Begreppet organisationsdemokrati har gett upphov till en uppsjö av tolkningar, vilka inte sällan varit motstridiga. Medan en teoribildning ser en symbol för organisationsmedlemmens rätt till medbestämmande ser en annan ett retoriskt grepp att nyttja för den organisationsledning som önskar ökat medlemsengagemang. Oavsett angreppssätt tenderar emellertid den organisationsdemokratiska praktiken att uppfattas som oförmögen att leva upp till de högt ställda idealen. Med hänvisning till att sådana slutsatser dragits mot bakgrund av en viss förförståelse för organisationsdemokratins avsikter ämnar följande studie även undersöka vilka idéer som konstituerar ett organisationsdemokratiskt anspråk. Först därefter menar författarna att en analys av idéernas praktiska förutsättningar blir meningsfull. Studien riktar uppmärksamhet mot en ideell intresseorganisation som har en uttalad demokratisk ambition. Med utgångspunkt i bland annat organisatoriskt deltagande, managementteori, och politisk teori har en kvalitativ tematisk analys av intervjumaterial genomförts. Studien gav upphov till slutsatsen att även om den organisationsinterna tolkningen av begreppets beskaffenhet kan reduceras till ett behov av regler och principer, kan de svårligen omsättas i en praktik. Svårigheten tolkas som ett resultat av att vissa komponenter i den organisatoriska konstruktionen, som strider med de demokratiska idéerna, inte är förhandlingsbara.

Detta examensarbete handlar om vilka olika innebörder fritidslärares lägger i deras demokratiska uppdrag och hur de sedan utför det. Vi ville också undersöka om det finns några bakomliggande orsaker till att de olika fritidslärarna tolkar uppdragen annorlunda och vilka likheter samt skillnader det kan finnas mellan de olika fritidslärarnas svar. Ämnet är valt eftersom vi själva upplever att det funnits väldigt lite elevinflytande på de fritidshemmen vi själva arbetat på. Pragmatismen är den lärandeteori som vi kommer förhålla oss till under studiens gång. Vi använder oss också av hermeneutiken som metod under arbetets gång för att tolka den insamlade empirin. Den insamlade empirin var våra intervjuer, böcker, andra uppsatser och tidigare forskning. I detta arbete har vi har förhållit oss till John Deweys och pragmatismens definition av vad demokrati är. Vi har använt oss av tidigare forskning inom elevinflytande, demokrati och försökt se ifall den tidigare forskningen stämmer överens med vårt resultat, vilket det till stor del gjorde. Fritidslärarna befinner sig på tre olika skolor i Malmö. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att ta reda på deras metoder och arbetssätt. Fritidslärarna verkar tolka begreppet ”demokrati” och arbeta med deras demokratiska uppdrag genom elevinflytande där de försöker undvika att skapa en skendemokrati. Det visade sig vara väldigt svårt att förstå ifall faktorer som kön, etnicitet eller ålder kan påverka en persons tolkning av ett uppdrag när vi använt oss av så pass få fritidslärare. Vi kommer också fram till är att läroplanen är relativt välskriven då fritidslärarna tolkar demokratiuppdraget relativt lika varandra. Vissa delar i läroplanen skulle dock behövas förtydligas såsom uppfostringsuppdraget.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att närvaron av elevdemokrati kan ha påverkat relationen mellan lärare och elev och hur det kan ha påverkat eleverna som framtida vuxna.Metoden som användes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i åldrarna 15-19.De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen på allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att få veta att man kan påverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhållandet mellan lärare och elev blev bättre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kände sig trygga och tagna på allvar. De tror också att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och självförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansåg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde få dem att bli mer engagerade i samhällsfrågor senare i livet. / The purpose of this paper is to examine how students in 10th through 12th grade reason about their experiences of student democracy and it includes how these students believe the presence of student democracy might affect the student-teacher relationship and how they believe student democracy may have affected them as future adults.The method used was four focused group interviews with a total of 17 informants aged 15 through 19. The strongest common experiences the students expressed were the feeling of not being taken serious, experiences of mock democracy, and the importance of letting students know they can be part of decision making in their school. The informants believed the presence of student democracy improved the relationship between student and teacher. This in turn was experienced as making students feel secure and taken seriously. They also believed experiencing democracy in school would teach them to take responsibility and to gain self esteem, both of which will be useful in their adult life. Furthermore they thought an early experience of democracy would increase their willingness to get involved in civic matters in the future.

Syftet med detta arbete var att ta reda på och synliggöra hur pedagoger ser på sitt eget arbete med barns inflytande i verksamheten samt hur de tror att deras egen syn på inflytande påverkar arbetet. Vi ville ta reda på hur synen på inflytande kan skilja sig pedagoger emellan och vad de får för stöd från förskolechefen för att kunna uppfylla strävansmålen framställs i Läroplanen för förskolan. Metoden vi använde för att genomföra studien var semistrukturerade intervjuer där pedagoger och förskolechefer från fyra olika förskolor har deltagit. Med utgång i ”det kompetenta barnet” som perspektiv, så har vi analyserat materialet vi samlat in och resultatet visar bl.a. att många av informanterna inte särskilde begreppen inflytande och delaktighet, något vi tror kan bero på att Läroplanen för förskolan inte heller gör en distinktion mellan begreppen. Vi kom även fram till att relationen och kommunikationen med förskolecheferna inte alltid var särskilt tydlig och kontinuerlig vilket av vissa pedagoger upplevdes som negativt medan andra inte ansåg att en sådan granskning var nödvändig. Läroplanen för förskolan stod i centrum när det handlade om vad förskolechefen hade för förväntningar och det uttrycktes att denna var allt som pedagogerna behövde ha fokus på. Att arbeta med barns inflytande kunde, enligt våra informanter, vara en blandning av många olika komponenter. Några centrala begrepp var: lyhördhet, lyssna, ta tillvara på, flexibilitet, inspirerande miljö och tillåtande attityd.Slutsatserna vi drar av denna studie är att pedagogernas upplevelser av sin egen syn på barns inflytande påverkar verksamheten i stor utsträckning, om man ser på barn som en aktiv del i en process av beslutsfattande så bedrivs även verksamheten på detta vis. Förskolechefens relation till pedagogerna är inte alltid så synlig och konsekvent som en del skulle önska och vi tror att det skulle kunna vara värt att försöka förstärka denna relation mellan pedagoger och förskolechef för att sedan kunna utvärdera resultatet och ställa i förhållande till tidigare struktur av verksamheten.