As covid-19 spread, it quickly forced work from home into many organizations. When the restrictions then eased, organizations chose to deal with the decline in offices in various ways. In this study, representatives of organizations that to varying degrees have opened up for work from home are interviewed. The purpose of the study is to investigate how organizations promote gender equality or reproduce the gender power order, based on work from home in the new hybrid working life after the covid-19 pandemic. Central to the study is to examine how organizations have handled the transition from work in the office to work from home and whether the gender equality perspective has been taken into account. The theoretical framework used includes Acker, Hirdman, Moss Kanter and Walby, which describe patriarchal structures, gender contracts, gender structuring and various processes for gender-based structures in organizations. The method that has been used is qualitative interviews with a semi-structured interview guide. The informants, who all work within HR, have all in one way or another been involved in how the new hybrid working life is to be handled within each organization. The results of the study show a varying degree of awareness of how the new hybrid working life affects men and women differently, but the majority of the organizations have not had a gender equality perspective at work. Several informants experience that women are more positive about working from home than men. The results also show to some extent that organizations with a larger proportion of men among employees seem to be less aware of the gender equality perspective or place less emphasis on it. / När smittspridningen av covid-19 tog fart tvingade det snabbt fram arbete hemifrån i många organisationer. När restriktionerna sedan lättade valde organisationer att hantera tillbakagången till kontoren på olika sätt. I denna studie intervjuas representanter för organisationer som i olika grad öppnat upp för arbete hemifrån även fortsatt. Studiens syfte är att undersöka hur organisationer främjar jämställdhet eller reproducerar könsmaktsordningen, detta utifrån arbete hemifrån i det nya hybrida arbetslivet efter covid-19-pandemin. Centralt för studien är att undersöka hur organisationer hanterat omställningen från arbete på kontor till arbete i hemmet och huruvida jämställdhetsperspektivet har tagits hänsyn till. Det teoretiska ramverk som använts är bland andra Acker, Hirdman, Moss Kanter och Walby vilka beskriver patriarkala strukturer, genuskontrakt, genusstrukturering och olika processer för könsbaserade strukturer i organisationer. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med semi-strukturerad intervjuguide. Informanterna, som alla arbetar inom HR, har alla på ett eller annat sätt varit involverade i hur det nya hybrida arbetslivet ska hanteras inom respektive organisation. Studiens resultat visar på en varierande grad av medvetenhet om hur det nya hybrida arbetslivet påverkar män respektive kvinnor olika, men majoriteten av organisationerna har inte haft ett jämställdhetsperspektiv i arbetet. Flera informanterna upplever att kvinnor är mer positiva till arbete hemifrån än vad män är. Resultaten visar också till viss del att organisationer med större andel män bland medarbetarna tycks vara mindre medvetna om jämställdhetsperspektivet eller lägger mindre vikt vid det.

Bakgrund: Något som blivit mycket aktuellt i och med Covid-19 är distansarbete. Distansarbetehar ökat under flera år, mycket tack vare teknologisk utveckling. Men när Folkhälsomyndighetensrekommendationer kom att man skulle begränsa sina sociala kontakter var det hela arbetsplatsersom ställde om till distansarbete. Styrning är en vital del av en organisation som kan främja bådemedgång och motgång. Styrningen måste dessutom anpassas till sin omvärld, vilket ändradesdrastiskt i och med det påtvingade distansarbetet. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen av kunskapsintensiva organisationer harpåverkats av påtvingat distansarbete och skapa förståelse för hur chefer hanterar dennaomställning. Genomförande: Studien har genomförts med kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Empiriskadata är insamlad genom 5 intervjuer över Teams och 4 mailkompletteringar med sammarespondenter. Respondenterna är chefer i kunskapsintensiva organisationer som vi i tidigareyrkesroller har haft kontakt med. Det har även tagits fram en teoretisk referensram som skall bistådet empiriska materialet att svara på forskningsfrågorna. Slutsats: Till att börja med har vi upplevt att samtliga respondenter haft ett väletableratkultursystem som har hjälpt dem genom distansarbetet. Ett väletablerat kultursystem innebär ävenatt organisationerna haft en hög tillit till sina medarbetare vilket enligt Baruch (2000) är enavgörande faktor för distansarbete. Detta då tillit är en nödvändig faktor för att respondenternaskall kunna låta medarbetarna styra sig själva i större utsträckning. Vi ser även att respondenternahar arbetat reaktivt med svårigheter som uppkommit i och med distansarbetet. Detta har de kunnatgöra på grund av organisationernas interaktiva arbetssätt. De små organisationerna har haft flermöten för att kompensera för bristande kommunikation vid distansarbete. Medan de störreorganisationerna fått göra större förändringar i sina organisationer. / Background: Remote work has been all but unnoticed during the Covid-19 pandemic. Remotework is a growing phenomenon, thanks to technological advancement during the last decade.When Sweden's public health authority recommended that people should limit their socialengagements, organisations were fast to get their worker’s home. Management Control inorganisations is a vital part for success. The management control systems also must fit into itssurroundings, which dramatically changed with the forced distance work. Purpose: To map how management control in knowledge intensive organisations have beenaffected by forced distance work and increase understanding for how leaders have managed thatconversion. Methodology: The study is qualitative, with an abductive approach. The empirical data wascollected through five semi-structured interviews and four e-mail conversations with the samerespondents. The respondents are five leaders from knowledge intensive organisations.Additionally, we have created a theoretical framework to support the empirical data in answeringthe research questions. Conclusion: The respondents has had strong cultural systems to help them through the remotework situation. A strong cultural system also means that the respondents trust for their employeeshas been high. Which in turn is a meaningful factor the respondents to be able to let their employeesbe able to self-govern themself during remote work. We have also seen the respondents workingreactively to solve problems that have occurred during remote work. They have been able toaccomplish this much thanks to their ability to work interactively with each other. The smallorganisations have had more meetings to compensate for flawed communications in the start ofremote working. Whereas the larger organisations have had to make bigger organisational changes.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.      Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun.   Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar. Genomförandet av studien har det även bidragit till att vi har kunnat identifiera både positiva och negativa konsekvenser som kan uppstå för organisationer som använder sig av flexibla arbetsformer. En positiv konsekvens som vi har kommit fram till är att organisationen blir en attraktiv arbetsgivare. En negativ konsekvens är att anställda kan ha en svårighet att balansera privatliv och arbetsliv, vilket i sin tur påverkar organisationen i form av sjukfrånvaro och produktionsbortfall.

This paper examines how distance work can be done in the staffing industry. The study concentrates mostly on communication between the supervisor and his employees working somewhere else, and also how the geographical distance can affect the working relationship between them. The study is conducted through a case study in a form of inductive perspective. We collected our empirical data through semi structured interviews and then analyzed it by using literature and theories about leadership, communication and commitment. The survey showed that technological communication channels such as text messaging, telephone calls and e-mail are the options an organization in the staffing industry has when communicating. Our study showed that there are weaknesses regarding the communication between leaders and consultants. Misunderstanding is a factor that keeps appearing. The study also showed that lack of personal meetings affected the working relationship between the supervisor and the consultant negativley. / Användningen av kommunikativa medel på nätet ökar tvåsiffrigt varje år. Men har de stora framstegen inom IT vid sekelskiftet orsakat mer skada än nytta? Uppsatsens syfte är att undersöka hur en ledare och konsult inom ett bemannings- och rekryteringsföretag kommunicerar med varandra, när det finns ett geografiskt avstånd mellan individerna. Utöver kommunikationen som sker på distans är syftet även att undersöka hur de olika parterna (ledare och konsult) upplever arbetsrelationen mellan dem. Vår utgångspunkt utgår från både ledarens och konsultens perspektiv. Vår teoretiska referensram utgår från tre centrala teman; kommunikation, engagemang och arbetsrelation. Undersökningen är kvalitativ och genomförs via en fallstudie. Utgångspunkten för uppsatsens upplägg är från ett induktivt perspektiv. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer, för att ge utrymme för följdfrågor och anpassa våra frågor till respondenternas svar. Litteratur om ledarskap, distans, kommunikation, engagemang och arbetsrelationer sätter grunden för uppsatsens struktur.Empirin i vår uppsats gav oss en insikt i hur en ledare i ett bemannings- och rekryteringsföretag går tillväga när de kommunicerar med konsulter, vilka kommunikationskanaler som helst föredras och vad det är som engagerar konsulterna på arbetsplatsen. Empirin presenterar även en förståelse över hur arbetsrelationen upplevs mellan ledare och konsult.Vår slutsats är att teknologiska kommunikationskanaler som textmeddelanden, telefonsamtal och e-mail är de alternativen en organisation kan använda sig av när de anställda ska kommunicera med varandra på distans. Vår studie visade att det finns brister vad gäller kommunikationen mellan ledare och konsult. Detta eftersom att kommunikationen sker virtuellt via olika kommunikationskanaler, vilket resulterade till att det uppstår missförstånd. Studien visade även att bristande kommunikation och brist på personliga träffar påverkar arbetsrelationen mellan ledare och konsult negativt.

Sedan december 2019 sprids ett nytt virus i världen, sjukdomen som viruset orsakar har fått namnet Covid-19 och effekterna av viruset har varit dramatiska för organisationer och anställda över hela världen. I och med det nya viruset har många organisationer tvingas till förändring för att försöka förhindra ytterligare spridning, vilket har lett till att många idag arbetar hemifrån. Vi har därför valt att göra en kvalitativ studie i ett företag där de anställda tvingas arbeta på distans sedan våren 2020. I studien har vi undersökt hur de anställdas work-life balance upplevs i det tvingande distansarbetet, som uppstått på grund av Covid-19. Hittills är det oklart om distansarbete underlättar eller snarare komplicerar kombinationen av arbete och hem. Distansarbete kan bidra till positiva effekter som flexibilitet och självstyre men de kan även medföra negativa aspekter som stress och obalans i livet. Tillsammans med informationen från empirin som kommer från semistrukturerade intervjuer där sex personer medverkat samt tidigare forskning har vi analyserat och sett över hur det tvingade distansarbetet påverkar denna organisations work-life balance. Studiens resultat visar på att medarbetarna arbetar längre arbetsdagar, gränsen mellan arbetsliv och privatliv har suddats ut och den sociala kontakten med kollegor har minskat. Vår slutsats från studien är att de anställda upplever en sämre balans mellan privatliv och arbetsliv när de arbetar på distans. / Since December 2019, a new virus has spread around the world, the disease caused by the virus has been named Covid-19 and the effects of the virus have been dramatic for organizations and employees around the world. Due to the new virus, a lot of organizations have been forced to change to try to prevent further spread, which has led to compulsory teleworking. We have therefore chosen to conduct a qualitative study in a company where employees are forced to work at home since the spring of 2020. In the study, we examined how the employees' work-life balance is experienced in the mandatory telework, which has arisen due to Covid-19. So far, it is unclear whether teleworking facilitates or rather complicates the combination of work and home. Teleworking can contribute to positive effects such as flexibility and self-control, but they can also lead to negative aspects such as stress and imbalance in life. Together with the information from the empirical data that comes from semi-structured interviews in which six people participated and previous research, we have analyzed and reviewed how the forced telework affects this organization's work-life balance. The results of our study shows that employees work longer working days, the boundary between work and private life has been blurred and social contact with colleagues has decreased since they started working from home. Our conclusion from the study is that employees experience a poorer balance between private life and working life when they work remotely.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur chefer påverkas av rådande krissituation orsakad av Covid-19 och vad det får för konsekvenser för deras ledarskap för lärande. Detta görs genom forskningsfrågorna: “Hur upplever chefer att deras roll påverkas av rådande krissituation?”, “Hur arbetar chefer med samt skapar förutsättningar för lärande i rådande krissituation?” samt “Vilken typ av lärande främjar chefer i rådande krissituation?”. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter från olika arbetsplatser och branscher, där samtliga har personalansvar samt ansvar för medarbetares lärande och utveckling. Resultatet har analyserats genom en deduktiv tematisk analys med utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk: Två typer av ledarskap för lärande (Wallo, 2008). Resultatet visar att informanternas ledarskap för lärande och rollen som chef framförallt påverkas av distansarbete, förändrade anställningar och oro bland medarbetarna. Gällande aktiviteter delger cheferna att såväl planerade som spontana aktiviteter ställs in, men att framförallt de spontana lärandetillfällena uteblir. För att fortsätta skapa förutsättningar för lärande, menar cheferna att det krävs mer planering än vanligt och att möten är en viktig lärandeinsats för kunskapsdelning, informationsutbyte och uppföljning kring såväl arbetsuppgifter som oroskänslor. Många chefer i vår studie beskriver framförallt information och grundläggande kunskap som avgörande och högt prioriterade i rådande krissituation. Resultatet i vår studie visar även att många ledare alternerar mellan såväl roller som de olika ledarskapsstilarna för lärande. / This qualitative study aims to contribute with knowledge about how managers are affected by the current crisis caused by Covid-19 and how it has had consequences for their leadership for learning. This is done through the research questions: "How do managers experience that their role is affected by the current crisis situation?", "How do managers work with and create the conditions for learning in the current crisis situation?" and "What kind of learning do managers promote in the current crisis?". The survey was conducted through semi-structured interviews with seven informants from different workplaces and industries, all of whom have staff responsibility and responsibility for employee learning and development. The result has been analyzed through a deductive thematic analysis based on the study's theoretical framework: Two types of leadership for learning (Wallo, 2008). The result shows that the informants' leadership for learning and their role as manager is mainly affected by distance work, changed employments and concern among the employees. Regarding activities, managers describe that both planned and spontaneous activities are cancelled, especially the spontaneous learning opportunities are absent. In order to continue creating the conditions for learning, the managers believe that more planning is required than usual and that meetings are an important learning activity for knowledge sharing, information exchange and follow-up, regarding both tasks and feelings of concern. Many managers in our study primarily describe information and basic knowledge as crucial and highly prioritized in the current crisis situation. The results in our study also show that many leaders alternate between both roles and different leadership styles for learning.

Bakgrund: Tjänsteföretag såsom banker är i stort behov av motiverade anställda då det skapar förutsättningar för goda prestationer och service av bra kvalitet. Motivation har vidare visat sig påverkas i olika riktningar av det distansarbete som numera blir allt vanligare. Bankbranschen är en av de branscher där distansarbetet förväntas kvarstå, vilket ställer krav på arbetsgivare att skapa förutsättningar för att fortsatt möta bankanställdas behov i syfte att upprätthålla deras motivation och således hålla sig konkurrenskraftiga. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för bankanställdas motivation vid distansarbete. Med detta syfte ämnar studien att med utgångspunkt i SDT undersöka bankanställdas upplevelse av att arbeta på distans. Frågeställningar: Hur upplever bankanställda autonomi, kompetens och samhörighet vid distansarbete? Metod: Studien utgörs av en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i ett fenomenologiskt vetenskapligt förhållningssätt. Det empiriska materialet insamlades genom semistrukturerade intervjuer vilka utfördes med nio respondenter från en bank i Sverige. Slutsats: Från studien är det möjligt att konstatera att känslan av autonomi, kompetens och samhörighet påverkas vid distansarbete och således att distansarbetet inverkar på bankanställdas motivation. Ett tema som framkommer i studien, som visar sig vara väldigt fördelaktigt för de bankanställdas motivation, är det faktum att distansarbetet numera är förlagt på deltid. Från studien framkommer även resultat som visar att distansarbetet är gynnsamt för bankanställdas privatliv, vilket är fördelaktigt för deras motivation och prestationer i arbetet. / Background: Service companies like banks are in great need of motivated employees as it creates conditions to reach good performance and good quality service. Motivation has further shown to be affected in different directions as of the distance work that nowadays is getting more usual. The banking industry is one of the industries where distance work is expected to stay, which requires employers to create conditions to keep meeting the needs of bank employees in order to keep them motivated and thus stay competitive. Aim: The purpose of the study is to create an understanding of the motivation of bank employees at distance work. With this purpose the study intends to examine, based on SDT, bank employees' experience of working remotely. Research questions: How do bank employees experience autonomy, competence and relatedness in distance work? Methodology: The study consists of a qualitative case study based on a phenomenological scientific approach. The empirical material was collected through semi-structured interviews which were conducted with nine respondents from one bank in Sweden. Conclusion: From the study it is possible to state that the feeling of autonomy, competence and relatedness is affected by distance work and thus that distance work affects the motivation of bank employees. A theme that emerge in the study, which prove to be very beneficial for the motivation of the bank employees, is the fact that distance work is nowadays part-time. Unexpected results also emerge from the study which show that distance work is favorable for bank employees' personal life, which is beneficial for their motivation and performance at work.

The purpose with this essay is to understand what happens with the organizational identity at a Swedish municipality when employees work partly from home. The municipality we are focusing on is Uppsala kommun. Our research question concerns how Uppsala kommuns organizational identity maintains and recreates when employees partly work from home. The theoretical framework we apply to this essay is the CCO-perspective based on the Montreal School. We also use the theory of organizational identity and a theory that describes the concept of place. The method to gather data is qualitative semi-structured interviews with six employees at Uppsala kommun.  The results show that the employees at Uppsala kommun maintain the organizational identity through the valuebase, sense of belonging to the organization, how they compare Uppsala kommun with other organizations and how they communicate. Furthermore, non-human actors such as place maintain the organizational identity. These places were Teams, the home office and city hall that maintain the organizational identity. Finally, the results show that human and non-human actors recreate the organizational identity through booking meetings, trust, effective work and hybrid solutions. They create different ways of communicating, working and using the digital channels due to distance work. This contributes to society by gaining a greater understanding of how distance work impacts organizational identity. Partly by the importance of an office, but also its effects on coordinating organizations.

Companies are going through a phase that is called “Industrie 4.0” where the aim is to adapt their organization and culture toward the industrial revolution that is going on. There are multiple cultural aspects to look at while going into this process. This study applied Hofstede’s cultural dimensions to go in depth when it comes to the cultural development and Industrie 4.0 Maturity Index-model to create a foundation for digital transformation to measure the digital maturity of the organization. As one of the variable is distance work and the impacts on culture development, a quantitative study has implemented to clarify the connection between these variables, but also measuring the current stage of the digital maturity of the organization. Thus, a questionnaire was shared with employees from 9 different countries to compare the responses both country wise but also department wise. Therefore, the questionnaire covered following variables: digital maturity, digital transformation, effective workforce, distance work/remote work, cultural dimensions. Additionally, hypotheses were discovered and thereafter the results were put into SPSS system and then the authors analyzed the graphs and shortly compiled the outcomes of the study. The main result showed that employees are expecting the company to take next steps on its journey toward a more digitalized company, but they are not willing to move into a hybrid model that force them to work from home more than once a week since they are satisfied with their current system. However, the company should take into account the cultural differences and attitudes that employees carry before doing any radical changes.

Šimon Ravlyk, Homeworking, Dissertation thesis, Charles University in Prague, Faculty of Law, Department of Labor Law and Social Security Law, Prague, 2018. Number of pages 101. The topic of this dissertation thesis is a debated issue called "homeoffice and homeworking", which originates from "atypical and flexible forms of work/employment", which are not captured in our labour code as a relevant section that describes legal foundation for setting up standards for employees, nor the employer. The Selected topic comes out of current needs of labour market, ergo needs from the companies, employers and employees. These needs are rising from changes and implementations of new terms and conditions for working out of employers work place, it also originates from demands of young population for more flexible and "free" working time. It comes hand in hand with industry revolution called Industry 4.0. The thesis is brainstorming about changing the established terms of atypical forms of work, if they even still are "atypical" or did they become a new standard for employment relations. Dissertation thesis describes to date atypical forms of employment and mutually compares them together. It is also focusing on comparing labour law in our labour code and the labour code of Slovak republic. Next the thesis is...