Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur rektorer definierar begreppet likvärdig utbildning, och vilka hinder och svårigheter som rektorer finner i att säkerställa en likvärdig utbildning för alla elever. Urvalet i studien är sex rektorer som genom semistrukturerade intervjuer delger sina erfarenheter, åsikter och upplevelser kring det valda ämnet. Resultatet visar en entydig uppfattning om begreppet likvärdig utbildning men att rektorer finner det vanskligt att uppnå det i praktiken på grund av de rådande ramfaktorerna såsom exempelvis tid, ekonomi och segregation. Studiens slutsats är att likvärdigheten i den svenska grundskolan är svåruppnåelig på grund av de olika ramfaktorerna såsom segregation, tidsbrist, ekonomiska resurser som fördelas inom kommunerna och bristande kompetens.

Entreprenöriellt lärande finns inskrivet i styrdokumenten för den svenska skolan, vilket innebär att begreppet givits en stärkt ställning, både i Sverige samt i övriga europeiska länder. Att vara entreprenöriell kan omfatta att vara nyfiken, kreativ, innovativ, hitta lösningar, våga tro på sig själv, samverka, uppleva tilltro till sin egen förmåga samt att uppleva lust till sitt eget lärande. Denna studie har för avsikt att studera pedagogers samt skolledares varierade uppfattningar av begreppet entreprenöriellt lärande meden fenomenografisk ansats. Fenomenografin söker ej efter en viss sanning utan strävar efter att se variationer av uppfattningar kring ett begrepp. Studien avser även studera uppfattningar kopplat till bedömningar i samband med begreppet entreprenöriellt lärande. 17 pedagoger, samt 2 skolledare har intervjuats genom fenomenografiska intervjuer. I analysarbetet har olika beskrivningskategorier tagits fram och presenterats och studien visar att begreppet entreprenöriellt lärande kan vara utvecklande för eleverna, bidra till ett lustfyllt lärande, vara utvecklande ur ett didaktiskt perspektiv och kan vara ett sätt att knyta ihop undervisningens allmänna delar med de ämnesspecifika. Begreppet kan även bidra till en vidgad syn på bedömning samt vara en ingång till skolutveckling.