The purpose of this work is to examine the teaching methods secondary and upper secondary teachers apply to teach grammar in the EFL classroom, as well as their perceptions about the benefits of having grammar knowledge and its benefits to students’ writing. Previous research reveals that grammar teaching is an integral part of language teaching; explicit and implicit methods along with deductive and inductive instruction are the main practices teachers use to transfer knowledge to their students. Apart from that, it is beneficial when teachers have good grammarknowledge; hence students can develop good metalinguistic awareness and writing ability. The theoretical framework is based on teacher cognition theory, as teachers’ personal experiences and knowledge affect their decisions about grammar practices in the classroom environment. A qualitative analysis of semi-structured interviews with six secondary and upper secondary teachers who teach English as a foreign language in different schools and municipalities in the whole of Sweden are used to conduct the current study. The results demonstrate that indeed grammar teaching is needed to teach a new language. However, factors such as age and type of groupinfluence teachers’ decisions. Above all else, teachers’ highest goal is to help students become good language users. / Syftet med detta arbete är att undersöka de undervisningsmetoder högstadie- och gymnasielärare tillämpar för att undervisa i grammatik i EFL-klassrummet, samt deras uppfattningar om fördelarna med att ha grammatikkunskap och dess fördelar för elevernas skriftliga förmåga. Tidigare forskning visar att grammatikundervisning är en integrerad del av språkundervisningen; de explicita och implicita metoderna tillsammans med deduktiv och induktiv undervisning är de huvudsakliga metoder som lärare använder för att överföra kunskap till sina elever. Bortsett från det är det fördelaktigt när lärare har goda grammatiska kunskaper; därför kan eleverna utveckla en god metaspråklig medvetenhet och skriftlig förmåga i målspråket. Det teoretiska ramverket bygger på lärarkognitionsteori, eftersom lärares personliga erfarenheter och kunskaper påverkar deras beslut om grammatikpraxis i klassrumsmiljön. En kvalitativ analys av semistrukturerade intervjuer med sex högstadie- och gymnasielärare som undervisar i engelska som främmande språk i olika skolor och kommuner i hela Sverige har använts för att genomföra den aktuella studien. Resultaten visar att det verkligen behövs grammatikundervisning för att undervisa ett nytt språk. Faktorer som ålder och typ av grupp påverkar dock lärares beslut. Framför allt annat är lärares högsta mål att hjälpa eleverna att bli bra språkanvändare.

Prior to writing our thesis, a course at the Royal institute of technology allowed alternative methods to present our knowledge. We decided to create a podcast. During the process of creating the podcast we started discussing how the examiner would assess this compared to our peers creating written solutions. This resulted in three questions that later became our research questions: How does written versus podcast affect the grading from teachers and teacher students? What parameters should be considered when creating a task for written and podcast? What is the general view among teachers for using pupil-generated podcasts? To answer these questions, we created an experiment and a survey. The experiment aimed to answer the first two questions and gave us the following results: by only altering the format between podcast and written, our participants assessing the podcast were more keen to give forward and comprehensive feedback, while our participants assessing written focused more on what was missing and commented on small details. The second research question was answered by analyzing the task we created for our experiment. We found that source integration is needed to reduce confusion. The survey implies that no teachers were against using pupil-generated podcasts but STEM teachers were more picky on how and when it can be implemented. We hope that this thesis inspires further research in the relatively new area of pupil/student-generated podcasts. / Innan vi skrev vårt examensarbete tillät en kurs vid Kungliga tekniska högskolan alternativa metoder för att presentera vår kunskap. Vi bestämde oss för att skapa en podcast. Under processen med att skapa podcasten började vi diskutera hur examinatorn skulle bedöma detta jämfört med våra kurskamrater som skapade skriftliga lösningar. Detta resulterade i tre frågor som senare blev våra forskningsfrågor: Hur påverkar skriftligt kontra podcast bedömningen från lärare och lärarstudenter? Hur kan en uppgift skapas för att fungera för både podcast och skriftlig bedömning? Vad är den allmänna uppfattningen bland lärare kring att använda elevgenererade podcasts? För att svara på dessa frågor skapade vi ett experiment och en enkät. Experimentet ämnade till att svara på de två första frågorna och gav oss följande resultat: genom att bara ändra formatet mellan podcast och skrift, hade våra deltagare som bedömde podcasten mer fokuspå att ge forward feedback och mer övergripande feedback, medan våra deltagare som bedömde skriftligt fokuserade mer på vad som saknades och kommenterade på smådetaljer. Den andra forskningsfrågan besvarades genom att analysera den uppgift vi skapade för vårt experiment. Vi fann att ett bättre arbetssätt gällande källor behövs för att minska förvirring. Enkäten antyder att inga lärare var emot att använda elevers genererade podcasts menSTEM-lärare var mer kräsna på hur och när det kan implementeras. Vi hoppas att detta examensarbete inspirerar till ytterligare forskning inom det relativt nya området: elev- och studentgenererade podcasts.

Sammanfattning Den här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk. Samtliga verb har extraherats, räknats och, i de fall det varit tillämpbart, satts in i ett av de 13 semantiska fält som undersökts i uppsatsen. De olika typer av inkorrekt verbanvändning som påträffats i materialet har kategoriserats utifrån feltyp. De typer av fel som varit av intresse i denna studie är konstruktionsfel i prefixverb, reflexivverb, partikelverb samt fel i verb + substantiv- kollokationer. Förutom konstruktionsfel undersöker uppsatsen även primärt semantiska fel, dvs. fel som i första hand har att göra med verbets semantiska betydelse. Undersökningsresultatet visar att verbfrekvensen hos L2-talarna är lägre i jämförelse med L1-gruppen. Orsaken därtill är att L1-uppsatserna i snitt är längre än L2-uppsatserna och därmed innehåller många fler verb. Det verkar inte föreligga någon anmärkningsvärd skillnad i verbvariationen om man ser till verben i sin helhet. Vissa semantiska fält är dock mer utbyggda och mer varierade i L1-gruppen.         Verbfrekvenstabellerna visar att andelen partikelverb är hälften så stor i L2-gruppen jämfört med L1-gruppen. Listan över de 20 vanligaste verben visar att andraspråkseleverna, vid en jämförelse med L1-eleverna, underanvänder verben få och ska och överanvänder säga, vilja och finnas. Eftersom inga fler indikationer på överanvändning av kärnverb ges i materialet måste just detta interimspråkdrag ses som en mycket begränsad företeelse hos de avancerade L2-eleverna.         De allra vanligaste feltyperna hos såväl L1- som L2-talare är av primärt semantisk karaktär. Bland dessa fel är, i L2-gruppen, fel kopplade till det semantiska fältets betydelsesidoordning vanligast. Det innebär att studien pekar mot att det som ställer till mest problem för andraspråkseleverna, när det gäller verblexikonet, är sådant som har att göra med semantisk precisering och nyansering, dvs. att välja rätt synonym. / Abstract This essay deals with lexical competence in written language production among advanced learners of Swedish as a second language. The study focuses on the use of verbs with regard to both quantitative and qualitative aspects. The aim of this essay is to examine the L2-learners verb vocabulary, paying attention to frequency, variation, distribution in semantic fields as well as semantic and constructional correctness. The results of the investigations are compared to the results of a control group consisting of L1-speakers.         The material in the present investigation consists of 40 argumentative essays written by 20 adult students with Swedish as their second language and 20 adult students with Swedish as their first language. All students were enrolled in an adult education program, attending the courses Swedish as a second language B and Swedish B at senior high school level.         All verbs have been extracted, counted and, where applicable, inserted into the 13 semantic fields which are examined in this study. Errors in connection with the use of verb have been categorized according to two major error types, i.e. constructional errors (errors connected to prefixed verbs, reflexive verbs, particle verbs, and errors in verb + noun combinations) and primarily semantic errors.         The investigation demonstrates that the verb frequency is lower in the L2-group compared to the L1-group. The higher verb frequency in the L1-group is probably due to the, on average, longer essays in that particular group.            The verb frequency tables show that use of particle verbs is twice as high in the L1-essays compared to the L2-essays. The tables of the 20 most common verbs demonstrate that L2-students, compared to the L1-students, tend to underuse certain verbs and overuse others. Three verbs that are particularly overused by the L2-students, are säga, vilja and finnas, while the verbs få and ska underused to a great extent by the same group. The tree overused verbs are nuclear verbs in their specific semantic fields (VERBAL COMMUNICATION, WISH and EXISTENCE). Apart from the overuse of these nuclear verbs the investigation material does not give further indications of overuse of nuclear verbs. This shows that overuse of nuclear verbs as an interlanguage feature is not particularly prominent in the advanced L2-learners.              There does not seem to be any notable difference in verb variation when looking at the verbs in their entirety. However, certain semantic fields are more extended and more varied in the L1-group.         In the essays written by the L1-students there are very few occurrences of constructional errors. The most frequent error type, in both student groups, is of a semantic nature. The L2-material shows that the most common semantic error is related to the horizontal structure (and not the vertical structure) of the semantic fields. This means that L2-students find it hard to differ between synonyms in the same semantic field at the same hierarchical level. The current study thus indicates that, as far as the verb vocabulary goes, the L2-students main difficulty is semantic specification, i.e. choosing the right synonym. Among the combinatory errors, the errors connected to verb + noun combinations have the highest frequency.