<p>Under senare år har man kunnat följa en debatt i massmedia om att barn och ungdomar inte klarar de uppställda mål som man har för årskurs fem och nio. För de elever som inte klarat godkänd nivå i årskurs nio, har kommunen ett ansvar att erbjuda dessa ungdomar en plats på gymnasieskolans Individuella program (IV). Syftet med vår rapport var att titta på vilka faktorer som påverkar arbetsgivare/organisationer att ta emot elever från IV programmet som praktikanter. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi genomförde åtta stycken intervjuer. När vi bearbetade materialet använde vi oss av en hermeneutisk metod, där man genom intervjuer försöker att tolka och förstå människors upplevelser.</p><p>Resultatet visade på att intervjupersonerna hade ett personligt intresse för ungdomar och många ansåg att det var en skyldighet att ta emot praktikanter. Företagen efterlyste en större kontakt med gymnasieskolan.</p>

Under senare år har man kunnat följa en debatt i massmedia om att barn och ungdomar inte klarar de uppställda mål som man har för årskurs fem och nio. För de elever som inte klarat godkänd nivå i årskurs nio, har kommunen ett ansvar att erbjuda dessa ungdomar en plats på gymnasieskolans Individuella program (IV). Syftet med vår rapport var att titta på vilka faktorer som påverkar arbetsgivare/organisationer att ta emot elever från IV programmet som praktikanter. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi genomförde åtta stycken intervjuer. När vi bearbetade materialet använde vi oss av en hermeneutisk metod, där man genom intervjuer försöker att tolka och förstå människors upplevelser. Resultatet visade på att intervjupersonerna hade ett personligt intresse för ungdomar och många ansåg att det var en skyldighet att ta emot praktikanter. Företagen efterlyste en större kontakt med gymnasieskolan.

No description available.

Denna uppsats behandlar fyra präster inom Svenska kyrkan och deras syn på den icke-konfessionella skolavslutningen i kyrkan. Syftet är att undersöka prästernas syn på den icke-konfessionella skolavslutningen samt deras roll vid avslutningen. Även eventuella kristna synsätt i skollagen och skolans styrdokument har undersökts. Undersökningen har baserats på kvalitativa intervjuer med fyra präster och textanalys av både skolans och kyrkans lagtexter och riktlinjer. Jag har utgått från Anthony Giddens syn på identitet och det moderna samhället då jag har diskuterat resultatet. Utifrån resultatet kan man sedan utläsa att prästerna i min undersökning alla anser att det inte går att befinna sig i ett kyrkorum utan att det är konfessionellt och att de har svårt att veta vilken roll de ska ha vid en skolavslutning. Det gick även att se att det finns en viss koppling mellan skolans styrdokument och protestantismen. / This paper discusses four priests within the Swedish church and their view of the non-denominational graduation ceremony in church. The purpose is to examine the priests' view of the non-denominational graduation and their role in the ceremony. Possible Christian approaches in school law and school policy documents have also been examined. The examination was based on qualitative interviews with four priests and analysis of both the school's and the church's legal texts and guidelines. I have utilized Anthony Giddens' views on identity and the modern society in the discussion of the results. Based on the results, one can then deduce that the priests in my study all believe that it is not possible to be in a church without being confessional, and that they find it difficult to know what role they should have at a graduation. It was also possible to distinguish a connection between the national school curriculum and Protestantism to some extent.

<p>Huvudsyftet i föreliggande studie är att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lägst svårighetsgrad från 2009 års skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra språk.I Skolinspektionens rapport Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan framkommer att lärare inte bedömer de nationella proven likvärdigt. En av anledningarna till den ickelikvärdiga bedömningen är att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet är alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mån ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandraspråk och därigenom precisera anvisningarna. Metod i studien går ut på attavgränsa de lägsta kraven för betyget G utifrån hur de är formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lärarens bedömningsanvisningar. För att konkretiserabedömningsanvisningarna används exempel från elevtexter. Studien visar att det lägsta kravet för betyget G kan delas upp i fyra kriterier somvar för sig kan bedömas och av dessa är kriteriet att resonera svårast att uppfylla. Därmed är det elevens förmåga att resonera som utgör brytpunkten för betyget IGoch G. Studien visar att oavsett omfattning av enskilda uppgiftskriteriers tolkningsutrymmeär det möjligt att identifiera och avgränsa kriterierna för att därigenomsträva efter att varje elevtext bedöms enligt samma måttstock. Tillämpas dettatillvägagångssätt vid elevtextbedömning i allmänhet minskar sannolikt risken förickelikvärdig bedömning, åtminstone inom den egna elevgruppen. En tänkbar åtgärdför att få bukt med ickelikvärdighetsproblematiken som nationella provet i svenskaoch svenska som andraspråk ger upphov till, vore att Skolverkets bedömningsanvisningartillhandahöll definitioner av för uppgifterna centrala begrepp, såsom vaddet innebär att resonera.Huvudsyftet i föreliggande studie är att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lägst svårighetsgrad från 2009 års skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra språk.I Skolinspektionens rapport Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan ochgymnasieskolan framkommer att lärare inte bedömer de nationella proven likvärdigt.En av anledningarna till den ickelikvärdiga bedömningen är att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet är alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mån ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandraspråk och därigenom precisera anvisningarna. Metod i studien går ut på attavgränsa de lägsta kraven för betyget G utifrån hur de är formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lärarens bedömningsanvisningar. För att konkretisera bedömningsanvisningarna används exempel från elevtexter. Studien visar att det lägsta kravet för betyget G kan delas upp i fyra kriterier somvar för sig kan bedömas och av dessa är kriteriet att resonera svårast att uppfylla. Därmed är det elevens förmåga att resonera som utgör brytpunkten för betyget IG och G.Studien visar att oavsett omfattning av enskilda uppgiftskriteriers tolkningsutrymmeär det möjligt att identifiera och avgränsa kriterierna för att därigenomsträva efter att varje elevtext bedöms enligt samma måttstock. Tillämpas dettatillvägagångssätt vid elevtextbedömning i allmänhet minskar sannolikt risken förickelikvärdig bedömning, åtminstone inom den egna elevgruppen. En tänkbar åtgärdför att få bukt med ickelikvärdighetsproblematiken som nationella provet i svenska och svenska som andraspråk ger upphov till, vore att Skolverkets bedömningsanvisningar tillhandahöll definitioner av för uppgifterna centrala begrepp, såsom vad det innebär att resonera.</p>

Svensk skola får i allt större utsträckning ta emot elever med annan bakgrund än svensk och det ställer stora krav på mottagandet och hur skolor kartlägger de nyanlända elevernas kunskaper och studieerfarenheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att få fördjupade kunskaper om hur kartläggnings- och inskrivningsprocessen på språkintroduktionen för nyanlända ser ut. I vår uppsats undersöker vi även om och på vilket sätt studie- och yrkesvägledares kompetens tas tillvara vid kartläggnings- och inskrivningsprocessen. Studien utgår från två kommuner vilka har mottagande av nyanlända och introduktionsprogrammet språkintroduktion. Tolkningsgrunden i vårt examensarbete är hermeneutiskt, då den metoden passar bra när man beskriver om olika företeelser inom exempelvis skolans värld. För att få en förståelse för hur dessa två kommuner tänker kring kartläggnings- och inskrivningsprocessen av nyanlända ungdomar, valde vi att utgå från tre teorier; Konstruktivistisk karriärteori, Careershipteorin och The theory of circumscription and compromise (begränsningar och kompromisser). Resultatet i vår studie visar att skolorna har olika kriterier för placering av nyanlända på språkintroduktion. Där skola 1:s kriterier för placering var att ungdomen skulle vara nyanländ, asylsökande eller under 18 år. Skola 2 placerar nyanlända ungdomar direkt på språkintroduktion och de ungdomar som kommer inflyttandes till kommunen lotsas vidare till andra introduktionsprogram om de bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska och matematik. Studien visar också att de två undersökta skolorna skiljer sig åt när det gällde inskrivnings- och kartläggningsprocessen, där skola 1 vid inskrivningstillfället inte kartlägger elevernas studiebakgrund eller tankar på framtida studie- och yrkesval, medan skola 2 har en inskrivnings- och kartläggningen med en mer allmän och social karaktär redan från första mötet. Resultatet av vår studie visar att det finns både likheter och skillnader i skolornas syn på kompetens, där skola 1 anser att det kan vara en tillgång att ha en studie- och yrkesvägledare med i själva kartläggningen, men att det inte behövs vid inskrivningen. Skola 2 anser att vägledaren inte behövs vid kartläggningen, utan att det är bättre att vägledaren kommer in senare i processen. Personen på skola 2 som sköter inskrivningen och kartläggningen har en viss vägledarkompetens medan den person som har hand om inskrivningen på skola 1 är administratör. Den kartläggningen som sker på SPRI är av en pedagogisk karaktär.

Huvudsyftet i föreliggande studie är att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lägst svårighetsgrad från 2009 års skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra språk.I Skolinspektionens rapport Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan framkommer att lärare inte bedömer de nationella proven likvärdigt. En av anledningarna till den ickelikvärdiga bedömningen är att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet är alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mån ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandraspråk och därigenom precisera anvisningarna. Metod i studien går ut på attavgränsa de lägsta kraven för betyget G utifrån hur de är formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lärarens bedömningsanvisningar. För att konkretiserabedömningsanvisningarna används exempel från elevtexter. Studien visar att det lägsta kravet för betyget G kan delas upp i fyra kriterier somvar för sig kan bedömas och av dessa är kriteriet att resonera svårast att uppfylla. Därmed är det elevens förmåga att resonera som utgör brytpunkten för betyget IGoch G. Studien visar att oavsett omfattning av enskilda uppgiftskriteriers tolkningsutrymmeär det möjligt att identifiera och avgränsa kriterierna för att därigenomsträva efter att varje elevtext bedöms enligt samma måttstock. Tillämpas dettatillvägagångssätt vid elevtextbedömning i allmänhet minskar sannolikt risken förickelikvärdig bedömning, åtminstone inom den egna elevgruppen. En tänkbar åtgärdför att få bukt med ickelikvärdighetsproblematiken som nationella provet i svenskaoch svenska som andraspråk ger upphov till, vore att Skolverkets bedömningsanvisningartillhandahöll definitioner av för uppgifterna centrala begrepp, såsom vaddet innebär att resonera.Huvudsyftet i föreliggande studie är att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lägst svårighetsgrad från 2009 års skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra språk.I Skolinspektionens rapport Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan ochgymnasieskolan framkommer att lärare inte bedömer de nationella proven likvärdigt.En av anledningarna till den ickelikvärdiga bedömningen är att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet är alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mån ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandraspråk och därigenom precisera anvisningarna. Metod i studien går ut på attavgränsa de lägsta kraven för betyget G utifrån hur de är formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lärarens bedömningsanvisningar. För att konkretisera bedömningsanvisningarna används exempel från elevtexter. Studien visar att det lägsta kravet för betyget G kan delas upp i fyra kriterier somvar för sig kan bedömas och av dessa är kriteriet att resonera svårast att uppfylla. Därmed är det elevens förmåga att resonera som utgör brytpunkten för betyget IG och G.Studien visar att oavsett omfattning av enskilda uppgiftskriteriers tolkningsutrymmeär det möjligt att identifiera och avgränsa kriterierna för att därigenomsträva efter att varje elevtext bedöms enligt samma måttstock. Tillämpas dettatillvägagångssätt vid elevtextbedömning i allmänhet minskar sannolikt risken förickelikvärdig bedömning, åtminstone inom den egna elevgruppen. En tänkbar åtgärdför att få bukt med ickelikvärdighetsproblematiken som nationella provet i svenska och svenska som andraspråk ger upphov till, vore att Skolverkets bedömningsanvisningar tillhandahöll definitioner av för uppgifterna centrala begrepp, såsom vad det innebär att resonera.

Sedan 1990-talet har svenska elevers skolresultat successivt sjunkit, vilket kan ses både i PISA studierna (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) studierna. För att bryta trenden har Alliansregeringen gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett fortbildningsmaterial som ska syfta till att öka svenska elevers läsförmåga då detta anses som en av nyckelfaktorerna för att klara av kunskapskraven i grundskolans alla ämnen. Läslyftet, som är ett treårigt projekt pågår under perioden 2015-2018 och riktar sig till hela utbildningskedjan från förskolan till gymnasieskolan. Som en del i programmet ska handledare utbildas som ska kunna handleda grupper inom läs- och skrivutvecklingen enligt Läslyftets modell. För att denna satsning ska lyckas krävs en samverkan mellan teori och praktik. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilket innehåll som konstrueras inom fortbildning för lärare rörande läsutveckling för elever i årskurs fk-3. Denna studie är en kvantitativ innehållsanalys, där fem moduler från Läslyftet har jämförts med läroplanen för grundskolan på makro och mikronivå. Resultatet av innehållsanalysen har visat att både på makro- och mikronivå berör modulerna i största del språkliga aspekter på lärande. Sammantaget kan man säga att detta fortbildningsmaterial syftar till att utveckla elevers läsande, skrivande och lärande genom att utveckla kvalitén i undervisningen. Vi kan se att detta material ger lärare olika pedagogiska verktyg för att kunna hjälpa eleverna med att uppnå kunskapskraven i årskurs 3.

<p>Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering. Undersökningen ägde rum på sex olika förskolor i mellersta Sverige. Vi använde oss av intervjuer och observationer då vi författare observerade samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur det hanterades. Alltså var vi på sex förskolor och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv observationer sammanlagt. De förskollärare som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan intervjuade. Utifrån resultatet kan man se att förskollärarna som medverkade i undersökningen hade många likartade tankar om konflikthantering och arbetade med det på olika sätt.<strong></strong></p>

Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering. Undersökningen ägde rum på sex olika förskolor i mellersta Sverige. Vi använde oss av intervjuer och observationer då vi författare observerade samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur det hanterades. Alltså var vi på sex förskolor och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv observationer sammanlagt. De förskollärare som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan intervjuade. Utifrån resultatet kan man se att förskollärarna som medverkade i undersökningen hade många likartade tankar om konflikthantering och arbetade med det på olika sätt.