• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 90
  • 3
  • Tagged with
  • 93
  • 36
  • 36
  • 30
  • 29
  • 24
  • 23
  • 18
  • 16
  • 15
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

En dag i en undersköterskas liv : att vårda till utbrändhet / A day in the life of a careworker : nurturing to burnout

Runheim, Maria, Aurell, Leontina January 2023 (has links)
Studien ämnar belysa den psykiska ohälsa som återfinns i arbetsmiljön bland undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen och sjukskrivningarna som följer. Att undersöka hur undersköterskors psykiska mående påverkas av deras arbete är av vikt då antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är hög inom äldreomsorgen. Första delen av studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som är relevant för ämnet psykisk ohälsa, en kortare del om stress och dess biverkningar samt två teoretiska modeller om påverkan på det psykosociala måendet. Studiens empiri består av sju intervjuer, respondenterna är alla erfarna undersköterskor både inom hemtjänst och på äldreboenden runt om i landet. Alla respondenter som medverkat i studien arbetar eller har tidigare arbetat inom kommunal äldreomsorg samt är eller har varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Studien vill belysa undersköterskornas egna syn på hur arbetsmiljön påverkat deras psykiska mående men även sjukskrivningen som följde för att om möjligt kunna identifiera orsakerna. Andra delen av studien kommer kort belysa de teman som framkommit under intervjuerna, därefter presenteras intervjupersonernas egna utsagor kring sin upplevda arbetssituation och studien ämnar slutligen kartlägga vilka stressmoment inom arbetsmiljön som kan uppfattas som stressorer. Undersköterskornas egna berättelser ligger till grund för vilka faktorer som kopplas till ohälsa i diskussionen. Arbetsrelaterade element såsom socialt stöd, krav och kontroll i arbetet samt tidsstyrning, rekrytering och arbetsmiljö tas upp och kopplas ihop till en summering av arbetsmiljöns olika delar och vilka av dessa som kan vara möjliga orsaker till psykisk ohälsa.
82

Hur påverkas kvinnors hälsa av psykosociala faktorer? : En kartläggning av hälsan bland tillsvidareanställda kvinnor i Sotenäs kommun

Jasniskij, Catarina, Rolander, Leo Marie January 2009 (has links)
<p>Background: Because of the high unhealthy rates among women in the com-mune a project to reduce it have begun. For this reason we have been given the mission from the commune of Sotenäs to study the character of these women's health. Objective: To study the health among permanent employed women in the commune of Sotenäs. Method: Quantitative method. The data have been collected through question-naire survey. The purpose of choosing this method was to be able to see connec-tions between various variables. Result: A large number of women who do not have time to carry out their duties during ordinary working hours have experienced that they are tense and anxious, which means that this mental demand may have affected women's health. The study reveals that many of the women who have not received enough informa-tion from their employer to perform their duties have experienced that they are worn out. The majority of women who lacked in development opportunities at work felt tense. These results imply that small decision latitudes could be one of the explanations of a lower level of health among women. The study identified a number of potential explanations for the sick leave in the commune, as the women felt tense and anxious. Adequate emotional support from friends and family, and a satisfactory everyday social life was related to a low degree of anxiety. A good distribution of practical domestic duties at home was a factor related to a low degree of tension among the permanent employed women in the commune of Sotenäs.</p> / <p>Bakgrund: På grund av det höga ohälsotalet bland kvinnorna i Sotenäs kom-mun har ett arbete med att reducera detta påbörjats. Vi fick därför i uppdrag av Sotenäs kommun att undersöka karaktären på dessa kvinnors hälsa.</p><p>Syfte: Att kartlägga hälsan bland tillsvidareanställda kvinnor i Sotenäs kommun och hur den påverkas av psykosociala faktorer i arbets- och privatliv.</p><p>Metod: Kvantitativ metod. Datainsamlingstekniken som tillämpades var enkät. Denna valdes för att kunna genomföra sambandsanalyser mellan olika faktorer.</p><p>Resultat: Ett stort antal kvinnor som inte hinner utföra sina arbetsuppgifter un-der ordinarie arbetstid uppgav att de är spända och utslitna, vilket innebär att detta psykiska krav kan ha påverkat kvinnornas hälsa. I undersökningen fram-kom vidare att många av kvinnorna som inte mottagit tillräckligt med informa-tion från sin arbetsgivare för att utföra sina arbetsuppgifter att de kände sig ut-slitna. Majoriteten av kvinnorna med bristande utvecklingsmöjligheter i arbetet kände sig spända. Dessa resultat antyder att ett litet beslutsutrymme kan vara en av förklaringarna till en lägre grad av hälsa bland kvinnorna. I undersökningen framkom några möjliga förklaringar till sjukskrivningarna i kommunen, såsom att kvinnorna kände sig spända och utslitna. Ett tillfredsställande emotionellt stöd från vänner och familj, samt ett tillfredsställande vardagligt socialt liv kun-de relateras till en låg grad av oro. En god fördelning av praktiska vardagssyss-lor i hemmet var faktorer, vilka kunde relateras till en låg grad anspänning bland de tillsvidareanställda kvinnorna i Sotenäs kommun.</p>
83

Multidisciplinary rehabilitation in musculoskeletal disorders : Quantitative and qualitative follow-up studies

Sjöström, Rita January 2009 (has links)
The primary aim of this investigation was to evaluate a seven-week multidisciplinary rehabilitation programme, with emphasis on musculoskeletal disorders, for working-age people, by assessments at the start and end of the rehabilitation programme, and at follow-up examinations 6, 12 and 24 months after completion of the programme. A further aim was to explore the experiences of people not returning to work during a period of six years after participation in an extensive multidisciplinary rehabilitation programme. Sixty participants, 40 women and 20 men (mean age 46.8 ± SD 7.9), with musculoskeletal disorders, mainly neck and back pain, participated in a 7- week rehabilitation programme which was based on a combination of theoretical and practical education, physical activities, relaxation and individual guidance. Before and after the programme and at the follow-up occasions all participants were evaluated with the Global Self-Efficacy Index (GSI), Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD), and Stress test (Study I). A group of participants who were still full-time sick-listed (Group I) at the end of the study period were compared with participants who were part-time or not sick-listed (Group II) at the end of the study period (II, III, IV). They were evaluated with the Disability Rating Index (DRI), with the Pain Intensity Rating Index on a visual analogue scale (VAS) (II, III)), mobility tests (III), GSI (III), HAD, and a stress test (IV). Seven women (median age 48 years) and three men (53 years) (Group I) were interviewed and the interviews were analysed by manifest content analysis (V). At the 2-year follow-up full-time sick leave, anxiety, depression and selfexperienced stress had decreased in both sexes. They also showed increased quality of life (QoL) (I). In participants with full-time sick leave (Group I), self-experienced physical disability and pain ratings were high and showed no decrease up until the 2-year follow-up. In participants with part-time or no sick leave (Group II), physical disability and pain ratings decreased gradually throughout the 2-year follow-up period (II). Cervical and thoracolumbar spine range of motion (ROM) was lower in Group I than in Group II from the start of rehabilitation to a 2-year follow-up. Only Group II showed a temporal improvement in ROM. No changes in DRI, VAS or GSI were found in parallel with corresponding temporal changes in any of the ROM (III). Group I experienced no change in anxiety or depression during the study period, in contrast to Group II, in which this decreased. Decreased stress was found in both groups (IV). Group I described perceived barriers to and possibilities of returning to work, and also gave information on what strategies they used, to cope with everyday life (V). The majority of the participants improved and they continued to be physically active, their QoL improved, and most participants returned to work. Ten of the participants, however, were on full-time sick leave throughout the whole study period, with high self-experienced physical disability, high pain rating and no improvement in anxiety and depression. They experienced barriers to re-entering the labour market as consequences of physical symptoms and fatigue. But they also believed in possibilities of returning to work if they could get a modified job adapted to their own capacity. Thus, persons with severe disability and pain did not improve by rehabilitation in this project. New methods of treatment have to be developed for improvement of symptoms resulting in reduction of functional impairment and a consequent need for sick leave. / Huvudsyftet med undersökningen var att utvärdera ett 7-veckors multidisciplinärt rehabiliteringsprogram inriktat på muskuloskeletala besvär, för arbetsföra kvinnor och män, vid start och efter rehabiliteringsprogrammets slut samt vid 6, 12 och 24 månader. Vidare var syftet att undersöka deltagares upplevelse av att inte återgå i någon form av arbete sex år efter deltagande i rehabiliteringsprogrammet. Sextio deltagare, 40 kvinnor och 20 män (medelålder 46.8 ±7.9), med muskuloskeletala besvär, framför allt nack- och ryggbesvär, deltog i ett 7- veckors rehabiliteringsprogram som innehöll en kombination av teoretisk och praktisk undervisning, fysisk aktivitet, avslappning och individuell vägledning. Deltagarna testades före och efter rehabiliteringsprogrammet samt vid uppföljningstillfällena med Globalt Självskattnings Index (GSI), Hospital Anxitey and Depression Scale (HAD) och stress test (Studie I). En grupp deltagare som fortfarande var helt sjukskriven (Grupp I) i slutet av studieperioden, jämfördes med deltagare som var delvis eller inte alls sjukskriven (Grupp II) vid studieperiodens slut (II, III, IV). De utvärderades med Disability Rating Index (DRI), smärtskattning med visuell analog skala (VAS) (II,III), rörlighetsmätning (III), GSI (III), HAD, och stress test (IV). Sju kvinnor (median ålder 48 år) och tre män (53 år) (Grupp I) intervjuades och intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys (V). Vid två års uppföljning hade heltidssjukskrivning, ångest/oro, depression och självupplevd stress minskat hos båda könen. De visade också ökad livskvalitet (I). Deltagarna som var helt sjukskrivna (Grupp I) hade hög självskattad funktionsnedsättning samt smärtskattning och visade ingen förändring vid två års uppföljning. Deltagarna som var delvis eller inte alls sjukskrivna (Grupp II) visade en gradvis förbättring av fysisk funktion och smärtskattning under studieperioden (II). Cervical och thoracolumbar rörlighet var mindre i Grupp I jämfört med i Grupp II från start till två års uppföljning. Endast Grupp II visade en temporär förbättring av den aktiva rörligheten. DRI, VAS och GSI förändrades inte parallellt med förändringarna i den aktiva rörligheten (III). Grupp I upplevde ingen förändring i ångest/oro eller depression under studie perioden jämfört med Grupp II, som minskade ångest/oro och depression. Båda grupperna skattade mindre stress (IV). I studie V beskrevs deltagarnas upplevelser av hinder och möjligheter för att återgå i arbete. De beskrev vidare vilka strategier som användes för att hantera vardagslivet. Majoriteten av deltagarna förbättrades och de fortsatte att vara fysiskt aktiva, livskvaliteten förbättrades och de flesta deltagarna återgick i arbete. Tio av deltagarna var helt sjukskrivna under hela studieperioden, med hög självskattad fysisk funktionsnedsättning, hög smärtskattning och ingen förbättring i ångest/oro eller depression. De upplevde hinder för återgång i arbete, en konsekvens av de fysiska symtomen och trötthet. De trodde också på möjlighet till återgång i arbete om de kunde få ett arbete anpassat till deras egen arbetsförmåga. Alltså, personer med stor funktionsnedsättning och hög smärta förbättrades inte av rehabilitering i det här projektet. Nya metoder av behandling behöver utvecklas för att förbättra symtomen och därmed minska funktionell försämring och behovet av sjukskrivning.
84

Sickness absence in Sweden : A study of early retirement and sickness absence

Najafi, Maja, Wollbratt, Marcus January 2008 (has links)
The purpose of this thesis has been to analyse seven major factors that tend to influence the rate of early retirement in Sweden. The scope of data was gathered for every municipality in Sweden. Economic theories of labour supply, Moral Hazard, Adverse Selection and the Insurance Model were used to analyse the empirical results. In the analysis, earlier studies of the rate of sickness absence were important and used as a framework in choosing the explanatory variables for the econometric model. The analysed variables were; average income, average sickness days, educational level, foreign born, public sector employment, unemployment and the share of women in the population. As a consequence of the rift that occurred in 2003, when the average sickness days decreased and disbursed early retirements simultaneously increased, the relationship between these two variables was given special attention. The empirical findings confirmed our conjectures and were consistent with earlier research. Average income and the level of education were negatively related to the rate of early retirement. Moreover foreign born, average sickness days and unemployment showed a positive relation to early retirement. The relationship between average sickness days and early retirement had statistically changed and decreased between the years. A possibility is that other factors, such as changed social norms and increased stress in society (which are difficult to measure in a statistical and economical sense) might have become more relevant in explaining the rate of early retirement. / Syftet med denna uppsats har varit att analysera sju viktiga faktorer som tenderar att påverka graden av förtidspensionering i Sverige. Data omfånget insamlades för alla kommuner i Sverige. Ekonomiska teorier om arbetsutbud, Moral Hazard, Adverse Selection och Insurance Model användes för att analysera de empiriska resultaten. I analysen var tidigare studier utav graden av sjukfrånvaro viktig och användes som ramverk i valet av de förklarande variablerna till den ekonometriska modellen. De analyserade variablerna var; medelinkomst, genom-snittliga sjukdagar, utbildningsnivå, utlandsfödda, offentligt anställda, arbetslöshet och andelen kvinnor i befolkningen. Som en konsekvens utav den klyfta som uppstod 2003, när de genomsnittliga sjukdagarna minskade och utbetalda förtidspensioner samtidigt ökade, gavs sambandet mellan dessa två variabler speciell uppmärksamhet. De empiriska iakttagelserna bekräftade våra förväntningar och stämde överens med tidigare forskning. Medelinkomst och utbildningsnivå var negativt relaterade till graden av förtidspensionering. Dessutom var utlandsfödd, genomsnittliga sjukdagar och arbetslöshet positivt relaterade till förtidspensionering. Relationen mellan de genomsnittliga sjukdagarna och graden av förtidspensionering hade statistiskt sätt ändrats genom att ha minskat mellan åren. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att andra faktorer, såsom skiftande sociala normer och en ökande stress i samhället (vilka är svåra att mäta statistiskt och ekonomiskt) kan ha blivit mer relevanta i att förklara graden av förtidspensionering.
85

Hur påverkas kvinnors hälsa av psykosociala faktorer? : En kartläggning av hälsan bland tillsvidareanställda kvinnor i Sotenäs kommun

Jasniskij, Catarina, Rolander, Leo Marie January 2009 (has links)
Background: Because of the high unhealthy rates among women in the com-mune a project to reduce it have begun. For this reason we have been given the mission from the commune of Sotenäs to study the character of these women's health. Objective: To study the health among permanent employed women in the commune of Sotenäs. Method: Quantitative method. The data have been collected through question-naire survey. The purpose of choosing this method was to be able to see connec-tions between various variables. Result: A large number of women who do not have time to carry out their duties during ordinary working hours have experienced that they are tense and anxious, which means that this mental demand may have affected women's health. The study reveals that many of the women who have not received enough informa-tion from their employer to perform their duties have experienced that they are worn out. The majority of women who lacked in development opportunities at work felt tense. These results imply that small decision latitudes could be one of the explanations of a lower level of health among women. The study identified a number of potential explanations for the sick leave in the commune, as the women felt tense and anxious. Adequate emotional support from friends and family, and a satisfactory everyday social life was related to a low degree of anxiety. A good distribution of practical domestic duties at home was a factor related to a low degree of tension among the permanent employed women in the commune of Sotenäs. / Bakgrund: På grund av det höga ohälsotalet bland kvinnorna i Sotenäs kom-mun har ett arbete med att reducera detta påbörjats. Vi fick därför i uppdrag av Sotenäs kommun att undersöka karaktären på dessa kvinnors hälsa. Syfte: Att kartlägga hälsan bland tillsvidareanställda kvinnor i Sotenäs kommun och hur den påverkas av psykosociala faktorer i arbets- och privatliv. Metod: Kvantitativ metod. Datainsamlingstekniken som tillämpades var enkät. Denna valdes för att kunna genomföra sambandsanalyser mellan olika faktorer. Resultat: Ett stort antal kvinnor som inte hinner utföra sina arbetsuppgifter un-der ordinarie arbetstid uppgav att de är spända och utslitna, vilket innebär att detta psykiska krav kan ha påverkat kvinnornas hälsa. I undersökningen fram-kom vidare att många av kvinnorna som inte mottagit tillräckligt med informa-tion från sin arbetsgivare för att utföra sina arbetsuppgifter att de kände sig ut-slitna. Majoriteten av kvinnorna med bristande utvecklingsmöjligheter i arbetet kände sig spända. Dessa resultat antyder att ett litet beslutsutrymme kan vara en av förklaringarna till en lägre grad av hälsa bland kvinnorna. I undersökningen framkom några möjliga förklaringar till sjukskrivningarna i kommunen, såsom att kvinnorna kände sig spända och utslitna. Ett tillfredsställande emotionellt stöd från vänner och familj, samt ett tillfredsställande vardagligt socialt liv kun-de relateras till en låg grad av oro. En god fördelning av praktiska vardagssyss-lor i hemmet var faktorer, vilka kunde relateras till en låg grad anspänning bland de tillsvidareanställda kvinnorna i Sotenäs kommun.
86

Den diagnostiska problematiken och den problematiska diagnosen : En jämförelse av posttraumatiskt stressyndrom och svår depression vid tillämpning av diagnosinstrument

Björklund, Ulrika January 2011 (has links)
Psykisk hälsa/ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som sätter fingret på ett av de största folkhälsoproblemen i vårt land, där depression är en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 används inom stora delar av sjukvården, världen över, i syfte att ge kunskap om lämpligast behandling till patienter med psykiska besvär. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast använda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krävs för att uppfylla två vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svår depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. Såväl psykologisk forskning som klinisk praktik utgår idag mestadels från psykiatriska diagnoser, vilket kan ha såväl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istället ska lägga fokus på en annan mer underliggande nivå, nämligen processerna som sträcker sig över diagnosernas gränser. Fördelarna med ett transdiagnostiskt perspektiv är att det delvis kan ge en förklaring till den höga komorbiditet som finns i kliniska grupper och som skulle kunna iakttas även i de sjukdomsbilder som denna studie fokuserar på. Unified Protocol är en annan behandlingsmodell som tas upp i studien, vilken baseras på en betydande fenotypisk över-lappning mellan olika ångeststörningar hos patienter, där personer med subkliniska nivåer av symtom ändå kan ha en nedsatt funktionsnivå och ett subjektivt lidande, fastän de inte uppfyller alla de diagnostiska kriterierna för en specifik störning. Resultatet visar på möjligheten att se över diagnosgränser, för att öka chanserna för ett tillfrisknande hos patienten. Människans upplevelser av olika situationer den befinner sig i formas av personens egen uppfattning om sin förmåga, eller oförmåga, att påverka resultatet. Att uppleva sig ha mist kontroll över sitt eget liv kan i sig leda till såväl depression som suicidala tankar/-handlingar. Om symtomen för depression jämförs med kriterierna som står att finna under diagnosbilden “Posttraumatiskt stressyndrom” under kapitlet “ångestsyndrom”, kan många likheter konstateras. Slutsatsen blir att likheterna i symtombild skulle ge patienter med PTSD en behandlingsrekommendation som inte alls överensstämmer med de rekommenderade riktlinjer som är utformade för PTSD. Trots diagnosernas likheter rekommenderas olikartad behandling, och även olika förutsättningar för att fungera i kombination med förvärvsarbete påvisas. Vid så lika symtombilder, men ändå så skilda rekommenderade behandlingsplaner utifrån de olika diagnoserna, torde risken för en felaktig rehabiliteringsplan vara över-hängande. / Mental health/illness is complex to define and this highlight of the biggest public health problems in our country, in which depression is one of the most common diagnoses. The manuals DSM-IV TR and ICD-10 is used in much of health care, worldwide, in order to provide knowledge of appropriate treatment for patients with mental disorders. This study aims to, through a qualitative analysis, examine the grounds behind the most commonly used diagnostic manuals and the criteria required to meet two common diagnoses, PTSD and severe depression. Further studies aimed to highlight any similarities and differences between these diagnoses and what it can bring. Both psychological research and clinical practice today is based mostly from psychiatric diagnoses, which can have both advantages and disadvantages, but also discussed whether they should instead focus on another more underlying level, namely the processes that extend across the diagnostic boundaries. The advantages of a trans-diagnostic perspective are that it may partly explain the high co-morbidity found in clinical groups and that could be observed even in those syndromes which this study focuses on. Unified Protocol is a different treatment model that is entered in the study, which is based on a significant phenotypic overlap between anxiety disorders in patients, where individuals with subclinical levels of symptoms still can have a reduced level of functionality and a subjective suffering, although they do not meet all the diagnostic criteria for a specific disorder. The result shows at the opportunity to review the diagnostic boundaries, to increase the chances for a recovery of the patient. The human experiences of different situations it is in the form of personal self-perception of their ability, or inability, to influence the outcome. To experience they have lost control over his own life in itself can lead to both depression that suicidal thoughts / actions. If the symptoms of depression compared with criteria that are to be found during diagnostic image "Post-traumatic stress disorder" in the chapter "disorder" can be found many similarities. The discourse comes to that the similarities in symptoms would provide patients with PTSD, a treatment recommendation, which did not conform to the recommended guidelines that are designed for PTSD. Despite the diagnosis, the similarities are recommended disparate treatment, and also different conditions to work in conjunction with work shown. At this same symptom pictures, yet so different recommended treatment plans based on the different diagnoses, would risk a false rehabilitation plan to be imminent
87

Sickness absence in Sweden : A study of early retirement and sickness absence

Najafi, Maja, Wollbratt, Marcus January 2008 (has links)
<p>The purpose of this thesis has been to analyse seven major factors that tend to influence the rate of early retirement in Sweden. The scope of data was gathered for every municipality in Sweden. Economic theories of labour supply, Moral Hazard, Adverse Selection and the Insurance Model were used to analyse the empirical results. In the analysis, earlier studies of the rate of sickness absence were important and used as a framework in choosing the explanatory variables for the econometric model. The analysed variables were; average income, average sickness days, educational level, foreign born, public sector employment, unemployment and the share of women in the population. As a consequence of the rift that occurred in 2003, when the average sickness days decreased and disbursed early retirements simultaneously increased, the relationship between these two variables was given special attention. The empirical findings confirmed our conjectures and were consistent with earlier research. Average income and the level of education were negatively related to the rate of early retirement. Moreover foreign born, average sickness days and unemployment showed a positive relation to early retirement. The relationship between average sickness days and early retirement had statistically changed and decreased between the years. A possibility is that other factors, such as changed social norms and increased stress in society (which are difficult to measure in a statistical and economical sense) might have become more relevant in explaining the rate of early retirement.</p> / <p>Syftet med denna uppsats har varit att analysera sju viktiga faktorer som tenderar att påverka graden av förtidspensionering i Sverige. Data omfånget insamlades för alla kommuner i Sverige. Ekonomiska teorier om arbetsutbud, Moral Hazard, Adverse Selection och Insurance Model användes för att analysera de empiriska resultaten. I analysen var tidigare studier utav graden av sjukfrånvaro viktig och användes som ramverk i valet av de förklarande variablerna till den ekonometriska modellen. De analyserade variablerna var; medelinkomst, genom-snittliga sjukdagar, utbildningsnivå, utlandsfödda, offentligt anställda, arbetslöshet och andelen kvinnor i befolkningen. Som en konsekvens utav den klyfta som uppstod 2003, när de genomsnittliga sjukdagarna minskade och utbetalda förtidspensioner samtidigt ökade, gavs sambandet mellan dessa två variabler speciell uppmärksamhet. De empiriska iakttagelserna bekräftade våra förväntningar och stämde överens med tidigare forskning. Medelinkomst och utbildningsnivå var negativt relaterade till graden av förtidspensionering. Dessutom var utlandsfödd, genomsnittliga sjukdagar och arbetslöshet positivt relaterade till förtidspensionering. Relationen mellan de genomsnittliga sjukdagarna och graden av förtidspensionering hade statistiskt sätt ändrats genom att ha minskat mellan åren. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att andra faktorer, såsom skiftande sociala normer och en ökande stress i samhället (vilka är svåra att mäta statistiskt och ekonomiskt) kan ha blivit mer relevanta i att förklara graden av förtidspensionering.</p>
88

Betydelser av bröstcancer i ett livssammanhang / Meanings of breast cancer in a life context

Lilliehorn, Sara January 2013 (has links)
The aim of the thesis is to describe and analyse how a group of women experience that their every-day lives are affected during and after primary breast cancer treatment. The thesis is a consecutive, longitudinal study that takes an explorative qualitative approach. Seventy-one women younger than 60 years of age with primary breast cancer were consecutively included in the study. The women were interviewed four or five times over a period of 4 to 6 years from end of radiotherapy. The analyses of the interviews were inspired by grounded theory and narrative analysis.  The thesis encompasses four papers. Paper I focused on the women’s contact with health care. The results of this study indicate that it is crucial for patients in a vulnerable situation to be admitted into a supportive system – ‘admitted into a helping plan’ – that, more or less explicitly, displays a well-thought-out plan of care. This is a process built on individual relationships with members of the health-care staff, but it ends up in a relationship to health care as a helping system, a ‘safe haven’ to attach to. Study II explored the women’s ideas about what motivated and discouraged their return to work. The results illustrate that the meaning of work fluctuates over time and that the processes of returning to work are conditioned by the patients’ individual life situations. Returning to work was regarded as an important part of the healing process because of how it generated and structured the women’s everyday lives. Returning to work meant demonstrating well-being and normalcy after breast cancer. Study III examined how life was lived and valued during and after treatment for breast cancer compared to pre-cancer life. The analysis showed that being afflicted with breast cancer was evaluated from a context of the women’s former everyday lives and stressed that how the women experienced breast cancer was a matter of personal circumstances. Study IV focused on how the women experienced and dealt with their altered bodies. The results showed that the women followed three different body-mind trajectories that depended to a significant extent on the severity of side effects and bodily alterations that resulted from their treatments. Being afflicted by breast cancer implies vulnerability and losses, but it can also involve benefits and provide new perspectives on life. How the overall breast cancer experience is valued seems to be very much a matter of circumstances in everyday life. This thesis highlights circumstances that focus in particular on contacts with health care, the body, the work situation, and the family situation.
89

Den subjektiva normen : Utmattningsdeprimerades föreställning om omgivningens syn på sjukskrivningen och återgången till arbete

Lekare, Marie January 2013 (has links)
Studiens övergripande syfte är att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva från omgivningen, vad gäller både att vara sjukskriven och att återgå till arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av både press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förståelse och undvikande av press, upplevs främst från personer i individens nära omgivning, medan pressen att återgå till arbete oftast relateras till personer och grupper på längre avstånd. Störst press att återgå till arbetet upplevdes från den "samhälleliga" normen "att göra rätt för sig", men även omgivningens okunskap och brist på förståelse upplevdes som en press. / The overall aim in this essay is to highlight and describe the social support and social pressure, people on sick leave for burnout feel they experience by their environment, both in terms of being on sick leave and in terms of return to work. The survey was conducted using qualitative methodology, and six people being sick for burnout were interviexed individually. The result shows that people on sick leave for burnout are experiencing a complex mixture of both social pressure and social support in the process of returning to work. Social support, often in the form of understanding for the disease and avoidance of pressure, are mostly experienced by people in the individual's near environment, while the pressure usually is related to individuals and groups at longer distances. The strongest pressure to return to work was experienced from the "societal" norm "to do the right thing", but also lack of krowledge and lack of understanding were experienced as a pressure to return to work.
90

Arbetsgivarens behov vid sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa : En kvalitativ intervjustudie om hur arbetsgivaren upplever och kan hjälpas i sin roll i arbetet med sjukskrivning och att motverka psykisk ohälsa

Rosberg, Alice January 2018 (has links)
Ökande sjukskrivningar och allt fler som lider av psykisk ohälsa är idag ett problem i Sverige. En aktör vars involvering kan förstärkas när det kommer till att främja hälsa är arbetsgivaren. Det övergripande syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur arbetsgivaren kan hjälpas i sin roll i sjukskrivningsprocessen och för att motverka psykisk ohälsa. Detta gjordes i samverkan med digitalbyrån NetRelations i Stockholm för projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting. SRS har det övergripande målet att förbättra för alla inblandade i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Behoven som identifierats i denna studie togs fram för att vara till grund för hur SRS kan utvecklas med arbetsgiven som användare. En kvalitativ ansats valdes och en tematisk analys gjordes utifrån data från fem intervjuade chefer inom den privata sektorn i Sverige. Huvudresultatet är att arbetsgivaren för att kunna öka en individs arbetsförmåga och arbeta preventivt mot psykisk ohälsa har behov av (1) mer kunskap om sjukskrivning, (2) att enklare kunna identifiera när någon mår dåligt, (3) att få stöd för bedömning av insatser, (4) att få hjälp med kommunikation och samverkan och (5) att ha tillgång till verktyg och information riktad mot arbetsgivare. Behoven har stöd i tidigare forskning om vad som skapar en frisk arbetsplats och kan om tillgodosedda i framtiden innebära att anställdas arbetsförmåga ökar. För att arbetsgivare ska ta till sig information och stöd krävs utifrån resultatet att den är noga utformad för dessa som användare. Resultaten har en betydelse dels för det fortsatta arbetet inom SRS, men också för att visa på hur vi kan inkludera arbetsgivaren för att skapa ett friskare Sverige.

Page generated in 0.1235 seconds