteras, bekräftas och tros på med hänsyn till olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla smärta hos patienter med ett substansberoende. Metod: En litteraturöversikt som utgick från tio vetenskapliga originalartiklar, hämtade från databaserna PubMed och CINAHL complete. Sökorden i PubMed var följande, "nurs* experienc*", "nurs* attitude*", "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" och "pain". I CINAHL complete var sökorden, "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", "Pain",  "nurs* experienc*" och "nurs* attitude*". Av de utvalda artiklarna var åtta kvalitativa och två kvantitativa som kvalitetsgranskades samt analyserades efter Fribergs metodbeskrivning. Resultat: Resultatet visade att inadekvat vård förekommer i smärtbehandlingen av patienter med substansberoenden. Detta till följd av sjuksköterskors bristande kunskap och kommunikation, stigmatisering, osäkerheter och rädslor samt brister i standardiserade smärtskattningsinstrument och behandlingsriktlinjer. Sammanfattning: Att behandla smärta hos patienter med substansberoenden kräver bred kompetens inom området och berör fysiska, sociala och psykiska behov. Vården behöver integrera ett personcentrerat arbetssätt för att tillgodose detta. Genom att dela med sig av erfarenheter och kunskap kunde man minska stigmatisering och lättare hantera egna känslor. Även organisatoriska förändringar på politisk nivå krävs för förbättringar. / Background: Pain is a subjective and an individual experience which cannot be judge by the apperance of an injury. The role of a nurse is to improve quality of life, alleviate suffering and reduce the impact of pain. In healthcare, addictive opioids are mainly administered for pain. People with a substance dependence and pain have the same right to a qualitative evidence-based and dignified care. Pain management should be characterized by a person-centred approach in which pain is respected, acknowledged and believed in, considers the various factors that may influence the experience of pain. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of managing pain in patients with substance dependence. Method: A general literature review based on ten original scholarly articles, taken from PubMed and CINAHL Complete databases was chosen for the study. The key words in PubMed was “nurs* experienc*”, “nurs* attitude*”, "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" and “pain”. The following key words in Cinahl complete was "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", “Pain”, “nurs* experienc*” and “nurs* attitude*”. Of the selected articles were eight of qualitative design and two were quantitative. They were all quality reviewed and systematically analyzed according to Friberg's method description. Results: The findings show that inadequate care occurs as a result of nurses' perceived, as well as measurable, experiences of treating pain in patients with substance addictions. Based on lack of knowledge and communication, stigmatization, uncertainties and fears, as well as deficiencies in standardized pain assessment instruments and treatment guidelines. Summary: Managing pain in patients with substance dependence requires broad competence and affects physical, social and psychological needs. The healthcare have to integrate a person-centered way of working to accomplish those needs. Stigma and self-management of own feelings could be improved by sharing experiences and knowledge. Organizational changes at the political level are also required for improvements.