Syftet med denna uppsats är att undersöka grundskoleelevers (åk 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en åtskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhållningssätt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhålla sig till säger om det ålagda uppdraget, har analyserats utifrån de olika demokratiska perspektiven. En enkätundersökning med 98 elever i skolår 9 på fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. Enkätsvaren har jämförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger. Resultatet visar att den funktionalistiska demokratiteorin är den dominerande, men även att elever i större utsträckning än i resultat från tidigare forskning erfar att den deliberativa demokratin är väl fungerande. Resultatet visar även att elever vill, men inte upplever sig kunna, påverka sin skolsituation. / The study aims to examine 9th graders experience of democracy in schools. In the study there is a distinction between a functionalist-, deliberative- and participative theory of democracy. A number of different documents, regulating the democracy work in primary schools, is analyzed from the different democratic perspectives. A survey of 98 students in grade nine at four schools in Örebro Kommun, was conducted to examine students' experiences. Survey responses were compared with the curriculums, democratic theories and previous research on democracy in schools, to see first how the school meets requirements of the curriculums, and secondly were the emphasis of the work of democracy is done. Results show that the emphasis is within the functionalist theory of democracy, but also that students, more than the results of previous research, experience that the deliberative democracy is functioning. The result also shows that students wants to, but do not feel themselves able to, influence their situation in school.

Syftet med detta arbete är att undersöka elevers, i skolår nio, attityder och kunskaper kring begreppet klimatförändringar. För att genomföra detta har vi utgått från två metoder: intervjuer och enkäter. Utifrån fyra intervjuer och cirka 100 enkätsvar, från en stad i västra Skåne och en landsort i norra Skåne, har vi samlat in vårt empiriska material för undersökningen. Resultatet visade att majoriteten av eleverna stött på begreppet klimatförändringar och växthuseffekten, som har en viktig roll i klimatförändringarna, främst från TV och radio. Det visade sig emellertid vara svårt för dem att i skrift redogöra för deras innebörd. Framförallt har ett stort antal förväxlat växthuseffekten med ozonlagret och felaktigt redovisat att en höjd medeltemperatur kan leda till fler fall av hudcancer. Vårt resultat visar också på att eleverna tar hotet om klimatförändringar på allvar och att de tycker det är viktigt att lära sig om detta i skolan. Majoriteten har vidare uppgett att de vet hur man ska agera miljövänligt, exempelvis sopsortering, minskad bil/mopedkörning, men uttrycker större tveksamhet i frågan om huruvida de verkligen gör det. Resultatet visade sig till stor del stämma överens med tidigare forskning.