No description available.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att studera och kartlägga gränslandet där olika professioner inom vården möts och samverkar. Vi vill ta reda på hur professioner interagerar, vilken kunskap olika professioner har om varandra samt eventuella meningsskiljaktigheter som kan uppstå när de skall samarbeta och varför. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie genomförd på sjuksköterskor, läkare och kuratorer verksamma vid Akademiska sjukhuset. Åtta personer vid tre olika vårdavdelningar har intervjuats om deras syn och erfarenheter av den interprofessionella samverkan som råder på respektive avdelning. Teorin är baserad på en genomgång av den aktuella forskningen rörande team, professioner, interprofessionell samverkan och interprofessionellt lärande. I vår studie finner vi att det interprofessionella samarbetet mellan de valda professionerna är beroende av två faktorer. Dels finner vi ett samband mellan graden av planerad vård och den interprofessionella samverkan. Även ett samband mellan sjukdomens komplexitet och graden av interprofessionell samverkan identifierades. Vidare fann vi att den vanligaste anledningen till meningsskiljaktigheter är bristande kommunikation och otydliga rollfördelningar.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att studera och kartlägga gränslandet där olika professioner inom vården möts och samverkar. Vi vill ta reda på hur professioner interagerar, vilken kunskap olika professioner har om varandra samt eventuella meningsskiljaktigheter som kan uppstå när de skall samarbeta och varför. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie genomförd på sjuksköterskor, läkare och kuratorer verksamma vid Akademiska sjukhuset. Åtta personer vid tre olika vårdavdelningar har intervjuats om deras syn och erfarenheter av den interprofessionella samverkan som råder på respektive avdelning. Teorin är baserad på en genomgång av den aktuella forskningen rörande team, professioner, interprofessionell samverkan och interprofessionellt lärande. I vår studie finner vi att det interprofessionella samarbetet mellan de valda professionerna är beroende av två faktorer. Dels finner vi ett samband mellan graden av planerad vård och den interprofessionella samverkan. Även ett samband mellan sjukdomens komplexitet och graden av interprofessionell samverkan identifierades. Vidare fann vi att den vanligaste anledningen till meningsskiljaktigheter är bristande kommunikation och otydliga rollfördelningar.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur Lean passar i vården genom att studera framgångsfaktorer och kartlägga eventuella utmaningar samt att ge en ökad förståelse för vårdens Leanarbete. Metod: För att uppnå syftet med studien lämpar sig en kvalitativ metodinriktning bäst. För att öka förståelsen för hur Lean passar i vården har en fallstudie genomförts, där tio verksamheter inom Landstinget i Värmland har studerats. Ett sätt att samla in data för denna studie har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med respondenter inom varje verksamhet och detta ligger till grund för empirin. Referensramen har arbetats fram med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker. Slutsats: Studien visar, att Lean som ursprungligen konstruerades för den japanska bilindustrin, mycket väl kan användas i vården, men måste anpassas till vårdens behov. Gammal ledningsstruktur, invanda roller och oförutsägbarhet är hinder som måste överbryggas för att Leanarbetet ska fungera optimalt. Genom att ta ett steg i taget kan helheten till slut förändras.

Abstrakt Bakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvården där varje möte är unikt och kräver en god kommunikationsförmåga och flexibilitet från vårdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och målorientering utgör en kvalitetssäkrande trekant av förutsättningar för att uppnå god professionell kommunikation och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan får mindre tid, vilket påverkar bemötandet och kan förändra patienternas syn på sjukvården. Upplevelsen av bemötandet är subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan påverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvården. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Sökningen genomfördes manuellt samt i databaser som CINAHL, PubMed och Ebsco. Resultat: I analysen identifierades två teman med totalt sju kategorier. De teman som skapades var; “När det goda mötet uppstår” samt “Hinder för det goda mötet”. Slutsats: Att bemöta patienter utan respekt och engagemang får negativa konsekvenser. Patienter känner sig underlägsna, utelämnade och missförstådda. Ett gott bemötande karakteriseras av respekt, lyhördhet, goda relationer, anpassad information och att patientens autonomi bevaras. Ett misslyckat möte med vårdare får patienter att tappa tilltron till sjukvården och påverkar hela patientens upplevelse av sjukhusvistelsen. För att uppnå en högre tillfredsställelse bland patienter som kommer i kontakt med sjukvården, krävs bättre kunskap och mer medvetenhet hos vårdare kring de faktorer som påverkar bemötandet. Nyckelord: Patienters upplevelser, bemötande, hinder i mötet, goda relationer, sjukvården, omvårdnad. / Abstract Background: A thousand of meetings takes place in the health care every day and every encounter is unique and requires good communication skills and flexibility from the caregiver. The concept of empathy, professionalism and goal orientation constitutes a quality assurance threesome of conditions for achieving good professional communication and care. Heavy workloads and staff shortages leads to less time for the nurse, which affects treatment and can alter patients' views on health care. The experience of the meetings is subjective and each patient has different needs and past experiences that can affect the final experience. Aim: The aim of this literature review was to describe patients' experience of personal treatment in health care. Method: In this literature review ten qualitative articles were complied and analyzed. A literature search was made manually and in the databases CINAHL, PubMed and Ebsco. Results: The analyze identified two themes with a total of seven categories. The themes were; “When the good meeting occurs” and “Obstacles to the good meeting”. Conclusion: Treating patients without respect and commitment have negative consequences. Patients feel inferior, left out and misunderstood. A good treatment is characterized by respect, sensitivity, good relationships, customized information and that the patient autonomy is preserved. An unsuccessful meeting with healthcare staff leads to lost confidence among the patients and affect the patients experience of the entire hospital stay. It requires a better knowledge and more awareness among healthcare staff about the factors that influence the personal treatment, in order to achieve a higher level of satisfaction among patients. Keywords: Patient experiences, personal treatment, obstacles in the personal treatment, good relationships, hospital care, nursing.

<p>Idag har det blivit allt vanligare att använda IT-stöd inom olika organisationer, såsom inom sjukvården. Det har visat sig att långt ifrån alla dessa IT-stöd är välanpassade till användare, på grund av ett dåligt utformat användarvänligt gränssnitt. Genom att tillämpa användarcentrerad systemdesign i de IT-system som utvecklas, kan systemen blir mer användbara.</p><p>Syfte med denna studie är att utveckla en ny användarcentrerad gränssnittdesign för operationsberättelsen i sjukvården. Studien har genomförts via en fallstudie med verkliga användare. Resultatet av gränssnittsdesignen visar bl a på att gränssnittet på prototypen är enklare och tydligare i strukturen.</p>

Bakgrund Substansmissbruk är en växande folksjukdom. Personer med ett substansmissbruk drabbas ofta av sjukdomar och skador till följd av sitt missbruk och är därför en vanligt förekommande patientgrupp inom den somatiska hälso- och sjukvården. Studier visar att denna patientgrupp utsätts för stigmatisering, inte bara i samhället, utan också inom hälso och sjukvården. Stigmatisering och en negativ inställning innebär en ökad risk för att personer med ett substansmissbruk undviker att söka vård, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras hälsa. Syfte Syftet med föreliggande arbete var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors inställning till patienter med substansmissbruk inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod Till detta arbete gjordes en allmän litteraturöversikt, för att bearbeta och sammanställa en del av tidigare forskning och få ett brett perspektiv inom området. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskas. Artiklarnas resultat analyserades i relation till det föreliggande arbetets syfte och fyra teman identifierades. Resultat Resultatet visade flera faktorer som påverkade sjuksköterskans inställning gentemot patienter med ett substansmissbruk inom den somatiska hälso- och sjukvården. De faktorer som identifierades var kompetensutvecklande faktorer och stöd såsom utbildning, kunskap och kollegialt stöd samt sjuksköterskors erfarenheter, såsom negativa erfarenheter, personliga erfarenheter och ålder och erfarenhet av patientgruppen. Slutsats Studiens resultat visar på vikten av utbildning och kunskap om patienter med substansmissbruk samt tillgång till kollegialt stöd och tydliga riktlinjer kring patientgruppen. Genom en förbättring av dessa faktorer kan vården bedrivas mer jämlik och omvårdnaden förbättras för patienter med substansmissbruk inom den somatiska hälso och sjukvården.

Bakgrund: Lean management är en administrativ reform som gör anspråk på att ständigt förbättra och effektivisera för att förbättra kvalité inom flera sektorer, varav en är sjukvården. Ett sjukhus som arbetar med Lean Management för att förbättra sin vård är S:t Görans sjukhus. Vid design och utformning av ombyggnationerna inom Sjukhuset har Lean används. Det finns väldigt lite forskning utfört om Lean och design inom vården Syfte: Studiens syfte är att studera Capio S:t Görans sjukhus arbete med Lean management och om det organisatoriska arbetet har influerat designen samt utformningen av sjukhusets nya vårdlokaler. Metod: Kvalitativ ansats med ett bekvämlighetsurval har använtsför att utföra studien. Observationer och intervjuer gjordes på S:t Görans sjukhus akutmottagning och Medicincentrum. Empiri och Analys: Intervjun och analysen presenteras i fem olika teman utifrån observationen som gjordes och intervjuerna. Empirin har bearbetats genom en innehållsanalys och analyserats med den teoretiska referensramen. Studien visar på att Lean management har influerat utformningen av de nya lokalerna. Främst kan det ses i undersökningsrum och hur patientens väg genom mottagningen ser ut. Det går även att se att inställningen till hur en sjukhusmiljö skall se ut är svår att bortse ifrån vid design och utformning av nya sjukhusmiljöer. Slutsats: Lean management principer kan uppfattas i de nya lokalerna. S:t Görans sjukhus kan anses ha lyckats med att utforma sina nya vårdmottagningar med hjälp av det redan förankrade arbetssättet. Avslutande kommentarer: I avslutande kommentarer diskuteras analysen och slutsatser, men även metodval och slutligen lyfts det fram vikten om mer forskning inom detta område.

No description available.