Den 1 april 2016 blev det i Sverige lagligt att skaffa barn för ensamstående kvinnor med hjälp av assisterad befruktning. Tidigare har denna möjlighet endast funnits utomlands. Kvinnor som genomgått denna process kallas i litteraturen för solomammor. Syftet med den här studien är att ta reda på hur solomammor resonerar och fattar beslut i processen kring att bli förälder på egen hand och hur det upplevs när barnet har fötts. Åtta kvinnor mellan 30-43 år, från olika delar av Sverige, intervjuades med en induktiv semistrukturerad ansats. Efter en tematisk analys framkom tre huvudteman samt tio underteman. Resultatet visade att det initialt är en känsla av stress i olika former som får respondenterna att börja fundera på att bli solomammor. De flesta såg det först som en plan b, ett andrahandsval, men omvärderade det sedan till en plan a. Normer och etiska aspekter kring att barnet inte kommer ha en biologisk pappa försvårade beslutet. En sårbarhet och ensamhet i att vara den enda föräldern men en stor glädje över barnet och en stöttande omgivning kännetecknade känslorna när barnet kommit. Att vården har en medvetenhet om att det är ett beslut som fattas i flera steg är av största vikt. Det är en process som fortgår efter att barnet är fött och att samhället, exempelvis via förskola och skolor, informerar om att det finns olika sätt att bilda familj på ökar möjligheterna till att både kvinnor och barn i den här familjeformen känner sig inkluderade.

This study aims to investigate the rationalization behind young adults' decision on whether or not they want children. The goal is to help contribute to previous studies on how reproductive mindsets differ based on whether or not a person wants children. This is a qualitative study rooted in interviews with eleven women and one man all aged 19 to 31 years of age. The theories used to analyze the results are concentrating on the terms expected lifeline, biological destiny, self-fulfillment, active mothering and intense mothering.  The results of this study show that the personal definitions of "success" in life do not differ drastically based on the desire to have children. Additionally, the informants all had similar expectations of what was "needed" from life,  in a financial sense, to achieve desired living conditions before having children. What did matter was what a person found self-fulfilling and their self-image in determining their desire for children. The results also show that the informants had experienced similar interactions with the pressures of societal norms on expected lifeline and that they worry about not living up to the notion of what a good parent is like.

Uppsatsen bygger på intervjuer med unga akademiska kvinnor vars inställning är att inte ha barn. Totalt genomfördes sju intervjuer som har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Syftet med uppsatsen var att undersöka unga akademiska kvinnors resonemang kring att de inte vill ha barn med frågeställningarna: Vilka möjligheter och hinder ser kvinnorna med att skaffa barn? Samt: Hur ser kvinnorna på ett liv som förälder?Kvinnornas berättelser har blivit analyserade utifrån ett sociologiskt perspektiv gällande hur samhällets utformning och dess normer, möjlighet till självförverkligande och karriär har för samband med den trend med minskande barnafödslar som vi kan se idag. Resultatet visar att kvinnornas huvudsakliga orsaker till ett barnfritt liv berodde på att moderskapet sågs som krävande, där den tid som ett barn hade tagit skulle hellre skulle läggas på en själv. Karriär hade också ett tydligt samband för det barnfria livet, eftersom ansvarsfördelningen av barnet skiljer sig åt mellan könen där kvinnan tar det större ansvaret, vilket medförde att kvinnorna ville vara barnfria för att möjliggöra en karriär. Frihet och självförverkligande var ytterligare aspekter för att ha ett barnfritt liv. Frihet för kvinnorna kunde handla om spontanitet, resor, sova hur de vill, äta hur de vill och att inte behöva ta hänsyntill någon annan än sig själv. Vidare urskildes hur individualiseringsprocesser påverkade kvinnorna i deras val, eftersom den tidsmässiga aspekten var central som anledning till att inte skaffa barn. Vissa kvinnor uttryckte att om de bott i en drömvärld, där andra vuxna tog ett kollektivt ansvar, hade deras inställning varit annorlunda. Risker i det moderna samhället visade sig vara ett hinder för att skaffa barn, där kvinnorna uttryckte en oro inför framtiden. Krig i världen, miljö och politik blev således aspekter som påverkat deras livsval.