Föreliggande examensarbete var ett uppdrag från ett universitetssjukhus i södra Sverige. Syftet var att belysa vilka fördelar och nackdelar som sjuksköterskor upplever med skriftlig respektive muntlig rapport. Sex sjuksköterskor vid en kirurgisk somatisk avdelning intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades manifest genom innehållsanalys. Ur detta identifierades subkategorier till fördelar respektive nackdelar med muntlig och skriftlig skiftesrapport. Den skriftliga skiftesrapporten upplevdes vara heltäckande och informanterna kände en trygghet i att kunna hänvisa till dokumentationen. Samtidigt upplevdes den vara påverkad av en tidsbrist och överskådlighet samt svårigheter i formulering. Den muntliga skiftesrapporten upplevdes kunna förtydliga information och ge en försäkran om att den tillträdande sjuksköterskan förstått informationen samt skapa en samhörighet. Däremot kunde den muntliga skiftesrapporten påverkas av sjuksköterskans inställning och informationsutbytet kunde bli bristfälligt. Samtliga informanter fann att den skriftliga med en kompletterande muntlig skiftesrapport var den mest givande och effektiva. Det framkom problem med skiftesrapport oavsett metod. / This study was commissioned by a university hospital in the southern part of Sweden. The purpose of the study was to highlight nurses’ perceptions of advantages and disadvantages with written and oral shift report. Six nurses at a surgical somatic ward were interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with content analysis at a manifest level. Subcategories to advantages and disadvantages with written and oral shift report were identified. The written shift report was perceived as comprehensive and the informants felt secured by being able to refer to the documentation. However the shift report was affected by lack of time and overview. The informants also found it difficult to express themselves in the documentation. The oral shift report helped to clarify information and assured that the information was understood. It also facilitated cohesiveness. The oral shift report could be affected by the nurses’ attitude and the information exchange could be inadequate. All of the informants believed the written shift report with a supplementary oral report to be the most rewarding and efficient method. There were problems with both methods of shift report.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur läroböcker erbjuder stöd för lärandet i matematik för elever med språkstörning i årskurs 4. Bakgrunden behandlade matematik som språk, behov som elever med språkstörning kan ha, läromedels roll i skolan och tidigare studier i läromedelsanalyser. Det teoretiska ramverket utgick från en tidigare läromedelsanalys med fokus på elever i matematiksvårigheter och redogjorde studiens centrala begrepp som utgjorde kriterier i analysverktyget. Studiens syfte uppnåddes genom en kvalitativ textanalys och erbjuder ett användbart analysverktyg som beskrivs i studiens metod. Studiens resultat indikerade varierande stöd för elever med språkstörning, där en bok erbjöd mer stöd. Båda läroböcker visade begränsat tillgänglighet när det gäller matematiska modeller, samt brister i skriftliga träningsmöjligheter. Resultaten diskuterades angående huruvida läroböckerna möter behoven för elever med språkstörning. Slutsatsen blev att läroböckernas tillgänglighet och träningsmöjligheter bör förbättras, med stöd av lärares och speciallärares avgörande roll att anpassa undervisningen för elever med språkstörning.

Det här examensarbetet utformas inom TBLT forskningsområdet, dvs. uppgiftsbaserad språkundervisning (Task-based Language Teaching) och utvecklingen av inlärares skriftliga målspråksperformans. TBLT-forskning har bevisat att kognitiv uppgiftskomplexitet manipulation har en tydlig påverkan på inlärares produktions. Detta visas i specifika aspekter i målspråksproduktionen. TBLT-forskning präglas dock av motstridiga studieresultat när det gäller hur den kognitiva manipulationen påverkar lingvistiska dimensioner. I syfte att undersöka effekten av uppgiftskomplexitets manipulation, presenteras detta examensarbete med empiriskt fokus på de lingvistiska dimensionerna korrekthet, komplexitet och flyt (CAF dimensions) i skolelevers skriftliga produktioner. Dessutom undersöker examensarbetet hur elevernas språkliga kompentens ytterligare kan påverka effekten av manipulationen. Examensarbetets bakgrund, diskussion och slutsats grundas på två teoretiska modeller, Cognition Hypothesis (Robinson, 2003, 2005, 2007) och Trade-off Hypothesis (Skehan, 1998, 2015). Dessa förklarar manipulationseffekten i uppgiftskomplexitet på olika och kontrasterande sätt. I detta examensarbete undersöks 72 svenska gymnasieelevers skriftliga produktioner i engelska genom två versioner (enkel vs. komplex) av en argumenterande uppgift. Resultaten visar att den komplexa versionen bara har få skillnader och inom dessa visas en större effekt i lexikalisk komplexitet. Manipulationen av uppgiftskomplexitet visar ytterligare större effekt bland elever med högre språklig kompetensnivå. Sådana resultat innefattar betydelsefulla pedagogiska tillämpningar för klassrummets praktik, för uppgiftsutformning och val, samt för lärares arbete.

<p>I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var:</p><p>1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2. Vilka förhandlingsstilar används? Vad får de för konsekvenser? 3. Hade genomtänkta retoriska strategier kunnat effektivisera förhandlingens gång och i så fall vilka?</p><p>För att svara på frågorna har jag gjort en stilanalys kompletterad av en strukturell analys. Jag har även gjort en förhandlingsanalys och till sist undersökt de två kulturerna genom en jämförelse. Min uppsats lutar sig mot Hofstedes teori om kulturella dimensioner samt Ghauris teori om förhandlingens tre faser, för att nämna några.</p><p> </p><p>Viktiga slutsatser är att det finns större och mer betydelsefulla skillnader mellan tyskar och svenskar än väntat. Jag har också kommit fram till att kurser i förhandlingsteknik kan visa sig vara lönsamma för multikulturella företag och det är det jag vill förmedla med den här uppsatsen. </p><p> </p> / <p><p>In this essay I want to investigate the internal communication of an transcultural company to see how different cultures are shown in different styles of negotiation. I have been looking at sixteen emails between a German businessman and a Swedish businessman, both working at the transcultural company Volkswagen.</p><p>The essay’s research questions are: 1. Do the German and the Swede differ when it comes to manner of speaking, and if so, how does that effect the negotiation?  2. Which styles do they use in negotiation? What kind of consequences do the styles cause? 3. Would carefully prepared rhetorical strategies make the negotiation more effective, and in that case, which strategies would that be?</p><p>To answer these questions I have made a stylistic and a structural analysis, followed by an analysis of the negotiation style and strategies. At last I studied the two cultures and made a comparison between them. I have built my essay on the theory of cultural dimensions by Hofstede and Ghauri’s idea about the phases of negotiation, to mention a few.</p>Conclusions I’ve made are that there are bigger differences between Germans and Swedes then I expected. I’ve also seen that education in negotiation could be profitable for transcultural companies, which I with this essay would like to convey. </p>

I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var: 1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2. Vilka förhandlingsstilar används? Vad får de för konsekvenser? 3. Hade genomtänkta retoriska strategier kunnat effektivisera förhandlingens gång och i så fall vilka? För att svara på frågorna har jag gjort en stilanalys kompletterad av en strukturell analys. Jag har även gjort en förhandlingsanalys och till sist undersökt de två kulturerna genom en jämförelse. Min uppsats lutar sig mot Hofstedes teori om kulturella dimensioner samt Ghauris teori om förhandlingens tre faser, för att nämna några.   Viktiga slutsatser är att det finns större och mer betydelsefulla skillnader mellan tyskar och svenskar än väntat. Jag har också kommit fram till att kurser i förhandlingsteknik kan visa sig vara lönsamma för multikulturella företag och det är det jag vill förmedla med den här uppsatsen. / In this essay I want to investigate the internal communication of an transcultural company to see how different cultures are shown in different styles of negotiation. I have been looking at sixteen emails between a German businessman and a Swedish businessman, both working at the transcultural company Volkswagen. The essay’s research questions are: 1. Do the German and the Swede differ when it comes to manner of speaking, and if so, how does that effect the negotiation?  2. Which styles do they use in negotiation? What kind of consequences do the styles cause? 3. Would carefully prepared rhetorical strategies make the negotiation more effective, and in that case, which strategies would that be? To answer these questions I have made a stylistic and a structural analysis, followed by an analysis of the negotiation style and strategies. At last I studied the two cultures and made a comparison between them. I have built my essay on the theory of cultural dimensions by Hofstede and Ghauri’s idea about the phases of negotiation, to mention a few. Conclusions I’ve made are that there are bigger differences between Germans and Swedes then I expected. I’ve also seen that education in negotiation could be profitable for transcultural companies, which I with this essay would like to convey.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är: • Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga respons de ger till eleverna, på vilket sätt ger de respons och varför? • Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga respons har på elevernas skrivutveckling? • Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges på sina skriftliga framställningar? Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten. Det sistnämnda upplever eleverna som störande. Lärarna kommenterar huvudsakligen på innehåll och genreanpassning. Det framkommer att lärarna inte har en klar uppfattning om vilka effekter deras respons har på deras elevers skrivutveckling. Eleverna uppskattar att få berömmande kommentarer. Däremot är inte matriserna och slutkommentarerna lika uppskattade då eleverna upplever språket i dessa som svårbegripligt. Dock är eleverna huvudsakligen intresserade av vilket betyg deras produkt uppnått, vilket gör att kommentaren förlorar sitt värde. Eleverna upplever även att responsen inte utvecklar deras skrivförmåga. Detta beror dels på att responsen saknar instruktioner angående hur eleverna ska utvecklas och dels för att ett system för hur de ska spara den skriftliga responsen saknas. / The purpose of this study is to investigate how four teachers of the Swedish language apply their written feedback on their students’ assignments, what different effects it has on students’ writing process and how they describe their experiences of receiving the feedback. A qualitative method has been used by interviewing four teachers at a senior level school, thereafter interviewing their pupils by dividing them into four groups of four. Furthermore, the interviews were analyzed and data was categorized with the purpose of answering the question formulations of the study, which are: • According to the teachers’ descriptions, what is their main focus of the written feedback they apply on their students’ assignments, in which way and why? • What effects do the teachers describe that their written feedback has on the students writing process? • How do the students describe their experiences of receiving feedback on their written assignments? The results show that the teachers work with three types of feedback: final comments, templates and marks in the text. The latter is considered disturbing according to the students. The teachers mainly give feedback based on the content and how well the student has interpreted a certain genre. The conclusion is that the teachers do not have the proper awareness of the effects of their feedback on their students writing processes. Furthermore, the students clearly state they appreciate compliments on their assignments. However they find them difficult to understand due to the challenging language in the feedback. They also state the final grade to be more valued than the teachers’ final comments, resulting in the feedback losing its value. Also to be stated is that the students find that the response of their teachers does not develop their writing skills. This is due to the fact that the feedback lacks information on how to further improve and develop their skills, and also since there is no system for saving the different types of feedback.

Kommunikation sker i alla sociala sammanhang och inom skolans värld är den av betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Med en systematisk litteraturstudie var syftet att undersöka vad forskningen säger att den muntliga och skriftliga kommunikationen kan ha för inverkan på elevernas matematiska begreppsförståelse och begreppsanvändning i grundskolan. För att samla in vetenskapligt underlag för detta, användes databasen Web of Science. Resultatet visar att den muntliga kommunikationen används i större utsträckning än den skriftliga. Begreppsförståelsen blir djupare när eleverna kommunicerar med varandra och använder sig av de korrekta begreppen, för då sker ett utbyte av de matematiska idéerna och tankarna. Trots stora klasser och tidspress har resultatet visat att lärare kan använda sig av olika metoder för att främja både kommunikationen och begreppsförståelsen hos eleverna. / Communication takes place in all different types of social contexts and in school communication is of importance for the pupils' knowledge development. With a systematic literature review, the purpose was to examine what research says about the impact both oral and written communication could have on pupils' conceptual knowledge and their use of concepts in elementary school. The database Web of Science was used to gather scientific data. The results show that oral communication is used to a greater extent than written. The conceptual knowledge becomes greater when pupils communicate with each other and use the correct concepts – because then an exchange of mathematical ideas and thoughts take place. Despite large classes and time pressure in the classroom, the results have shown that teachers can use different methods to further both the communication and the conceptual knowledge of the pupils.

Forskning inom andraspråksinlärning har visat att inlärares grammatiska kompetens kan beskrivas utifrån CAF, ett ramverk som innefattar tre dimensioner av performans: komplexitet (eng. complexity), korrekthet (eng. accuracy) och flyt (eng. fluency). Dessa tre dimensioner undersöks utifrån mått som mäter olika språkliga strukturer och fenomen. Sådana studier har genomförts internationellt men det saknas liknande forskning i en svensk kontext. Syftet med föreliggande undersökning är att analysera den skriftliga performansen hos vuxna inlärare av svenska som andraspråk för att kunna avgöra det bästa tillvägagångssättet för en undersökning av skriftlig språkutveckling hos avancerade inlärare. Närmare bestämt utreds hur de olika måtten förhåller sig till varandra, hur de skiljer sig åt beroende på inlärarens språkfärdighetsnivå och hur de utvecklas under ca en termins språkstudier. De 44 undersökta texterna är skrivna av 22 inlärare indelade i två språkfärdighetsnivåer (motsvarande B2 respektive C1 på GERS-skalan) inom ramen för deras deltagande i intensiv språkundervisning av akademisk svenska. I undersökningen analyserades texterna utifrån mått på produktivitet, korrekthet och komplexitet. Resultaten, som delvis stämmer överens med tidigare forskning, visar att komplexitet, både lexikal och syntaktisk, utvecklas signifikant över tid samt att produktivitet och syntaktisk komplexitet visar på signifikanta skillnader mellan de två språkfärdighetsnivåerna. Inga signifikanta korrelationer fanns mellan produktivitet, korrekthet och komplexitet men signifikanta korrelationer sågs mellan olika komplexitetsmått och mellan olika korrekthetsmått. Utifrån diskussionen om undersökningens resultat presenteras en rad överväganden som bör göras vid framtida studier, vilket lägger grunden för framtida forskning utifrån CAF-ramverket inom svenska som andraspråk.

Denna studie utforskar distansarbetares upplevelser av kommunikation och skriftlig feedback inom organisationer. Studien undersöker utformningen av skriftlig feedback och dess inverkan på informationsupptagning samt hur distansarbetarnas upplevelser kan ses utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien syftar till att ge ökad förståelse för hur skriftlig feedback i distansarbetsmiljön uppfattas och påverkar mottagarna. Studiens metod bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt för att utforska distansarbetares upplevelser. Genom en digital enkät med öppna frågor strävade studien efter att fånga djupare insikter från deltagarna. Efter en tematisk analys betonade resultatet vikten av den skriftliga feedbackens utformning, där önskemålet om framåtblickande intentioner och förståelse för arbetet framkom. Resultaten understryker behovet av tydlig och anpassad skriftlig feedback, med hänsyn till individuella tolkningsprocesser och understryker att utformningen av skriftlig feedback har en avgörande påverkan på hur informationen tas emot. En positiv grundton underlättar informationsupptagningen och ökar mottagarens mottaglighet, medan en negativ ton riskerar att skapa försvarsläge och minska motivationen att förbättra sig. Studien lyfter även fram teknologins roll som en central artefakt för kommunikation i distansarbetet och tar fram utmaningar som fördröjd kommunikation. För fortsatt forskning föreslås studier om kulturella påverkningar på feedbackmottagande och olika kommunikationsverktygs inverkan. Resultaten från studien är relevanta för organisationer som strävar efter att förbättra kommunikation och feedback i en alltmer distansarbetsinriktad miljö. / This study explores distance workers experiences of communication and written feedback within organizations, with focus on examining the design of written feedback and its impact on information absorption. The study also focuses on how their experiences can be seen from the sociocultural perspective. The study aims to provide increased understanding of how written feedback in the distance work environment is perceived and affects the recipients. The methodology is based on a qualitative approach to explore their experiences. Through a digital survey with open questions, the study captured deeper insights. The results emphasized the importance of the design of the written feedback, where the desire for forward-looking intentions and understanding of the work emerged. The results underline the need for clear written feedback, taking individual interpretation processes into account and underline that the design of written feedback has an influence on how the information is received. A positive tone facilitates the absorption of information and increases the  receptivity, while a negative tone risks creating defensiveness and reducing the motivation to improve. The study also highlights the role of technology as a central artefact for communication in distance work and highlights challenges such as delayed communication. For further research, studies on cultural influences on feedback reception and the impact of different communication tools are suggested. The results of the study are relevant to organizations that strive to improve communication and feedback in an increasingly distance work-oriented environment.