Syftet med denna studie är att vinna kunskap om vilka erfarenheter som en längre sjukskrivning kan bidra med och hur dessa erfarenheter kan ses som en del av lärandeprocessen. Frågeställningarna som skapades var: ”På vilket sätt upplever personer som tidigare varit sjukskrivna att erfarenheterna från sjukskrivningen har påverkat möjligheterna till återgång i arbete?” samt ”Trots olika orsaker till sjukskrivning, vilka gemensamma drag samt olikheter finns bland de upplevda erfarenheterna?” För att besvara frågeställningarna har fem kvalitativa intervjuer av tidigare sjukskrivna med olika orsaker till sjukskrivning genomförts. Intervjuerna gav ett resultat som sedan analyserades utifrån Illeris definition av lärande, Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande samt Argyris teori om single- och doubleloop. Resultatet visar på gemensamma drag, men även på faktorer som skiljer deltagarnas berättelser åt. Den mest framträdande faktorn gällande upplevelser från en sjukskrivning är vikten av sociala faktorer, som exempelvis stöd från familj och vänner samt arbetsgivare. Genom att känna närhet och omtanke från omgivningen upplevs återgången till arbetet lättare. Något som även är betydande är individens eget ansvar i sjukskrivningsprocessen. Tron på sig själv samt att ha en god självinsikt är något som informanterna anser underlätta vid återgången till arbetet. Upplevelsen kring samtalsstöd är däremot något som deltagarna har fått olika erfarenheter av då personer med fysisk orsak till sjukskrivning har fått mindre stöd i form av det.

<p>Studien handlar om fem kvinnors väg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie är att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har uppsatsen sökt påvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas främst ur ett genus och förändringsperspektiv med ambition om att klarlägga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring själva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som återgått till att arbeta halvtid. Studien har vidare förankrats inom vården där kvinnorna ifråga arbetar. Det empiriska resultatet har försett studien med fyra huvudkategorier och slutsatser vilka omfattar och klarlägger sjukskrivningsmönster och rehabiliteringsprocess; upplevelsen av sjukskrivning, bakomliggande strukturella och individuella riskfaktorer samt rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer. De strukturella riskfaktorerna exemplifieras med förhållandena såsom arbetsförändring, arbetsmiljö och kvinnors dubbla arbete. Dessa strukturella omständigheter har visat sig ha en påverkande tendens som uttrycks i individuella handlingar såsom prestationskrav och kvinnoroll. Ovannämnda förhållanden har visat sig vara riskfaktorer som bidragit till sjukdomsbesvärens uppkomst. Andra faktorer som främjat en lyckad återgång är rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer; rehabiliteringsaktiviteter, återgång till arbetet, positivt bemötande och initiativtagande. Med utgångspunkt i Giddens struktureringsteori, Webers rationalisering, Hirdmans genusteorier samt hälsoteoretiska ansatser har det empiriska resultatet kunnat analyseras och förtydligas i ett större sammanhang.</p>

Studien handlar om fem kvinnors väg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie är att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har uppsatsen sökt påvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas främst ur ett genus och förändringsperspektiv med ambition om att klarlägga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring själva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som återgått till att arbeta halvtid. Studien har vidare förankrats inom vården där kvinnorna ifråga arbetar. Det empiriska resultatet har försett studien med fyra huvudkategorier och slutsatser vilka omfattar och klarlägger sjukskrivningsmönster och rehabiliteringsprocess; upplevelsen av sjukskrivning, bakomliggande strukturella och individuella riskfaktorer samt rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer. De strukturella riskfaktorerna exemplifieras med förhållandena såsom arbetsförändring, arbetsmiljö och kvinnors dubbla arbete. Dessa strukturella omständigheter har visat sig ha en påverkande tendens som uttrycks i individuella handlingar såsom prestationskrav och kvinnoroll. Ovannämnda förhållanden har visat sig vara riskfaktorer som bidragit till sjukdomsbesvärens uppkomst. Andra faktorer som främjat en lyckad återgång är rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer; rehabiliteringsaktiviteter, återgång till arbetet, positivt bemötande och initiativtagande. Med utgångspunkt i Giddens struktureringsteori, Webers rationalisering, Hirdmans genusteorier samt hälsoteoretiska ansatser har det empiriska resultatet kunnat analyseras och förtydligas i ett större sammanhang.

Långtidssjukskrivningar är ett folkhälsoproblem i Sverige liksom i hela västvärlden, ett problem som är mer utbrett bland kvinnor än bland män. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala län som utförsäkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till två interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats är en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jämföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende på om de ingått i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkätmätningar vid fem tillfällen. I denna delstudie används enkätmaterial från två mättillfällen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 månader efter projektstart.   Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsättningar i högre grad än dem i kontrollgrupppen. Utlandsfödda upplevde i högre grad än inrikes födda att insatser och aktiviteter i Intro var sämre anpassade efter behov och förutsättningar och mindre meningsfulla, samt att planeringen efter Intro var otydlig. Ensamstående upplevde i allmänhet sin tid i Intro som mer positiv och meningsfull än gifta och sammanboende. Andra resultat som framkom var samband mellan motivation till arbetsåtergång och självskattad hälsa.   Resultaten visar att det finns behov av att utveckla det befintliga programmet Intro och att göra det mer individanpassat. Vidare behövs forskning för att närmare avgränsa vilken typ av förberedande insatser som långtidssjukskrivna kvinnor, och i synnerhet kvinnor födda utomlands, är i behov av för att bättre tillgodogöra sig den arbetsmarknadspolitiska rehabilitering som erbjuds efter långvariga sjukskrivningar.

<p>Sjukskrivningarna är ett stort problem för de svenska finanserna</p><p>och mycket finns skrivet om problemet ur samhällets synvinkel.</p><p>Det finns däremot mindre skrivet ur individens synvinkel när det</p><p>gäller de behov individerna upplever sig ha haft under</p><p>rehabiliteringen. Syftet med undersökningen är att belysa de</p><p>individuella behov som individer, som förlorat rätten till</p><p>sjukpenning har haft under sin rehabilitering. Tre individuella</p><p>intervjuer gjordes med kvinnor med smärtproblematik och en</p><p>parintervju med handläggare på arbetsförmedlingen. I dessa</p><p>intervjuer framkom explicit och implicit de behov som individer</p><p>som förlorat rätten till sjukpenning upplever sig ha haft under sin</p><p>rehabilitering. Slutsatsen är att individens behov under</p><p>rehabiliteringen är t.ex. ett bra bemötande, hjälpinsatser i tid,</p><p>delaktighet i rehabiliteringsprocessen, en eventuell kontaktperson</p><p>och att individens sociala liv inte får påverkas allt för mycket.</p><p>Dessa behov kan anses vara viktiga att tillgodose för att</p><p>individen ska känna välbefinnande och därmed bli motiverad i</p><p>sin rehabilitering.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur arbetsgivare i Falkenbergs kommun arbetar med rehabilitering idag och deras tankar och attityder kring detta arbete, samt hur de tror att de nya sjukförsäkringsreglerna kommer att påverka rehabiliteringsarbetet. Sex arbetsgivare intervjuades och intervjuerna analyserades kvalitativt. Vid analysen framkom fem delkomponenter i rehabiliteringsarbetet vilka var ansvar, rutiner, samarbete, förändring och förbättring. Arbetsgivarna upplevde att de hade ett stort ansvar för rehabiliteringsprocessen och att de hade ett bra stöd genom de rutiner som fanns. Samarbetet internt fungerade bra, men det externa samarbetet upplevdes ha vissa brister. Förändringen, i och med de nya reglerna från juli 2008, ansågs innebära både för- och nackdelar för rehabiliteringsarbetet, men den övergripande uppfattningen var positiv. Det framkom dock behov av att utveckla utbildning, dokumentation och samverkan ytterligare, samt att få fler resurser för att möta de nya kraven. I framtiden skulle det vara intressant att göra en mer omfattande intervjustudie bland arbetsgivare för att se vad de nya reglerna fått för konsekvenser.</p>

No description available.

Sjukskrivningarna är ett stort problem för de svenska finanserna och mycket finns skrivet om problemet ur samhällets synvinkel. Det finns däremot mindre skrivet ur individens synvinkel när det gäller de behov individerna upplever sig ha haft under rehabiliteringen. Syftet med undersökningen är att belysa de individuella behov som individer, som förlorat rätten till sjukpenning har haft under sin rehabilitering. Tre individuella intervjuer gjordes med kvinnor med smärtproblematik och en parintervju med handläggare på arbetsförmedlingen. I dessa intervjuer framkom explicit och implicit de behov som individer som förlorat rätten till sjukpenning upplever sig ha haft under sin rehabilitering. Slutsatsen är att individens behov under rehabiliteringen är t.ex. ett bra bemötande, hjälpinsatser i tid, delaktighet i rehabiliteringsprocessen, en eventuell kontaktperson och att individens sociala liv inte får påverkas allt för mycket. Dessa behov kan anses vara viktiga att tillgodose för att individen ska känna välbefinnande och därmed bli motiverad i sin rehabilitering.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetsgivare i Falkenbergs kommun arbetar med rehabilitering idag och deras tankar och attityder kring detta arbete, samt hur de tror att de nya sjukförsäkringsreglerna kommer att påverka rehabiliteringsarbetet. Sex arbetsgivare intervjuades och intervjuerna analyserades kvalitativt. Vid analysen framkom fem delkomponenter i rehabiliteringsarbetet vilka var ansvar, rutiner, samarbete, förändring och förbättring. Arbetsgivarna upplevde att de hade ett stort ansvar för rehabiliteringsprocessen och att de hade ett bra stöd genom de rutiner som fanns. Samarbetet internt fungerade bra, men det externa samarbetet upplevdes ha vissa brister. Förändringen, i och med de nya reglerna från juli 2008, ansågs innebära både för- och nackdelar för rehabiliteringsarbetet, men den övergripande uppfattningen var positiv. Det framkom dock behov av att utveckla utbildning, dokumentation och samverkan ytterligare, samt att få fler resurser för att möta de nya kraven. I framtiden skulle det vara intressant att göra en mer omfattande intervjustudie bland arbetsgivare för att se vad de nya reglerna fått för konsekvenser.

No description available.