Syftet med studien var att undersöka hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg hanterar sjukskrivningar bland omsorgspersonal. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes fem intervjuer med yrkesverksamma enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Vi har inspirerats av kritisk teori som analysmetod. Den teoretiska referensramen i studien är handlingsutrymme, handlingsfrihet och klämsits. Studiens resultat visar att sjukskrivningar bland omsorgsarbetare enligt enhetscheferna är ett omfattande problem. Resultatet visar att enhetschefer själva är ett viktigt verktyg i hanteringen av sjukskrivningar. Samtliga enhetschefer är medvetna om den ram som styr deras handlingsutrymme i form av lagar, regler och organisatoriska förutsättningar, men resultatet visar att de hanterar sjukskrivningar på olika sätt. Hur man skall hantera sjukskrivningar är upp till varje enskild enhetschef att avgöra och det kan ibland vara svårt att parera de olika förväntningar som de har på sig själva och sitt uppdrag. Enhetscheferna beskriver bristande stödfunktioner som en orsak till att det blir svårt och menar att de tvingas utveckla egna strategier för att kompensera för dessa. Resultatet visar också att det finns bristande resurser, både i form av tid och av pengar för att kunna möta de juridiska skyldigheter som enhetscheferna har i sitt arbetsgivaransvar. / The purpose of this study was to examine how first line managers in municipal elderly care manage sick leave among care workers. The study uses a qualitative method and five interviews were performed with first line manager professionals in municipal elderly care. We have been inspired by critical theory when analyze the result. The theoretical framework is space of action, freedom of action and conflict of interest. The result of the study shows that according to first line managers sick leave among care workers is an extensive problem. The result shows that first line managers themselves are an important tool while managing sick leave. They are all aware of the framework that controls their space of action and the framework consists of laws, rules and organizational conditions. The result shows that first line managers manage sick leave in different ways. How to manage sick leave is up to each and every one of them and it can sometimes be difficult to parry the different expectations they have on themselves and on their mission. First line managers describe lack of support functions as a reason why it can be difficult and they say that they are forced to develop their own strategies to compensate for these. The result also shows that there is a lack of resources, in both time and money to meet the legal obligations that first line managers have by their employer's' responsibility.

Både den största delen sjukfall och den största ökningen av sjukfall utgörs av psykiatriska diagnoser. I denna grupp är anpassningsstörning och reaktion på svår stress, ångestsyndrom samt depression vanligast förekommande. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för återgång tillarbete för personer med dessa diagnoser. Vilka faktorer upplevs ha varit till störst hjälp? Är någon särskilt viktig? Saknades några? För att få djupgående svar som beskriver hur personer med dessa diagnoserupplever olika faktorer har åtta personer inom diagnosgrupperna intervjuats. En tematisk analys har lett fram till ett resultat som visar att socialt stöd är den viktigaste faktorn för återgång till arbete. Det är också den faktor som upplevdes mest bristfällig. Vad gäller vilken faktor som har varit till störst hjälp så syns ett mer varierat resultat, beroende på att insatser inte sett likadana ut för alla respondenter.

<p>Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohälsa jämfört med män samtidigt som de är sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda på hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgått från min frågeställning; Vad kännetecknar kvinnors ohälsa? Vilka omständigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohälsa? Vad innebär arbetslivet för kvinnors ohälsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohälsa? Spelar ansvarstagande någon roll för kvinnors ohälsa och sjukskrivning? Jag har använt grundad teori som metod för mitt arbete då jag ville få fatt i kvinnornas egen bild av sin ohälsa, utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla är eller har varit sjukskrivna. Resultatet visade att det ofta är fler olika faktorer som är kopplade till deras ohälsa, och senare sjukskrivning. Det som är gemensamt för dessa kvinnor är att de tar ett stort ansvar i både arbetsliv och privat. Detta ansvarstagande har internaliserats i deras individualitet och tärt på deras hälsa.</p>

<p>I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. </p><p>Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. </p><p>De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan.</p>

<p>Cirka 50 000 människor har och kommer att bli utförsäkrade år 2010 från Försäkringskassan i och med en reformändring i sjukskrivningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen är att effektivisera en återgång till arbetet för dem som har varit sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformändringen var att minska utanförskapet.</p><p>Den mediala uppmärksamheten av de olika utförsäkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process påverkar individen.  Syftet med studien är att undersöka hur de som har varit sjukskrivna påverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet är att kunna förstå hur individerna upplever rollförändringen att gå från att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gå från sjuk till vara ”frisk”.</p><p>Slutsatsen är att respondenterna kände en viss rollförvirring. Att träda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krävs för att bli frisk, men respondenterna kände att när de väl gjorde detta, blev de misstänkliggjorda. En annan slutsats var att de som varit sjukskrivna hade svårt att se sig själva som friska och arbetsföra som de nu anses vara enligt den nya reformen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om de som är sjukskrivna med diagnosen psykisk sjukdom reagerar annorlunda vid ersättningsförändringen i sjukförsäkringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna. I detta syfte har vi tillämpat två Fixed effects modeller på paneldata över en fyraårsperiod, 1996 till 1999, som innefattar Sveriges län. Som approximation på andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna har vi använt Apotekets statistik över konsumtionen av antidepressiva medel och sömn- och lugnande medel. Under förutsättning att läkemedelskonsumtion är en god approximation för andelen med psykisk sjukdom i länen. Får vi ett statistisk signifikant resultat som tyder på att andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna reagerar mindre positivt på ersättningsförändringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna.</p>

<p>Idag uppskattas antalet hörselskadade i Sverige uppgå till över en miljon människor, vilket gör hörselskada till ett av våra vanligaste hälsoproblem. Gruppen hörselskadade har vuxit med cirka fyra procent sedan 1985 och det finns inget som tyder på att trenden kommer att vända. Hörselskadades Riksförbund anser att det finns en brist på helhetssyn och otillfredsställande omfattning och kvalitet på de rehabiliterande tjänsterna idag. Efter att personen erhållit en hörapparat anses situationen ofta vara löst och individen bakom problemet glöms bort, trots att undersökningar visar att personen skulle må bättre av rehabilitering.</p><p>Iris Hadar är ett företag som bland annat bedriver yrkesinriktade utbildningar för döva. På senare tid har företaget fått upp ögonen för marknaden för rehabilitering av hörselskadade. Målet med denna studie är därför att utreda denna marknad.</p><p>Denna studie har ett starkt empiriskt perspektiv med intervjuer av nyckelpersoner inom branschen för vård och rehabilitering av hörselskadade. Då denna bransch är kraftigt präglad av politiska beslut har också en djupdykning inom den politik som styr aktörerna på marknaden varit en viktig del i framställandet av resultatet.</p><p>Det resultat som undersökningen visar är att det finns en marknad för rehabilitering av hörselskadade. Det finns dock ingen utpräglad efterfrågan, därför att många av de drabbade inte vet vilken hjälp de kan få.</p><p>Möjligheterna för Iris Hadar att starta upp en verksamhet inom rehabilitering av hörselskadade är att till en början skapa det nätverk som behövs för att starta verksamheten och alliera sig med Hörselskadades riksförbund, som har en betydande roll på marknaden. Härifrån är, i första hand, nästa mål att upphandla sig till ett ramavtal med Försäkringskassan och i nästa steg mot Landstinget och</p><p>den privata marknaden.</p> / <p>The number of persons that are suffering from difficulty of hearing in Sweden are estimated to a little over one million people, which makes hearing impairment one of the most common health problems today. This group of people has grown with about four percent since 1985 and there are no indications that this trend will change. The Swedish national association for the hearing impaired explains that there is lack of seeing the whole picture of the problem and the extent and quality of the rehabilitation is not sufficient. Despite investigations which have shown that rehabilitation has given good results the situation, it is often considered as taken cared of when the person receives a hearing aid, and the individual person behind the problem is forgotten.</p><p>Iris Hadar is a company that among other things specializes in work related education of deaf people. Recently they have discussed the market for rehabilitation and education of people with a hearing impairment. The objective with this study is therefore to investigate that market.</p><p>This study has a strong empirical perspective which includes interviews with key persons with experience from the market for rehabilitation and health care for people with a hard of hearing. The market is strongly influenced by political decisions which have also led us to make a thorough investigation of the politics that affect the environment surrounding this.</p><p>The results of the study show that there is a market for rehabilitation of the hearing impaired. The problem lies in the lack of demand from the patients; because of the insufficient information regarding what extended rehabilitation care is available for them.</p><p>The possibilities for Iris Hadar to start a business for rehabilitation of hearing impaired, lies in creating the network needed for the organisation and also to make the Swedish national association for the hearing impaired a strategic ally, since they have a large role in the market. The first step is after this to negotiate an agreement with the Swedish social insurance office and in the next step with the county council and the private market.</p>

I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan.

Cirka 50 000 människor har och kommer att bli utförsäkrade år 2010 från Försäkringskassan i och med en reformändring i sjukskrivningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen är att effektivisera en återgång till arbetet för dem som har varit sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformändringen var att minska utanförskapet. Den mediala uppmärksamheten av de olika utförsäkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process påverkar individen.  Syftet med studien är att undersöka hur de som har varit sjukskrivna påverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet är att kunna förstå hur individerna upplever rollförändringen att gå från att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gå från sjuk till vara ”frisk”. Slutsatsen är att respondenterna kände en viss rollförvirring. Att träda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krävs för att bli frisk, men respondenterna kände att när de väl gjorde detta, blev de misstänkliggjorda. En annan slutsats var att de som varit sjukskrivna hade svårt att se sig själva som friska och arbetsföra som de nu anses vara enligt den nya reformen.

Idag uppskattas antalet hörselskadade i Sverige uppgå till över en miljon människor, vilket gör hörselskada till ett av våra vanligaste hälsoproblem. Gruppen hörselskadade har vuxit med cirka fyra procent sedan 1985 och det finns inget som tyder på att trenden kommer att vända. Hörselskadades Riksförbund anser att det finns en brist på helhetssyn och otillfredsställande omfattning och kvalitet på de rehabiliterande tjänsterna idag. Efter att personen erhållit en hörapparat anses situationen ofta vara löst och individen bakom problemet glöms bort, trots att undersökningar visar att personen skulle må bättre av rehabilitering. Iris Hadar är ett företag som bland annat bedriver yrkesinriktade utbildningar för döva. På senare tid har företaget fått upp ögonen för marknaden för rehabilitering av hörselskadade. Målet med denna studie är därför att utreda denna marknad. Denna studie har ett starkt empiriskt perspektiv med intervjuer av nyckelpersoner inom branschen för vård och rehabilitering av hörselskadade. Då denna bransch är kraftigt präglad av politiska beslut har också en djupdykning inom den politik som styr aktörerna på marknaden varit en viktig del i framställandet av resultatet. Det resultat som undersökningen visar är att det finns en marknad för rehabilitering av hörselskadade. Det finns dock ingen utpräglad efterfrågan, därför att många av de drabbade inte vet vilken hjälp de kan få. Möjligheterna för Iris Hadar att starta upp en verksamhet inom rehabilitering av hörselskadade är att till en början skapa det nätverk som behövs för att starta verksamheten och alliera sig med Hörselskadades riksförbund, som har en betydande roll på marknaden. Härifrån är, i första hand, nästa mål att upphandla sig till ett ramavtal med Försäkringskassan och i nästa steg mot Landstinget och den privata marknaden. / The number of persons that are suffering from difficulty of hearing in Sweden are estimated to a little over one million people, which makes hearing impairment one of the most common health problems today. This group of people has grown with about four percent since 1985 and there are no indications that this trend will change. The Swedish national association for the hearing impaired explains that there is lack of seeing the whole picture of the problem and the extent and quality of the rehabilitation is not sufficient. Despite investigations which have shown that rehabilitation has given good results the situation, it is often considered as taken cared of when the person receives a hearing aid, and the individual person behind the problem is forgotten. Iris Hadar is a company that among other things specializes in work related education of deaf people. Recently they have discussed the market for rehabilitation and education of people with a hearing impairment. The objective with this study is therefore to investigate that market. This study has a strong empirical perspective which includes interviews with key persons with experience from the market for rehabilitation and health care for people with a hard of hearing. The market is strongly influenced by political decisions which have also led us to make a thorough investigation of the politics that affect the environment surrounding this. The results of the study show that there is a market for rehabilitation of the hearing impaired. The problem lies in the lack of demand from the patients; because of the insufficient information regarding what extended rehabilitation care is available for them. The possibilities for Iris Hadar to start a business for rehabilitation of hearing impaired, lies in creating the network needed for the organisation and also to make the Swedish national association for the hearing impaired a strategic ally, since they have a large role in the market. The first step is after this to negotiate an agreement with the Swedish social insurance office and in the next step with the county council and the private market.