<p>Det finns många aktörer på marknaden som säljer hälsofrämjande tjänster till företag, föreningar och organisationer. Två bolag inom Sandvik AB köper en sjuk- och friskanmälningstjänst med telefonrådgivning av Unimed Care AB. Syftet med uppsatsen var att utföra en utvärdering åt de två bolag som köper tjänsten, samt se effekten av den. Tre olika enkäter delades ut till totalt 861 medarbetare. Bortfallet i undersökningen är betydande, 21 % av undersökningspopulationen deltog i utvärderingen. En enkät riktar sig till medarbetare, en till flödeschefer och en till Human Resource (personalavdelningen). För att komplettera insamlat material har information sökts via telefon och mail. Resultatet visar att medarbetares och flödeschefers uppfattningar om tjänsten varierar. För att öka samtligas tillfredställelse med tjänsten behövs mer information och kunskap om tjänsten, samt dess syfte. Det är många som inte vet hur tjänsten kan användas. Flödescheferna kan behöva förslag på hur statistiken kan användas i arbetet med personalfrågor. Sjukfrånvaron har minskat nationellt och även inom Sandvik koncernen under 2006-2008. Att sjukfrånvaron minskat under de år bolagen köpt tjänsten från Unimed kan förklaras som en kombination av samtliga insatser som bolagen genomfört, förändringar i nationella regler för sjukskrivning, samt att sjukskrivningarna minskat i hela landet.</p>

Syftet var att undersöka i vilken omfattning långtidssjukskrivna haft kontakt med arbetsplatsen/arbetskamraterna/arbetsledaren och om de haft någon stödperson på arbetsplatsen under sjukskrivningen samt ifall de sjukskrivna anser att det påverkat möjligheterna till återgång i arbete. Studien baserade sig på en enkätundersökning med 36 långtidssjukskrivna som haft en sjukskrivningstid på minst 90 dagar i följd och vid sjukskrivningstillfället haft en anställning. Studien visade att kontakten varit gles, trots det ansåg ett lika stort antal att kontakten varit tillräcklig som otillräcklig. Endast ett fåtal hade haft någon stödperson på arbetet. Hypotesen ”att fortsatt kontakt med arbetsplatsen under långtidssjukskrivning har en positiv påverkan på möjligheterna till återgång i arbete” fick endast delvis stöd. Endast när det gällde grad av kontakt med arbetsledare/chef och utfall, visade sig vara signifikant på 5 % nivån. När det gällde graden av kontakten med arbetskamrater, facklig företrädare och ”Annan” kunde ingen signifikans påvisas. Studiens konklusion var att arbetsledare/chef var den viktigaste kontakten och att arbetskamraterna och fackliga företrädarna var en outnyttjad potential, som skulle kunna stärka det sociala stödet.

Det finns många aktörer på marknaden som säljer hälsofrämjande tjänster till företag, föreningar och organisationer. Två bolag inom Sandvik AB köper en sjuk- och friskanmälningstjänst med telefonrådgivning av Unimed Care AB. Syftet med uppsatsen var att utföra en utvärdering åt de två bolag som köper tjänsten, samt se effekten av den. Tre olika enkäter delades ut till totalt 861 medarbetare. Bortfallet i undersökningen är betydande, 21 % av undersökningspopulationen deltog i utvärderingen. En enkät riktar sig till medarbetare, en till flödeschefer och en till Human Resource (personalavdelningen). För att komplettera insamlat material har information sökts via telefon och mail. Resultatet visar att medarbetares och flödeschefers uppfattningar om tjänsten varierar. För att öka samtligas tillfredställelse med tjänsten behövs mer information och kunskap om tjänsten, samt dess syfte. Det är många som inte vet hur tjänsten kan användas. Flödescheferna kan behöva förslag på hur statistiken kan användas i arbetet med personalfrågor. Sjukfrånvaron har minskat nationellt och även inom Sandvik koncernen under 2006-2008. Att sjukfrånvaron minskat under de år bolagen köpt tjänsten från Unimed kan förklaras som en kombination av samtliga insatser som bolagen genomfört, förändringar i nationella regler för sjukskrivning, samt att sjukskrivningarna minskat i hela landet.

I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare år. Därmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, när det gäller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, är verktyg som kan användas visa olika mönster som visualiseras och presenteras på en karta. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och användas för denna typ av mönster. Frågeställningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen är hermeneutisk, med ett tillvägagångssätt som kan liknas vid abduktivt. De empiriska metoderna var dokumentation i form av systembeskrivningar, dagboks anteckningar samt deltagande observationer. Utifrån data gällande befolkning och sjukskrivningar utformades en prototyp för analyser av sjukskrivningsmönster. Slutsatser som dragits utifrån arbetet är att det viktigt att alla berörda samarbetar för att de resurser som satsas ska komma till nytta. De som utvecklar systemet bör, tillsammans med användarna, utarbeta en gemensam begreppsapparat. Systemutveckling i GIS är fortfarande ett nytt område vilket medför att ett experimentellt tillvägagångssätt ibland kan vara nödvändigt. Grundkunskaper om allmänt vedertagna metoder är dock nödvändiga, för att kunna välja det tillvägagångssätt som är lämpligt i en viss situation. Ett GIS är ett nödvändigt verktyg för att skapa en databas som innehåller individinformation kopplad till olika spatiala data. Färger och mönster samt klassificering bör användas med omsorg. GIS styrka är att det går att visualisera komplex information, vilket kan underlätta analyser av denna typ av material.

The issue of sick leave and an increase of ill health in the workplace is a social problem inSwedenthat is currently an important topic. Public human service organisations are one of the sectors where this is a major problem. The aim of this study is to examine what significance the leadership in public human service organisations has on the health and sense of well being among the staff within the organisation. We have chosen to look at this issue from a health promoting perspective where we focused on health factors and to what extent the management can influence and promote the possibilities for a healthy workplace with healthy staff. The results of the study are based on interviews with three leaders within the public human service sector. Results shows that having staff that are content and healthy is a key ingredient in the organisations goal to provide the best possible care and service to their clients. The results also identify leadership qualities and tools that are important such as being present in the workplace and available for the staff and also setting a good example. Other leadership qualities such as being clear in their role as to what they expect from their staff, being goal orientated, and being strong and secure in their leadership proved to be important in relation to health in the workplace. Making sure that the staff feel that they have the possibility to influence their working conditions and given the opportunity to participate in changes were also identified as important health promoting factors. The study also shows that showing trust in the staff and allowing them to take responsibility as well as seeing them as individuals is also important health promoting factors. It became evident that achieving a healthy workplace is a process where all the factors are equally important.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra olika aktörer med skilda yrkesroller upplevde organisationens befintliga rehabiliteringsprocess med dess möjligheter och begränsningar samt deras synpunkter på vad som kan förbättras för att undvika sjukskrivningar. En förhoppning var också att kunna ge konkreta förslag på hur man kan arbeta förebyggande i syfte att undvika sjukskrivningar inom organisationen. Fyra minifokusgruppintervjuer, bestående av två till fyra personer, genomfördes där två fiktiva fall användes som diskussionsgrund. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys, vilket resulterade i de fyra temaområdena; Verktyg för att förbättra hälsoarbetet, Insatser för att motverka sjukskrivningar, Begränsningar i hälsoarbetet samt Chefens roll i hälsoarbetet. I studien framkom att deltagarna ansåg att rehabiliteringsprocessen är ett bra verktyg som förenklar rehabiliteringsarbetet, men att den behöver fortsatt utveckling. Resultatet visade även att deltagarna hade många förslag på åtgärder för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. / The aim of this study was to examine the experience, of four different actors’ with diverse occupational roles, of the existing rehabilitation process in the organization, with its limitations and possibilities. A further aim was to examine the preventive work and hopefully contribute with some practical solutions to counteract sick leave within the organization. Four mini focus group interviews with two to four people were carried out with two fictitious cases as a base for discussion. Data was analyzed by an inductive thematic analysis and resulted in four thematic areas; Tools to improve the health work, Efforts to avoid sick leave, Health work limitations and The manager’s role in health work. The study showed that the participants considered that the rehabilitation process was a good tool that simplifies the rehabilitation work, but it needs further development. The results also showed that the participants had many suggestions of how to improve the physical and psychosocial work environment.

Bakgrund: Sverige är ett av de länder som har högst sjukfrånvaro och för att minska den, med dess konskekvenser för individen och samhället, inrättades Sjukskrivningsmiljarden. Det gav hälso- och sjukvården ökade möjligheter att med sjukskrivningskoordinatorer effektivisera rehabiliteringen av de sjukskrivna. Den sjukskrivne upplever konsekvenser ur flera aspekter, inte minst avseende livskvaliteten. Sjukskrivningslängden står i direkt samband med den sjukskrivnes självförmåga till rehabilitering och desto längre sjukperioden är desto svårare är det att återgå till arbetet. Studier, såsom den av Noordik et al. (2011), menar att om den sjukskrivne upplever ett stöd från omgivningen stärks självförmågan och därmed ökar möjligheten till rehabilitering och återgång till arbetet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjukskrivningskoordinerande sjuksköterskors erfarenheter av arbetet med att stärka sjukskrivnas självförmåga. Metod: Genom en kvalitativ design genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta sjukskrivningskoordinerande sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet. Kategorin Koordinatorns behov och förutsättningar för att kunna stärka den sjukskrivnes självförmåga belyser de kunskaper och faktorer som möjliggör ett stärkande av den sjukskrivnes självförmåga. Det är bland annat av värde att koordinatorn besitter kunskap om Försäkringskassans regler och att den egna yrkeserfarenheten som sjuksköterska används i mötet med den sjukskrivne. Förhållandet mellan koordinatorn och den sjukskrivne beskriver vikten av en helhetssyn, att vara tillgänglig för den sjukskrivne och risken med att göra för mycket. Den tredje kategorin Genomförande av arbetet som koordinator handlar om erfarenheter kring hur koordinatorn utför sitt arbete. Faktorer som beskrivs är att motivera den sjukskrivne, hjälpa denne finna en begriplighet och koordinatorns samarbete med andra aktörer. Slutsats: Koordinatorer betonar vikten av den sjukskrivnes självförmåga och för att kunna stärka denne behövs en relation som grundar sig på tillit. Helhetsperspektivet gör att koordinatorn kan anpassa insatserna vilket möjliggör en individanpassad rehabilitering och återgång till arbete. / Background: Sweden is one of the countries with the highest sick leave and in order to reduce it, with it´s consequences för the individual and the society, the Swedish government did a financial investment called Sjukskrivningsmiljarden. This increased the ability to, due to the coordinators function, increase the efficiency of patients’ rehabilitation process. Being on sick leave has consequences for patients in many areas, not least the quality of life. The length of sick leave is dependent upon patients´ self-efficacy concerning rehabilitation and returning to work. Research, such as Noordik et al. (2011), also indicates how patients´ self-efficacy can be strengthen by the support from the coordinator and thereby increase the capability to rehabilitation and return to work. Aim: The aim of the study was to describe the sick leave-coordinating nurses’ experiences of strengthening self-efficacy in patients on sick leave. Method: A qualitative approach was used and data was collected by semi-structured interwievs. Eight sick leave-coordinating nurses participated and interviews were analysed with manifest content analysis. Results: Three categories resulted. The category Needs and conditions of the coordinator in order to strengthen the self-efficacy of the patient on sick leave describes the knowledge and factors needed to increase the patients self-efficacy. It is, among other things, important that the coordinator has knowledge in how the social insurance system works and that the coordinator uses her professional experiences as a nurse in contact with patients on sick leave. The relationship between the coordinator and the patient on sick leave describes the value of adopting a holistic perspective, to be available for the patient and the immanent risk of doing too much for the patient. The last category, Conducting the tasks of the coordinator, illustrates perceptions of how the coordinator conducts her work. Coordinators described how to motivate patients; how to support the patient to find comprehensibility; and how coordinators cooperate with other stakeholders. Conclusion: Sick leave-coordinators emphasizes the importance of the self-efficacy of the patient on sick leave. A relationship based in thrust is needed to strengthen the patients self-efficacy. The holistic perspective proposed by the coordinators opens opportunitites to individually adapt each patient´s the process of rehabilitation and return to work.

Syftet med studien är att undersöka hur läkare uppfattar arbetet med författande av sjukintyg, hur de ser på sin profession och hur de ser på den visavi Försäkringskassan. Med artiklar från läkartidningen har läkares åsikter i en mindre omfattning behandlats och analyserats. Slutsatsen är att läkarnas hållning kan delvis sägas vara att deras kliniska verksamhet i allt väsentligt är icke-kommensurabelt medan Försäkringskassans verksamhet är inriktad på ett antagande om kommensurabilitet. Det är dock ett fält som där varken den ena eller andra parten har hegemonisk, allenarådande särställning att påverka, åtminstone i kunskapshänseende.

Sjukskrivningar hos sjuksköterskor är ett utbrett problem, både i Sverige och globalt. Orsaker i arbetsmiljön gör att sjuksköterskor löper risk för sjukskrivning. Syftet med studien var att beskriva orsaker till arbetsmiljörelaterade sjukskrivningar hos sjuksköterskor. En allmän litteraturstudie användes som metod för studien. Studien baserades på nio kvantitativa samt två kvalitativa artiklar. Resultatet visade att orsaker till sjukskrivning hade sitt ursprung i tre områden, som bildade tre kategorier. Sjukvårdsorganisatoriska brister och problem, En psykosocial arbetsmiljö präglad av höga krav och otillfredsställande relationer samt Ogynnsamma förutsättningar i den fysiska arbetsmiljön. Genom att erhålla förståelse och kunskap till vad som bidrar till arbetsrelaterade sjukskrivningar skulle åtgärder kunna vidtas för att främja en god arbetsmiljö både för hälso-och sjukvårdspersonal men även utifrån ett omvårdnadsperspektiv. En djupare förståelse av problematiken ökar möjligheten för sjuksköterskor att ställa krav på organisationen i syfte att ge en patientsäker vård. / Sickness absence in nurses is a widespread problem, both in Sweden and globally. Causes in the working environment make nurses at risk of sick leave. The purpose of the study was to describe the causes of occupational health-related sick leave in nurses. A general literature study was used as a method. The study was based on nine quantitative and two qualitative articles. The results show that several causes of sick leave originated in three areas, which formed three categories. Healthcare organizational shortcomings and problems, A psychosocial work environment characterized by high demands and unsatisfactory relationships, as well as Unfavorable conditions in the physical working environment. By gaining understanding and knowledge of what contributes to work-related sick leave, measures could be taken to promote a good working environment for healthcare professionals, but also from a nursing perspective. A deeper understanding of the problem increases the possibility for nurses to claim the organization in order to provide patient-safe care.

Psykisk ohälsa är den primära anledningen till sjukfrånvaro i Sverige och ger i snitt längre sjukskrivningar än fysiska diagnoser. Det behövs mer kunskap gällande vilka insatser som kan främja återgång i arbete vid pågående sjukskrivning och arbetsträning kan tillämpas, om det bedöms ha en främjande effekt på möjligheten att återgå i arbete. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser av arbetsträning hos individer med pågående sjukskrivning för psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades sex kvinnor och en man som var sjukskrivna för psykisk ohälsa med pågående arbetsträning i en kommun i Sverige. Intervjuerna ägde rum mellan februari och april 2023 och varade mellan 25–30 minuter. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Främjande faktorer, Svårigheter och rädslor och Mål med arbetsträningen. Sjukskrivning skapade utanförskap och arbetsträning var ett sätt att bryta det. Det var viktigt att känna trygghet och att få förståelse för sina svårigheter. Handledarens och arbetskonsulentens kunskap och insikt för processen, likaså att ha en öppen dialog kring nödvändiga anpassningar som behövdes för att arbetsträningen skulle fungera, var viktigt. En önskan att ingå i ett sammanhang och dessutom att försörja sig själv utan hjälp från myndigheter, uttrycktes. Konklusion: Arbetsträning har en positiv inverkan på återgång i arbete vid sjukskrivning för psykisk ohälsa. Ofta förekommer samtidiga negativa aspekter som ökad ångest eller rädsla att göra fel, men de positiva effekterna uppväger de negativa. Trygghet, kommunikation och förståelse är viktiga faktorer för en lyckad återgång i arbete. / <p>Betyg i Ladok 230601.</p>