• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 90
  • 3
  • Tagged with
  • 93
  • 36
  • 36
  • 30
  • 29
  • 24
  • 23
  • 18
  • 16
  • 15
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Fördröjningen till celiakidiagnos : En kvantitativ studie om sjukskrivning, vårdkonsumtion och social situation hos vuxna med celiaki före och efter diagnos. / The delay to coeliac diagnosis : A quantitative study of sick leave, health care use and social situation amongst adults with coeliac disease before and after diagnosis.

Guldstrand, Maria, Rydström, Andreas January 2013 (has links)
Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som ger inflammation i tunntarmsslemhinnan vid intag av gluten. Symtom hos vuxna kan vara diffusa och därför svåra att koppla till celiaki. I Sverige är genomsnittstiden från första symtom till celiakidiagnos ungefär 10 år och det finns luckor i kunskapen om vilka konsekvenser fördröjningen till diagnos ger. Syfte Studiens syfte är att överblicka hur fördröjd diagnos av celiaki hos vuxna påverkar samhällets resurser, hur dessa individer upplever att symptomen påverkat deras sociala liv före och efter diagnos, samt om diagnostiken behöver effektiviseras. Metod I Sverige, september 2012, skickades en Internetbaserad enkät ut till 4337 medlemmar i Svenska Celiakiförbundet varav 611 kvarstod efter bortfall. Enkätens fokus var främst sjukfrånvaro, vårdkontakter och social påverkan p.g.a. symtom av celiaki. Enkäterna analyserades i SPSS (v.20.0) med p<0,05. Resultat Efter diagnos sjönk både sjukfrånvaro och vårdkontakter. Deltagarna undvek också sociala aktiviteter i mindre utsträckning och majoriteten upplevde förbättrad livskvalité. En stor del (39 %, n=238) uppgav att de fått diagnos först 10 år eller mer efter symtomdebut, varav majoriteten var äldre. Det var framför allt de som uppgav en fördröjning på fyra år eller mer från första symtom till diagnos som upplevde att deras livskvalité förbättrades av diagnosen. Slutsats Det är viktigt att celiakidiagnos ställs tidigt för att bespara kostnader som annars kommer av sjukfrånvaro och vårdkonsumtion, samt minska den negativa påverkan av symtom på det sociala livet och livskvalitén. Då mer än hälften av deltagarna i studien haft symtom i minst 5 år innan diagnos anser vi att åtgärder måste sättas in. Tidigare diagnos kräver antingen screening av befolkningen eller nya vårdplaner där diffusa symtom av celiaki uppmärksammas mer. Mer studier behövs för att avgöra vilken åtgärd som är mest hållbar. / Background Coeliac disease is an autoimmune disease where gluten causes inflammation in the mucosa of the small intestine. Symptoms in adults may be vague and therefore difficult to associate with coeliac disease. In Sweden, the average delay from first symptom to diagnosis is about 10 years. There are gaps in the knowledge of the consequences of a delayed diagnose. Objective The purpose of this study is to review the effect of the delay of coeliac diagnosis among adults on society’s resources, how the symptoms may have affected these individuals social life and the need of improved diagnosis. Method In Sweden, September 2012, an online questionnaire was distributed to 4,337 members of the Swedish Coeliac Society of which 611 was included in the study. The survey focus was mainly sick leave, health care contacts and social impacts due to symptoms of coeliac disease. The questionnaires were analyzed in SPSS (v.20.0) with p<0,05. Results Both sick leave and health care contacts decreased after diagnosis. The participants also avoided social activities to a lower extent and the majority experienced an improved quality of life. A large proportion (39%, n=238) reported that diagnosis delayed at least 10 years from the onset of symptoms, the majority of whom were older than the average. It was mainly those who reported a long delay from first symptom to diagnosis who experienced an improvement in quality of life due to diagnosis. Conclusion Early diagnosis is important in order to reduce costs that would otherwise derive from health care consumption and sick leave. Early diagnosis would also reduce the negative impact of symptoms on social life and quality of life. Since the majority of the participants reported a delay of at least 5 years from onset of symptoms to diagnosis, we believe that it is necessary to take action. In order to diagnose individuals with coeliac disease at an earlier stage it is necessary to apply effective methods such as screening or new care plans with more attention on vague symptoms. To determine which method is most sustainable, more studies needs to be done.
72

"De två nyaste blev sjukskrivna" : En kvalitativ studie om socialarbetares arbetsmiljö och utmaningar under de första yrkesverksamma åren. / ”The two employees who were hired last went on sickleave” : A qualitative study on social workers ́work environment and challenges during the first working years.

Christensson, Julia, Ekman Jörkander, Natali January 2019 (has links)
Denna studie har gjorts i syfte att undersöka nyexaminerade socialarbetares arbetssituation samt för att skapa förståelse för vilka utmaningar de möter i arbetet och hur de hanterar dessa. Med anledning av att resultatet speglas av höga arbetskrav och olika strategier användes krav-kontroll- stödmodellen samt coping för att analysera empirin. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts och intervjuer har gjorts med fem nyexaminerade socialarbetare. Vidare har tidigare forskning inom området som socialarbetares första tid i yrkesrollen, kollegialt stöd, socialarbetares kravfyllda arbetsmiljö, verktyg för att hantera arbetsmiljön samt konsekvenser av den analyserats och använts i arbetet. Resultatet visade att det finns en koppling mellan en bra introduktion och upplevelsen av en god arbetsmiljö. Respondenterna vars upplevelser av en bristfällig introduktion, gav uttryck för en känsla av hög arbetsbelastning och stress. Stressupplevelser varierar samtidigt som respondenterna visar på olika metoder för att hantera sin arbetssituation. Beskrivningar har getts av arbetsplatsens förebyggande arbete för att skapa god arbetsmiljö samt respondenternas upplevelser av det kollegiala stödet. Vidare framgick deras känsla av otillräcklighet inför klienterna. / This study has been conducted with the aim of examining the work situation of newly graduated social workers. This to create an understanding of the challenges they face at work and how they handle them. The requirements-control-support model and coping were used to analyze the empirical data, reflecting the high workload and different strategies of the social workers. Furthermore, has previous research in the field as a social worker ́s demanded work environment, tools for managing the work environment and consequences of it been analyzed and used in the study. The result showed that there is a link between a good introduction and the experience of a good working environment. The respondents, whose experiences of a poor introduction, expressed a feeling of high workload and stress. At the same time stress experiences vary as respondents show different methods for managing their work situation. Descriptions have been given of the workplaces preventive work to create a good working environment and respondent ́s experiences of the collegial support. Furthermore, their sense of inadequacy was apparent to clients.
73

Psykosociala faktorer i arbetslivet som påverkar sjukskrivningar, i synnerhet hos kvinnor - En litteraturstudie

Lorentzon, Bodil, Larsson, Helene, Andersson, Ulla-Britt January 2007 (has links)
<p>Every year many individuals became sick listed, it could be for a long time, or a short time but irrespective there will be</p><p>effects on the individuals life and on the society. The aim of this study was to describe some relevant psychosocial relationships in the workplace that effect that women become sick listed. The method of the study was a literary study which was based on a number of scientific articles. The result of the study showed that many different factors effects the risk of becoming sick listed. Factors that causes sick leave where many and individual, but lack of social support, bullying, unstructured work environment and the</p><p>workplaces management, imbalance between demands and control and the women's situation were factors that had a big influence. Women had the greatest number of sick leave, and for a better answer to why it is mostly women who are sick listed more</p><p>research is needed. The answer we found was that it was not about the sex, it was more about where you work or in which profession</p><p>you are. To reduce the number of sick listed, big achievements are needed from the individual, the employer and the society. More research on how to reduce the number of people on sick leave is also needed.</p>
74

Psykosociala faktorer i arbetslivet som påverkar sjukskrivningar, i synnerhet hos kvinnor - En litteraturstudie

Lorentzon, Bodil, Larsson, Helene, Andersson, Ulla-Britt January 2007 (has links)
Every year many individuals became sick listed, it could be for a long time, or a short time but irrespective there will be effects on the individuals life and on the society. The aim of this study was to describe some relevant psychosocial relationships in the workplace that effect that women become sick listed. The method of the study was a literary study which was based on a number of scientific articles. The result of the study showed that many different factors effects the risk of becoming sick listed. Factors that causes sick leave where many and individual, but lack of social support, bullying, unstructured work environment and the workplaces management, imbalance between demands and control and the women's situation were factors that had a big influence. Women had the greatest number of sick leave, and for a better answer to why it is mostly women who are sick listed more research is needed. The answer we found was that it was not about the sex, it was more about where you work or in which profession you are. To reduce the number of sick listed, big achievements are needed from the individual, the employer and the society. More research on how to reduce the number of people on sick leave is also needed.
75

Copingstrategier hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader

Hidman, Karin, Jahr, Catarina January 2011 (has links)
Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes. Urvalet var ett bekvämlighetsurval som rekryterades i samarbete med Sjukskrivningskommittén och Försäkringskassan i Västerås. Åttio personer tillfrågades om deltagande varav 40 personer var sjukskrivna på grund av psykiska besvär och fyrtio på grund av en muskuloskeletala besvär. Resultat/Slutsats: Tjugo personer deltog i studien. Av dessa var 17 kvinnor och 3 män, 16 personer hade muskuloskeletala besvär och 4 psykiska besvär. De mest förekommande copingstrategierna inom gruppen långtidssjukskrivna var att öka aktivitet, smärtbeteende och självstärkande. Det är vanligare med katastroftankar hos personer med muskuloskeletala besvär än hos personer med psykiska besvär. Ingen skillnad mellan män och kvinnor kunde analyseras eftersom könsfördelningen bland deltagarna var ojämnt fördelad. Det går ej att dra några absoluta slutsatser utifrån resultatet på grund av det stora bortfallet och det låga deltagarantalet. / Background: People with musculoskeletal and mental disorders account for 57% of sick leave in Västerås. The majority of these are women. It has become more common in rehabilitation that also to take into account psychological aspects, such as coping strategies. Objective: To identify the most prevalent coping strategies in persons on sick leave between 3 and 6 months and to analyze possible differences in coping strategies between men and women as well as between people with mental and  musculoskeletal disorders. Method: A questionnaire-based descriptive cross-sectional study. A convenience sample was invited to participate the sample was recruited in cooperation with Sjukskrivningskommittén and Försäkringskassan in Västerås. Eighty persons were asked for participation of which 40 were on sick leave due to mental disorders and 40 due to musculoskeletal disorders. Results/Conclusion: Twenty people participated in the study. Of these were 17 women and three were men. Of those, 16 people had a musculoskeletal disorder and four had a mental disorder. The most prevalent coping strategies within the group long-term sickness was increasing activity, pain anxiety and self-reinforcing. People with musculoskeletal disorders had more catastrophizing thoughts than people with mental disorders. No difference between men and women were possible to analyse because the gender distribution among the participants were uneven. The small sample size and high drop- out rate does not allow any absolute conclusions based on the study results.
76

Erfarenheter av att få avslag om sjukpenning : en kvalitativ studie om hur avslag om sjukpenning från Försäkringskassan påverkar personer med stressrelaterad psykisk ohälsa / Experience of receiving a rejection of sickness benefit : a qualitative study on how rejections of sickness benefit from the Social Insurance Fund affect persons with stress-related disorders

Dahlberg, Anna January 2018 (has links)
Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar mest och står för den längsta varaktigheten bland sjukskrivningarna. Förändringar i sjukförsäkringssystemet och beslut om att minska sjuktalen har gett konsekvenser som ökat antal avslag om sjukpenning. Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av avslag om sjukpenning från Försäkringskassan hos personer med stressrelaterad psykisk ohälsa för att beskriva och förstå vad det får för betydelse för deras sjukdomsbild och återhämtning. Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa och fått avslag om sjukpenning från Försäkringskassan. Materialet som samlats genom intervjuerna har analyserats med Ulrich Becks teorin om risksamhället och Randall Collins teori om symboliska interaktionskedjor samt tidigare forskning. Resultatet i studien indikerar att avslag om sjukpenning påverkar sjukdomsbilden och möjligheten till återhämtning negativt för personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa. Respondenterna upplevde att avslaget förlängt sjukdomstiden, genom minskad möjlighet till återhämtning och förvärrad sjukdomsbild. Resultatet visar även på en samlad bild av upplevelsen av avslaget om sjukpenning från Försäkringskassan. Personerna upplever inte att handläggare på Försäkringskassan tror dem och därmed känner de sig kränkta. / Stress-related disorders have increased and accounts for the longest duration of sick leave. Changes in the health insurance system and decisions to reduce the sick-leave have had consequences such as an increased number of rejection of sickness benefits. The aim of this study was to investigate the experience for people having a stress-related disorder and being rejected sickness benefits from the Social Insurance Fund, to describe and understand the importance for their disease image and recovery. The study is qualitative and has been conducted through semistructured interviews with five participants who suffered from stress-related disorders and received a refusal of sickness benefits from the Social Insurance Fund. The material gathered through the interviews has been analyzed with Ulrich Beck’s theory of risk society and Randall Collin’s theory of symbolic interaction-chains and previous research. The result of this study indicates that the refusal of sickness benefits affects the recovery rate negatively for the participants in the study. The participants felt that the refusal extended the disease time, and they experienced reduced opportunities to recover and a worse diseases image. The result also shows a consistent picture of the experience of receiving a refusal of sickness benefits from the Swedish Social Insurance Agency. The participants do not feel that the case officers at the Social Security Fund believe them and thus they feel offended.
77

Arbetstagares upplevelser av sin återgång till arbete efter en utmattningsdiagnos

Modig, Pernilla January 2018 (has links)
Syftet med denna studie var att förstå hur arbetstagare upplever sin återgång i arbete efter en utmattningsdiagnos och hur upplevelser, erfarenheter, tankar och känslor upplevs främja återgång i arbete. Studien var kvalitativ och datainsamlingen bestod av fenomenologiska intervjuer med en person i taget med totalt åtta deltagare. I studien konstaterades huvudsakligen en kongruens mellan det som tidigare forskning visat och det som framkommit i införskaffad empiri. En del upplevelser som visat sig vara effektiva för återgång i arbete i tidigare forskning har också av deltagarna i denna studie visat sig upplevas som särskilt effektiva och värdefulla. De interna resurserna i form av bekräftelse, insikt och coping var av stor betydelse för tillfrisknande och återgång i arbete i kombination med ett upplevt praktiskt och emotionellt stöd av framförallt vården, chef och familj. En skillnad från tidigare studier var att det upplevda stödet från familjen uttrycktes och påtalades i högre utsträckning i denna studie än i tidigare studier. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att ett upplevt praktiskt som emotionellt stöd, såväl under sjukskrivning som vid återgången i arbete är av oerhörd vikt för både tillfrisknande och återgång i arbete. / The purpose of this study was to understand how workers experience their return to work after a job burn out and how experiences, thoughts and feelings are perceived to promote return to work. The study was qualitative and the data collection consisted of phenomenological interviews with one person at a time with a total of eight participants. The study found mainly a congruence between what has been shown in previous research and what emerged from acquired empirical evidence. Some experiences that have proven to be effective for returning to work in previous research have also been shown by participants in this study to be particularly effective and valuable. The internal resources in terms of confirmation, insight and coping were of great importance for recovery and return in work combined with experienced practical and emotional support, especially by the care, manager and family. A difference from previous studies was that the perceived support from the family was expressed and addressed to a greater extent in this study than in previous studies. The main conclusion that can be drawn from the study is that experienced support, both practical and emotional, both during sick leave and at return to work, is of crucial importance both for recovery and return to work.
78

Föräldrar som har drabbats av utmattningssyndrom

Eriksson, Johanna, Ulrika, Löfholm January 2017 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur föräldrarollen och familjesituationen påverkades av utmattningssyndrom. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning och datainsamlingen har bestått av åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri har analyserats med hjälp av rollteorin och valda analytiska begrepp samt med stöd av modeller och tidigare forskning. Studiens resultat visar att föräldrarnas utmattningssyndrom påverkar föräldrarollen och familjesituationen på olika sätt. De fick svårt att leva upp till förväntningar och grundläggande uppgifter inom föräldrarollen, såsom att organisera vardagslivet och att orka finnas där för barnen. Den dysfunktion som de upplevde i sin föräldraroll ledde till att de kände otillräcklighet vilket gav upphov till skuld- och skamkänslor. Empirin visar att rollerna i familjen ofta kastas om och att föräldrarna upplever någon form av rollförlust. För de som var ensamstående var det särskilt svårt då de både hade familjeansvar och var ekonomiskt begränsade på grund av sjukskrivningen. Föräldrarnas försämrade förmågor gjorde att barnen fick ta mer ansvar, vilket inte bara var negativt utan också positivt eftersom de lärde sig att ta ansvar och i större utsträckning förlita sig på hjälp från den andra föräldern. De omständigheter som bidrog till föräldrarnas utmattningssyndrom var flerdimensionella och det var svårt att skilja den ena från den andra, att det är flera olika källor till stress som orsakar utmattning. Men resultatet visar att omständigheter såsom särskilda påfrestningar, dubbla lojaliteter och höga prestationskrav i kombination med en dålig självkänsla ökade sårbarheten för att drabbas. Studiens resultat pekar även på att det görs en distinktion mellan familj och arbete trots att forskning visar att en sjukskrivning orsakad av stress rymmer många olika dimensioner. / The purpose of the study was to investigate how parenting and family situations were affected by fatigue syndrome. The study has a qualitative approach with an inductive orientation. The data collection contained eight semi-structured interviews. The empirical data has been analysed with the role theory, analytical concepts, models and with previous science. The results of the study showed that the parents' fatigue syndrome influenced the parenting and family situation in different ways. They were struggling to perform basic duties in the parenting role, such as organizing everyday life and having the energy to be with the children. The result shows that the roles in the family often reversed and the parents experienced some form of role loss. For those who were single, it was particularly difficult when they both had family responsibilities and were financially limited due the sick leave. Parents' impaired abilities made the children take more responsibility, which was not only negative but also positive because they learned to take responsibility and to rely more on the help of the other parent. The circumstances that contributed to the fatigue syndrome of the parents were multi- dimensional and it was difficult to distinguish one from the other, there are several different sources of stress. But the results show that special circumstances like specific stresses, double loyalty and high performance requirements combined with poor self-esteem, increased vulnerability to suffering. The results of the study also indicate that a distinction is made between family and work, although research shows that sick leave due to stress can accommodate many different dimensions.
79

Chefers upplevelser av verksamma faktorer i den arbetslivsinriktade rehabiliteringsförsäkringen ”ComeBack med Samtalsstöd” : – En tematisk analys / The managers’ experience of important factors in the work-oriented rehabilitation insurance “ComeBack with Counseling Support” : – A thematic analysis

Dunder, Tove, Dunder, Patrik January 2020 (has links)
Sammanfattning Arbetslivsinriktad rehabilitering utgör ett ämnesområde vars kunskapsfält är tämligen outforskat, detta trots att antalet sjukskrivningar i Sverige följer en uppåtgående trend. Det saknas studier där man undersökt arbetsgivares/chefers syn på möjliga framgångsfaktorer, av vilken anledning förevarande studie genomförts. Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser av verksamma faktorer i rehabiliteringsförsäkringen ”ComeBack med Samtalsstöd”, utifrån aspekterna hållbar hälsa och ökad/kvarvarande arbetsförmåga. Detta baserat på den insyn de haft då en eller flera anställda använt försäkringen till följd av psykisk ohälsa. Sju semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes, varefter materialet analyserades genom en tematisk analys. Med hjälp av den tematiska analysen konstruerades följande teman: (1) Tidsaspektens betydelse, (2) Att bli tagen på allvar, (3) Att möta individens behov samt (4) Vikten av en utomstående part. Resultatet indikerar att försäkringen innefattar flera verksamma faktorer, vilka är relativt överensstämmande med tidigare forskning. Trots studiens begränsningar kan den bidra med värdefull information kring rehabiliteringsprocessens utformning.   Nyckelord: arbetslivsinriktad rehabilitering, chefers upplevelser, sjukskrivning, psykisk ohälsa, tematisk analys / Abstract Work-oriented rehabilitation is a quite unexplored field of research, even though the sickness absence rate for employees in Sweden is following an upward trend. There have not been many studies examining the subject from the perspective of managers, which is the reason this study was conducted. The purpose of the study was to investigate the experience of important factors in the work-oriented rehabilitation insurance “ComeBack with Counseling Support”, linked to sustainable health and increased/remaining work capacity. The participants were managers who have had one or more employees that have used the insurance due to mental health issues. Data was collected through seven semi-structured telephone interviews, after which it was analyzed using a thematic analysis. Using the thematic analysis, the following themes were constructed: (1) The significance of time, (2) To be taken seriously, (3) Meeting the needs of every individual and (4) The significance of a third party. The results indicate that the insurance consist of several important factors, which are consistent with earlier findings in the field. Despite the limitations, the contributions and implications of the study are noteworthy, for example, regarding the design of a rehabilitation process.   Keywords: work-oriented rehabilitation, the experience of managers, sick leave, mental illness, thematic analysis
80

Hur påverkas yrkesrollen? : - En studie om socialsekreterare som kommit tillbaka i tjänst efter erfarenheten att ha varit sjukskriven för utmattningssyndrom eller andra stressrelaterade sjukdomar / How is the occupational role affected? : - A study on social workers who have returned to work after their experience of being on sick leave for burnout or other stress-related disorders.

Jorderud, Madeleine, Schreurs, Sara January 2020 (has links)
The aim of this study has been to explore how social workers in a Swedish context, who have been on sick leave due to burnout or other stress-related disorders, perceive their occupational role compared to the time before the disorder. The primary focus has been how the social workers view their occupational role after the experience of being on sick leave due to the disorder and if the experience have taught the social workers things they find valuable in their occupational role. This study is based on six interviews with social workers who have the requested experience and have been back to work for at least six months. The theoretical framework used to analyse the results consists of Sense of Coherence (Antonovsky, 2005) and concepts of coping (Lazarus and Folkman, 1984). This study concludes that the social workers differentiates the view and approach towards the occupational role. The social workers do not perceive that they have a changed view of the occupational role, but their approach to the occupational role seems to be different. The experience have also taught them useful things that they practice in their occupational role and advise other social workers to also practice these wisdoms.

Page generated in 0.0795 seconds