People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout. / I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna.  Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.

Problem finns inom hälso- och sjukvårdens hantering av sjukskrivningsärenden och har visat sig vara extra stora inom primärvården. Många sjukskrivningar löper risk att bli långvariga, rehabiliteringsärenden drar ut på tiden och missförstånd uppstår mellan patienter och myndigheter samt myndigheter emellan. Mellan 1 september 2009 och 31 maj 2011 har man på Gotland bedrivit ett projekt med syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen med hjälp av Rehabkoordinator i primärvården. Denna studie utgör den kvalitativa utvärderingen utav projektet. Syftet med denna studie var att utvärdera om sjukskrivningsprocessen har underlättats för de samverkande aktörerna och för patienter efter inrättandet av Rehabkoordinator. Detta har genomförts genom en explorativ metod genom intervjuer och enkät.   I studien beskrivs och analyseras införandet av Rehabkoordinator som ett förbindelseorgan mellan primärvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten för bättre samordning kring patienter. Resultatet av studien visar att merparten av aktörerna upplever arbetsformen som positiv och gynnar samarbete och samordning vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Aktörerna upplever att processen, effektiviteten och kvalitén i arbetet runt patienten har förbättrats. Kommunikationen och samordningen mellan berörda aktörer har underlättats och den psykosociala arbetsmiljön har förbättrats även om det framgår att det är för lite resurser för rehabiliteringssamverkan.   Patienterna upplever det positivt med Rehabkoordinatorns stödjande, förmedlande och koordinerande insatser vilket ses vara en framgångsfaktor för patienten. Majoriteten känner att de blivit respektfullt bemötta, känt sig delaktiga i sin rehabilitering samt fått det stöd och den information som de behövde av Rehabkoordinatorn.   Studien visar också att merparten av aktörerna har funnit fungerande rutiner för sin arbetsform och samverkan. Kvarstående hinder tycks bero på framförallt organisatoriska faktorer som till exempel förankring av verksamheten i de samverkande organisationerna, kunskap och kommunikation om och mellan olika professioner och organisationer, samt incitament och legitimitet för deltagande i rehabiliteringssamverkan. / The identified problems within the health care management concerning cases of sickness have proven to be particularly severe in the area of primary care. A large number of sick leaves are at risk of being long term, cases of rehabilitation drags on, and misunderstandings occur both between authorities and patients, and authorities. Between 1 September 2009 and 31 May 2011 Gotland has pursued a project with the intention to streamline the process of sick leave with the help of a Rehab coordinator in primary care. This study is the qualitative evaluation of the project. The aim of this study was to evaluate whether the process of sick leave have been facilitated both for the interacting actors and for the patients, after the establishment of the Rehab coordinator. This has been implemented through an exploratory approach through interviews and questionnaires.   This study describes and analyzes the introduction of a Rehab coordinator as a liaison body between primary care, social insurance, employment service and social services for a better coordination concerning the patients. The results of this study show that the majority of actors experience that the method is positive and benefits cooperation and coordination of vocational rehabilitation. The actors feel that the process, the efficiency and the quality of work around the patient has improved. The communication and coordination between actors have been facilitated and the psychosocial work environment has improved, although it is clear the there are not enough resources for the rehabilitation agreement.   The patients finds the support, the mediating and coordinating actions of the rehab coordinator positive, which is considered a factor of success to the patient. The majority feel they have been met with respect, felt involved in their rehabilitation and received the support and information they needed by the Rehab coordinator.    The study also shows that majority of the actors have found successful routines to support their method of work and collaboration. The remaining obstacle appeared to be particular organizational factors for example the anchoring of activities for the collaborating organizations, knowledge and communication about and between different professions and organizations, as well as incentives and legitimacy for participation in the rehabilitation agreement.

Byggindustrin är idag en av våra mest olycksdrabbade branscher i Sverige sett tillantalet sysselsatta inom branschen. Olycksfrekvensen ligger idag kring 11/1000sysselsatta och år. Statistiken visar att byggindustrin har fler sjukskrivningar på grundav olyckor än andra branscher, vilket givetvis leder till större utgifter i förhållande tillde andra på denna punkt. Ett sätt att öka intresset för säkerhet och arbetsmiljöfrågorinom byggverksamheten kan vara att undersöka de ekonomiska aspekterna. Det ärtydligt att sjukskrivningar är en stor kostnad för byggföretagen men finns det egentligennågon motsättning mellan lönsamhet och säkerhet?Syftet med studien är att undersöka kopplingen mellan arbetsmiljöarbete,sjukskrivningar och kostnader inom byggsektorn. Studien utförs för att kunna ge enoberoende rekommendation på vilka åtgärder inom arbetsmiljö och säkerhet som kanminska antalet sjukskrivningar på grund av arbetsolyckor. Tanken är att undersökavilka olyckor som bidrar till flest sjukdagar och därmed störst kostnader för företagen,samt se vilka grundorsaker som går att förknippa med dessaStudien tar endast upp sjukskrivningar där bakomliggande orsak är en arbetsolycka.Det innebär att arbetssjukdommar orsakat av arbetshygieniska förhållanden intekommer att beaktas. Detta för att begränsa studien till den typ av olyckor inombyggindustrin som bidrar till flest sjukskrivningar.Undersökningen har gjorts i form av en omvärldsanalys med avsikt att samlainformation och kartlägga ämnet. Information och statistik i detta arbete har i störstamöjliga mån baserats på vetenskapligt säkerhetsställd litteratur ochmyndighetsinformation. Rapporten baseras i stor del på den nuägesbeskrivning sompresenteras i kapitel 4 som redogör bakgrund och den nuvarande situationbyggverksamheten befinner sig i när det gäller arbetsmiljöarbete, olycksstatiastik samtorsaker och kostnader för sjukskrivningar vid arbetsolyckor. I kapitel 3 presenteras denlagstiftning som i Sverige ligger till grund för arbetsmiljöarbete.I denna studie har olika undersökningar kombinerats för att få fram ett resultat på hurmycket sjukskrivningar, orsakade av arbetsolyckor, kostar. Kostnaderna baseras påarbetsmiljöverkets och försäkringskassans olycksfallstatistik samt försäkringskassanskalkylunderlag för sjukskrivning [25]. För att uppskatta kostnader för olika typer avolycksfall, undersöks hur många sjukdagar de fem vanligaste orsakerna bidrar med. Detvisar sig att den sjukskrivningskategori som kostar arbetsgivaren mest är fall från höjdoch att de åtgärder som enligt många studier förebygger detta är att ha en städadarbetsplats.Slutligen kan det konstateras att det finns kopplingar mellan arbetsplatsolyckor,sjukskrivningar och kostnader för företag inom byggsektorn. Det finns även åtgärdersom kan ge effekt på minskade sjukskrivningar, exempelvis städning och information.Utöver detta pekas även projektering ut som en punkt där anpassningar förarbetsmiljön kan göras och på så vis minska sjukskrivningar och öka lönsamheten hosföretagen. / The construction industry is one of our most injurious industries in Sweden today. Theaccident frequency currently lies around 11 per 1000 employees per year. Statistics showthat the construction industry has more sick leave due to accidents than other business,which of course leads to larger cost in relation to others industrial branches in this area.One way to increase the interest in safety and work environment issues in theconstruction industry can be to examine the economical aspects. It is clear that sickleave is a big cost for construction companies, but is there really any contradictionbetween profitability and safety?The purpose of this study is to investigate the connection between work environmentand profitability for companies in the construction sector. The study is carried out inorder to give an independent recommendation on which measures within workenvironment and safety that could be used to reduce the number of sick leave occasionsdue to work accidents. The idea is to investigate which accidents contribute to the mostsick days, and to see which root causes that could be associated with these accidents.The study only addresses sick leave where the underlying cause is workplace accidents.This means that occupational diseases caused by industrial hygiene conditions will notbe taken into account, this is to limit the study to the section which contributes themost to sick leave in the construction industry .The study has been conducted as an analysis of the surrounding world with theintention of gathering information and mapping out the subject. Information andstatistics in this research have, as far as possible, been based on scientifically securedliterature and government information. The report is largely based on the complieddescription of the current situation presented in chapter 4. This chapter describes thebackground and current situation for the construction industry in regards to legislation,work environment, accident statistics as well as causes and costs for sick leave in theevent of work accidents.In this report, various research has been combined to obtain a result on how much sickleave, caused by occupational accidents, costs. The costs are based on the SwedishWork Environment Authority and the Swedish Social Insurance Agency’s accidentstatistics as well as the Swedish Social Insurance Agency’s calculation basis for sickleave. In order to estimate the costs for different types of accidents, the number of sickdays for the five most common causes of injuries were picked out. It turns out that thecause of accidents that contributes to the highest costs for the employer is fall fromhight. It was also detected that according to many studies, the most efficient way toprevent fall from hight was to have a tidy workplace.Finally, it’s concluded that there are connections between work environment accidents,sick leave and costs for companies within the construction sector. There are alsomeasures that can affect sick leave, for example cleaning and information. Beyondthese, construction design is pointed out as an area where adjustments for the workenvironment can be made and though that reduce sick leave and increase profits for thecompanies.