<p>Temat för denna uppsats var att undersöka ett systemteoretiskt arbetssätt i rehabilitering. I den här undersökningen har tre kvinnor som tidigare varit sjukskrivna av psykiska orsaker, intervjuats för att de skulle få ge sin syn på hur ett systemteoretiskt arbetssätt skulle kunna ha hjälpt dem i deras rehabilitering. Vidare vilken funktion deras sjukdom fyllt i deras system och för dom själva.</p><p>Det fanns en tanke om att deras sjukdom var orsakad av många faktorer, vilket visade sig vara fallet. Urvalet var ett så kallat bekvämlighets urval. Metoden som använts var halvstrukturerade intervjuer med hjälp av en intervju guide. Tolkningen som användes var hermeneutisk. Arbetet begränsades genom att kvinnor som varit sjukskrivna valdes ut. Andra kriterier var att dom skulle ha familj som bodde hemma, minst tre barn och en sambo eller man, vidare att dom kom från små orter i Västernorrlands inland. Resultatet visar att de överlag var positivt inställda till ett systemteoretiskt synsätt, att de saknade att vissa instanser inom rehabilitering inte tog hänsyn till komplexitet i deras liv, och att de känner sig misstrodda av försäkringskassan. Sjukdomen fyllde för alla tre en funktion av signal på obalans i ett snedbelastat system. Vidare var de tre kvinnorna sjukare än vad omgivningen och dom själva trott. De saknade alla tre, från de rehabiliterande enheterna, en helhetssyn på dem och deras situation.</p><p>Systemteorin kan verka ytterst komplicerad när man läser om cybernetiken till exempel. Men som behandlare behöver man inte lägga det på en komplicerad nivå. Det räcker att man i stora drag vet vad systemteorin handlar om och att man är medveten om vilken roll kommunikation och interaktion spelar, och vilken roll man hamnar i som behandlare i det psykosociala arbetet.</p>

<p>Syftet med denna studie var att hos patienter som varit på besök inom primärvårdenundersöka nöjdhet/tillfredställelse med besöket, hur delaktig patienten känt sig isjukskrivningsbeslut i förekommande fall samt eventuella skillnader avseende detta mellankvinnor och män, samt sjukskrivna och icke sjukskrivna.Enkäter som handlade om patientens tillfredsställelse med besöket delades ut till patientermellan 18 och 64 år som besökte läkare vid Tierps vårdcentral under nio vardagar i oktober2009. Totalt 129 patienter ingick i studien.Av dem som diskuterat sjukskrivning med läkaren kände sig nästan alla delaktiga i det beslutsom togs. Den stora majoriteten av besökarna var helt och hållet nöjda med sitt besök. Ettfåtal av besökarna var inte alls nöjda med sitt besök på Tierps vårdcentral. De mönster somkan ses i tillfredställelse med besöket är att kvinnor var mer nöjda än män samt att ickesjukskrivna var nöjdare än de sjukskrivna.De skillnader som påvisades mellan grupperna var inte signifikanta men hade kanske varittydligare om studien haft fler deltagare. De mått som användes visade ingen större variation,ett annat instrument hade kanske kunnat påvisa större skillnader.</p> / <p>The aim with this study was to investigate, among patients who have visited a physician in aprimary care setting, the satisfaction with the encounter, to what extent the patient felt thatthey participated in decisions regarding sick leave, and potential differences regarding thisbetween women and men and people on sick leave and people not on sick leave.A questionnaire concerning patient satisfaction with their visit to a physician was handed outto patients between the ages of 18 and 64 that visited a physician at a primary care centre inTierp during nine weekdays in October 2009. A total of 129 patients were included in thestudy.Almost all of those who discussed sick leave with their physician felt that they participated inthe decision that was made. The majority of the visitors were completely satisfied with theirvisit. A few of the visitors were not at all satisfied with their visit. Observed patterns were thatwomen were more satisfied than men and people not on sick leave were more satisfied thanpeople on sick leave.The observed differences between the groups were not statistically significant but perhapsthey would have been more apparent if the number of participants had been greater. Themeasures used did not show a lot of variation, a different instrument might have showngreater differences.</p>

<p>I denna studie undersöks om nedläggningen av Uddevallavarvet och bilsätesfabriken i</p><p>Bengtsfors påverkade andelen sjukskrivningar i respektive kommun. För att estimera</p><p>effekten av företagsnedläggningarnas påverkan på sjukskrivningarna i de två olika</p><p>kommunerna har jag valt att använda mig av difference-in-difference-metoden. Andelen</p><p>sjukskrivningar utvalda veckor under året då företagsnedläggningarna inträffade i de två</p><p>olika kommunerna kommer att jämföras med tidsperioder före och efter nedläggningen.</p><p>Andelen sjukskrivningar utvalda veckor i Uddevalla och Bengtsfors kommun kommer</p><p>även att jämföras med andelen sjukskrivningar motsvarande veckor i en annan jämförbar</p><p>kommun, nämligen Köpings kommun. Genom tillämpning av difference-in-differencemetoden</p><p>erhålls två signifikanta och positiva resultat som tyder på att andelen</p><p>sjukskrivningar ökat i samband med nedläggningen av Uddevallavarvet.</p>

Temat för denna uppsats var att undersöka ett systemteoretiskt arbetssätt i rehabilitering. I den här undersökningen har tre kvinnor som tidigare varit sjukskrivna av psykiska orsaker, intervjuats för att de skulle få ge sin syn på hur ett systemteoretiskt arbetssätt skulle kunna ha hjälpt dem i deras rehabilitering. Vidare vilken funktion deras sjukdom fyllt i deras system och för dom själva. Det fanns en tanke om att deras sjukdom var orsakad av många faktorer, vilket visade sig vara fallet. Urvalet var ett så kallat bekvämlighets urval. Metoden som använts var halvstrukturerade intervjuer med hjälp av en intervju guide. Tolkningen som användes var hermeneutisk. Arbetet begränsades genom att kvinnor som varit sjukskrivna valdes ut. Andra kriterier var att dom skulle ha familj som bodde hemma, minst tre barn och en sambo eller man, vidare att dom kom från små orter i Västernorrlands inland. Resultatet visar att de överlag var positivt inställda till ett systemteoretiskt synsätt, att de saknade att vissa instanser inom rehabilitering inte tog hänsyn till komplexitet i deras liv, och att de känner sig misstrodda av försäkringskassan. Sjukdomen fyllde för alla tre en funktion av signal på obalans i ett snedbelastat system. Vidare var de tre kvinnorna sjukare än vad omgivningen och dom själva trott. De saknade alla tre, från de rehabiliterande enheterna, en helhetssyn på dem och deras situation. Systemteorin kan verka ytterst komplicerad när man läser om cybernetiken till exempel. Men som behandlare behöver man inte lägga det på en komplicerad nivå. Det räcker att man i stora drag vet vad systemteorin handlar om och att man är medveten om vilken roll kommunikation och interaktion spelar, och vilken roll man hamnar i som behandlare i det psykosociala arbetet.

Syftet med denna studie var att hos patienter som varit på besök inom primärvårdenundersöka nöjdhet/tillfredställelse med besöket, hur delaktig patienten känt sig isjukskrivningsbeslut i förekommande fall samt eventuella skillnader avseende detta mellankvinnor och män, samt sjukskrivna och icke sjukskrivna.Enkäter som handlade om patientens tillfredsställelse med besöket delades ut till patientermellan 18 och 64 år som besökte läkare vid Tierps vårdcentral under nio vardagar i oktober2009. Totalt 129 patienter ingick i studien.Av dem som diskuterat sjukskrivning med läkaren kände sig nästan alla delaktiga i det beslutsom togs. Den stora majoriteten av besökarna var helt och hållet nöjda med sitt besök. Ettfåtal av besökarna var inte alls nöjda med sitt besök på Tierps vårdcentral. De mönster somkan ses i tillfredställelse med besöket är att kvinnor var mer nöjda än män samt att ickesjukskrivna var nöjdare än de sjukskrivna.De skillnader som påvisades mellan grupperna var inte signifikanta men hade kanske varittydligare om studien haft fler deltagare. De mått som användes visade ingen större variation,ett annat instrument hade kanske kunnat påvisa större skillnader. / The aim with this study was to investigate, among patients who have visited a physician in aprimary care setting, the satisfaction with the encounter, to what extent the patient felt thatthey participated in decisions regarding sick leave, and potential differences regarding thisbetween women and men and people on sick leave and people not on sick leave.A questionnaire concerning patient satisfaction with their visit to a physician was handed outto patients between the ages of 18 and 64 that visited a physician at a primary care centre inTierp during nine weekdays in October 2009. A total of 129 patients were included in thestudy.Almost all of those who discussed sick leave with their physician felt that they participated inthe decision that was made. The majority of the visitors were completely satisfied with theirvisit. A few of the visitors were not at all satisfied with their visit. Observed patterns were thatwomen were more satisfied than men and people not on sick leave were more satisfied thanpeople on sick leave.The observed differences between the groups were not statistically significant but perhapsthey would have been more apparent if the number of participants had been greater. Themeasures used did not show a lot of variation, a different instrument might have showngreater differences.

Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av olika faktorer på olika nivåer, från individer till samhällen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svårt att förstå varandras roller i sjukskrivingsprocessen. Vidare framkommer det att många problem tycks bero på att det saknas en effektiv samordnande funktion av sjukskrivningsprocessen, vilket har negativa konsekvenser för hela processen och även påverkar samarbetet mellan de olika aktörerna. Slutsatsen blir att många problem skulle kunna lösas genom effektivare samordning i sjukskrivningsprocessen.

It is now increasingly common for organisations to work actively with HR issues. Furthermore, it is a constant top priority for organisations to remain profitable. The purpose of this study was to investigate whether so called soft HR values, as manager’s communication skills, has an actual impact on hard values in terms of costs for the organisation. Leadership is largely characterised by emotional communication, which together with personnel costs were the main focus of the research. The study was conducted by letting store managers and department heads in shops carry out an emotion perception test and the test results were related to the store/department employee turnover and the number of sick leave hours. The results showed a strong tendency for statistical significance between emotion recognition and the predictors. This suggests that stores, which have low employee turnover and low sick leave hours, can be explained by the manager's capability in emotion perception. The study complements current research by emphasising the importance of emotionally competent managers to operate successful and profitable organisations. / Det är idag allt vanligare för organisationer att arbeta aktivt med HR-frågor. Dock är den största prioriteringen alltid ekonomiska lönsamheten. Syftet med denna studie var att undersöka om så kallade mjuka HR-värden, så som chefers kommunikation, har en faktisk påverkan på hårda värden i fråga om kostnader för organisationen. Ledarskap präglas till stor del av emotionell kommunikation, vilket tillsammans med personalkostnader utgjorde huvudfokus i studien. Studien genomfördes genom att låta butikschefer och avdelningschefer i butiker göra ett emotionsperceptionstest där testresultatet sedan relaterades till butikens/avdelningens personalomsättning och antal sjukskrivningstimmar. Resultatet visade en stark tendens till statistisk signifikans mellan emotionsperception och prediktorerna. Detta tyder på att butiker som har låg personalomsättning och lågt antal sjukskrivningstimmar kan förklaras med hjälp av chefens goda förmåga till emotionsperception. Studien kompletterar aktuell forskning genom att poängtera vikten av emotionellt kompetenta chefer för att driva framgångsrika och lönsamma organisationer.

Försäkringskassan (FK) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att användas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete. Instrumentet bygger på det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den här studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus på innehållsvaliditet och användbarhet. Som metod användes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i Försäkringskassans pilotstudie. Resultatet indikerar att AWP-FK har en god innehållsvaliditet och användbarhet. Arbetsterapeuterna i studien ansåg att instrumentet var relevant för både målgruppen och bedömning i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden. Några förslag på förändringar föreslogs, t.ex. att förtydliga vissa instruktioner i manualen till AWP-FK. I diskussionen tas vikten av att klienterna förstår syftet med bedömningen och får återkoppling på sitt utförande upp. Även bedömningsmiljöns påverkan på bedömningen har diskuterats. Vidare studier kring AWP-FK behövs för att säkerställa en god validitet, användbarhet och reliabilitet. / The Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan, FK) has been commissioned by the Government to further develop the assessment procedure for those on sick leave in Sweden.  As part of this, a new assessment instrument has been developed for occupational therapy assessment of the medical ability to work. The instrument is based on the Assessment of Work Performance (AWP), using three selected tasks, and is called AWP-FK. The purpose of this study was to do an initial assessment of AWP-FK with a focus on content validity and utility. The method chosen was qualitative telephone interviews with nine occupational therapists who participated in the Agency's pilot study. The results indicate that AWP-FK has good content validity and utility. The occupational therapists in the study believed that the instrument was relevant, both for the target group and assessment in relationship to the regular labour market. Some suggestions for change have been included, for example that certain instructions in the AWP-FK manual be clarified. The importance of clients understanding the purpose of the assessment and receiving feedback on their performance, and the influence of the assessment environment is discussed. Further studies on AWP-FK are needed to ensure high validity, utility and reliability.

I denna studie undersöks om nedläggningen av Uddevallavarvet och bilsätesfabriken i Bengtsfors påverkade andelen sjukskrivningar i respektive kommun. För att estimera effekten av företagsnedläggningarnas påverkan på sjukskrivningarna i de två olika kommunerna har jag valt att använda mig av difference-in-difference-metoden. Andelen sjukskrivningar utvalda veckor under året då företagsnedläggningarna inträffade i de två olika kommunerna kommer att jämföras med tidsperioder före och efter nedläggningen. Andelen sjukskrivningar utvalda veckor i Uddevalla och Bengtsfors kommun kommer även att jämföras med andelen sjukskrivningar motsvarande veckor i en annan jämförbar kommun, nämligen Köpings kommun. Genom tillämpning av difference-in-differencemetoden erhålls två signifikanta och positiva resultat som tyder på att andelen sjukskrivningar ökat i samband med nedläggningen av Uddevallavarvet.

Under tjugohundratalets första decennier har det kunnat konstateras ett ökande av antal svenskar som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa. Vilka slags lärdomar upplever personerna att de tillägnat sig efter att ha varit sjukskrivna? Hur kan drivkrafter identifieras i personernas berättelser? Och vilka betydelser har samspelet med omgivningen haft för personerna vid återgång i arbete? Syftet med denna studie är att undersöka personers upplevelser om lärande efter en sjukskrivning till följd av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Studien är kvalitativ och bygger på åtta intervjuer av personer med egen erfarenhet av sjukskrivning. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp av Illeris tre lärandedimensioner samt delvis av Mezirovs transformativa lärande. Resultat och slutsats visar att det sker lärande efter en sjukskrivning där lärdomen varit ökad självkännedom, där drivkraften varit att åter komma in i ett sammanhang och där omgivningens bemötande och stöd haft stor betydelse. / During the first decades of the twentyfirst century, an increase in the number of Swedes reported on sick leave due to suffering from mental illness has been noted. What kind of learning do people experience after being on sick leave? How can driving forces be identified in their stories? And what meanings have the interaction with the environment had for people when returning to work? The purpose of this paper is to investigate people's experiences of learning after a sick leave due to work-related mental illness. The study is qualitative and based on eight interviews of individuals with own experience of sick leave. These interviews have then been analyzed using Illeris’ three learning dimensions and partly by Mezirov's9 transformative learning. The result and conclusion show that learning takes place after a sick leave where learning gave increased self-awareness, where the driving force was to be able to re-enter a context and where the receivement and support from the environment was of major importance.