Skallskador är en av de vanligaste orsakerna till att vi söker akut sjukvård. Hjärnskakning är den mildare graden av skallskador. Detta examensarbete har en kvantitativ design och bygger på material insamlat i en tidigare studie. Syftet med examensarbetet var att beskriva antalet individer i arbetsför ålder som hade nedsatt arbetsförmåga under det första året efter hjärnskakning. Skillnader mellan kön, åldersgrupper samt interventionsgrupp och kontrollgrupp har studerats. Den population som examensarbetet studerat var 355 individer som valde att medverka vid olyckstillfället och ettårs uppföljningen i den ursprungliga studien. Materialet var inmatat i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) där resultatet beräknades och sedan presenterades i figurer. Resultatet visade att det inte fanns några skillnader mellan könen, åldersgrupper samt interventions- och kontrollgrupp i genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar. Resultatet visade även att antalet sjukskrivna under det första året efter hjärnskakning var fler bland de i interventionsgruppen som besökt arbetsterapeut än hos de i interventionsgruppen som ej besökt arbetsterapeut. En granskning av samma material vid en tioårs uppföljning påvisade likande resultat vilket stärker det resultat som tagits fram i detta examensarbete.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ”till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete”. Uppsatsen tar utgångspunkt i två frågeställningar relaterade till arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. För det första studeras relationen mellan arbetsrätt och socialförsäkringsrätt, närmare bestämt om och i så fall hur den traditionellt civilrättsligt reglerade arbetsrätten påverkas av socialförsäkringsrättsliga regler om rehabilitering. Dessutom ställs frågan om införandet av de nya reglerna för arbetsanpassning och rehabilitering, bland annat rehabiliteringskedjan, har medverkat till att göra det lättare för arbetsgivare att säga upp och omplacera sjuka arbetstagare. En rättsdogmatisk metod används för att reda ut gällande rätt och söka svar på frågeställningarna. Inledningsvis beskrivs rehabiliteringskedjan, vilken är den modell som Försäkringskassan använder sig av för att bedöma rätten till sjukpenning. Rehabiliteringskedjan ersatte den tidigare ”steg-för-steg-modellen” i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen. Den stora skillnaden från tidigare är att det i rehabiliteringskedjan finns fler fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan. Därefter diskuteras vilket ansvar de olika aktörerna har i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Arbetsgivarens ansvar regleras på flera håll. I uppsatsen beskrivs arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets författningssamling, socialförsäkringsbalken, lagen om anställningsskydd samt lagen om sjuklön. Arbetstagaren är skyldig att medverka till rehabiliteringen enligt socialförsäkringsbalken. Också Försäkringskassan har en viktig roll i rehabiliteringsprocessen, vilket anges i socialförsäkringsbalken. I kapitel fyra behandlas de olika arbetsrättsliga principer som i analysen jämförs med de socialförsäkringsrättsliga reglerna i syfte att se om innebörden förändrats. De arbetsrättsliga områden och principer som beskrivs är uppsägning vid sjukdom, 29/29-principen, bastubadarprincipen, geografisk omplacering, arbetsledning i strid med god sed samt framprovocerade uppsägningar. Analysen visar att arbetsrätten och socialförsäkringsrätten krockar på många områden vilket leder till att anställningsskyddet på många sätt urholkas för sjuka arbetstagare. De socialförsäkringsrättsliga reglerna tycks inte ta hänsyn till de annars väletablerade arbetsrättsliga principer som finns till för att öka arbetstagarnas anställningsskydd. Det är anmärkningsvärt att dessa regler som i vanliga fall gäller för friska arbetstagare inte är tillämpbara i samma utsträckning för sjuka arbetstagare. Analysen visar även att det i och med införandet av rehabiliteringskedjan istället för ”steg-för-steg-modellen” har blivit lite lättare för arbetsgivaren att säga upp sjuka arbetstagare. De fasta tidpunkterna medför att det blir tydligare för arbetsgivaren när arbetstagaren inte kan utföra något arbete av värde, samt när rehabiliteringsansvaret är uppfyllt. Analysen avslutas med att konstatera att principen om att sjuka arbetstagare inte får sägas upp är lätt att kringgå. Det är egentligen bara att hänvisa till att arbetstagaren inte kan utföra något arbete av värde. Sammanfattningsvis konstateras att de socialförsäkringsrättsliga reglerna i fråga faktiskt urholkar anställningsskyddet för sjuka arbetstagare och påverkar arbetsrätten och dess principer på området. Slutsatserna diskuteras i det sista kapitlet med stöd av artiklar och sakkunnigutlåtanden. Dessutom förs en de lege ferenda-diskussion med författarnas egna åsikter och synpunkter kring ämnet.

Sjuk, eller? En litteraturstudie om attityder till sjukskrivningar. Kandidatexamen i folkhälsovetenskap, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, 2005. Kunskap om attityder kan vara ett led i det preventiva arbetet då det gäller att minska antalet sjukskrivningar, som orsakar stora kostnader i vårt samhälle. Syftet med denna uppsats är därför att studera vilka attityder till sjukskrivning det finns i Sverige idag samt hur attityder skiljer sig mellan olika grupper och länder. Den metod vi använder oss av är en litteraturstudie där vi analyserar och granskar undersökningar via databaser, myndigheters webbsidor, debattprogram på TV samt kurslitteratur. Resultatet visar att attityder tydligt skiljer sig mellan olika åldrar, kön och levnadsförhållanden. Attityderna är också olika mellan de länder vi har studerat, men att jämföra dessa ger ingen rättvis bild eftersom klassificeringen av sjukskrivning är olika i länderna. I vår studie har även framkommit att det förekommer ett antal tveksamma sjukskrivningar i Sverige idag. Nyckelord: attityd, sjukskrivning, sjukfrånvaro, sjukpenning, långtidssjukskrivning, förtidspensionering, aktivitetsersättning, sjukersättning samt normer. / Sick…? A review study about attitudes toward paid sick leave. Degree projekt in public health science, 10 credit points. Malmö University: Health and Society, the unit of public health science, 2005. Knowledge about different attitudes might be an important component in the preventive efforts to reduce the number of sick leaves, which are causing a tremendous financial strain on our society. The aim of the study is to examine different attitudes toward sick leave in Sweden today, and how they differ between groups and other countries. The method is based on a review study where we analyze various statistics and research results pulled from data bases, Authorities’ Web sites, Debate Programs on television and Academic Course Literature. The results indicate that attitudes clearly differ among age groups, gender and living conditions. We also found that the attitudes differ between the countries included in. To compare these would not be accurate since the actual classification of “sick leave” is different. In conclusion, our study has shown there are an unnecessary amount of sick leave cases in Sweden today. Keywords: attitude, sick leave, long-time sickness, sicklisting, sickness benefit, early retirement and norms.

<p>Sjukskrivingarna i Sverige har ökat drastiskt under de senaste fyra åren och svenskarna är nu de mest sjukskrivna i hela Europa. Ledarskap och delaktighet på arbetsplatsen samt arbetsgivarens hantering av rehabilitering av den sjukskrivne är bidragande faktorer till förmågan att återgå i arbete efter en sjukskrivningsperiod. Kostnaderna för sjukskrivningarna har stigit till en ohanterbar nivå för samhället och den allmänna välfärden i avseende på hälsa och socioekonomiska aspekter är starkt hotad av denna sjukfrånvaroutveckling. Syftet med denna undersökning var således att utröna vilka faktorer det är som för den sjukskrivne upplevs som viktiga för dennes förmåga att bryta en sjukskrivning och återgå i arbete. Deltagarna i undersökningen delades in i grupperna korttidssjuka respektive långtidssjuka och genom en MANOVA visar resultatet att det föreligger skillnader mellan de olika grupperna utifrån vissa faktorer. Genom att titta på de faktorer där signifikanta skillnader utvisas kan detta tyda på att dessa faktorer inte är av så stor betydelse för återgång till arbete efter en sjukskrivningsperiod.</p>

<p>Sjukskrivning kan drabba alla människor och vägen tillbaka till sysselsättning ser olika ut beroende på sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till både positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjälper långtidssjukskrivna att slussas ut i arbetslivet, upplevt processen (från sjukskrivning till ny sysselsättning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger på fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a. att sjukskrivningen ledde till att de sjukskrivna oavsett sjukskrivningsorsak mådde psykiskt dåligt samt att inställningen till medverkan i Nystart inledningsvis var negativ men genomgående ansågs leda till något positivt. I likhet med tidigare studier framkom att sjukskrivningen påverkat det sociala livet negativt samt lett till inaktivitet. Studien har genom att lyfta fram vikten att få prata om framtiden, för de sjukskrivna, samt vad de lärt sig av sjukskrivningsperioden bidragit till ökad förståelse inom området.</p>

Sjukskrivning kan drabba alla människor och vägen tillbaka till sysselsättning ser olika ut beroende på sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till både positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjälper långtidssjukskrivna att slussas ut i arbetslivet, upplevt processen (från sjukskrivning till ny sysselsättning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger på fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a. att sjukskrivningen ledde till att de sjukskrivna oavsett sjukskrivningsorsak mådde psykiskt dåligt samt att inställningen till medverkan i Nystart inledningsvis var negativ men genomgående ansågs leda till något positivt. I likhet med tidigare studier framkom att sjukskrivningen påverkat det sociala livet negativt samt lett till inaktivitet. Studien har genom att lyfta fram vikten att få prata om framtiden, för de sjukskrivna, samt vad de lärt sig av sjukskrivningsperioden bidragit till ökad förståelse inom området.

Sjukskrivingarna i Sverige har ökat drastiskt under de senaste fyra åren och svenskarna är nu de mest sjukskrivna i hela Europa. Ledarskap och delaktighet på arbetsplatsen samt arbetsgivarens hantering av rehabilitering av den sjukskrivne är bidragande faktorer till förmågan att återgå i arbete efter en sjukskrivningsperiod. Kostnaderna för sjukskrivningarna har stigit till en ohanterbar nivå för samhället och den allmänna välfärden i avseende på hälsa och socioekonomiska aspekter är starkt hotad av denna sjukfrånvaroutveckling. Syftet med denna undersökning var således att utröna vilka faktorer det är som för den sjukskrivne upplevs som viktiga för dennes förmåga att bryta en sjukskrivning och återgå i arbete. Deltagarna i undersökningen delades in i grupperna korttidssjuka respektive långtidssjuka och genom en MANOVA visar resultatet att det föreligger skillnader mellan de olika grupperna utifrån vissa faktorer. Genom att titta på de faktorer där signifikanta skillnader utvisas kan detta tyda på att dessa faktorer inte är av så stor betydelse för återgång till arbete efter en sjukskrivningsperiod.

Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och enligt forskning är det grunden till en stor del av folkhälsosjukdomarna vi drabbas av. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och sjukskrivning (&gt;14 dagar). Studieresultatet baserades på en enkätundersökning utförd på KMTI, Kurera.se och Facebook.com där totalt 82 personer deltog. Signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet och risken för sjukskrivning framkom i studien, där 77 procent av de fysiskt inaktiva respondenterna har varit eller är sjukskrivna. Detta kan jämföras med att bara 36 procent av de fysiskt aktiva har varit eller är sjukskrivna. Dock hittades inga signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet under sjukskrivningsperioden och antalet sjukskrivningsveckor.

No description available.

<p>Flygbranschen har de senaste åren befunnit sig i en kris. Många menar att flyget gått igenom ett stålbad. Olika världshändelser har skakat flygbolaget SAS och bolaget är extremt pressat av konkurrens från lågprisbolag, skenande bränslepriser och ett inre motstånd bland personalen. Inom bolaget har arbetsmiljön förändrats drastiskt och de anställda berättar i den här artikelserien hur flygbranschen var förr om åren och hur den är idag.</p>