Studien avser att undersöka vilka kritiska aspekter, nycklar för lärande, som undervisningen behöver synliggöra för att utveckla elevers förmåga att stegvis kommunicera sina skriftliga lösningar på textuppgifter i matematik. Syftet med studien är att få eleverna att urskilja de kritiska aspekterna och därmed utveckla förmågan att kommunicera sina lösningar på textuppgifter på ett välutvecklat och strukturerat sätt. I studien har variationsteorin använts som ramverk för utformning, tolkning och analys. Forskningsmetoden som använts i studien är learning study. I en cyklisk process har vi undersökt vilka kritiska aspekter som behöver synliggöras för studiens eleverna för att de ska förstå det lärandeobjekt som valts i studien, “att skriva lösningar på textuppgifter med flera steg genom att kommunicera sin lösning med hjälp av matematikens språk”. Cykeln bestod av ett förtest med två elevgrupper, planering av forskningslektion, genomförande av lektion med ena gruppen med efterföljande eftertest, revidering av lektion och slutligen genomförande av lektion med efterföljande eftertest med den andra gruppen. Genom analys av förtest, den första forskningslektionen samt eftertest har de kritiska aspekterna utvecklats och forskningslektionen med den andra gruppen reviderats, för att på ett bättre sätt synliggöra lärandeobjektets kritiska aspekter för eleverna. Studiens resultat visar att de kritiska aspekter som synliggjordes var; att eleven förstår uppgiftens innebörd, att eleven redovisar alla tankesteg i sin lösning, att eleven skriver sin redovisning i rätt ordningsföljd, att eleven byter rad vid en ny uträkning och att eleven kontrollerar att hen svarat på uppgiftens fråga. Dessa synliggjordes med hjälp av jämförelser av olika elevlösningar samt med en stegvis instruktion som arbetades fram efter studiens första cykel. I den avslutande diskussionen sammanfattas forskningslektionernas positiva aktiviteter som verkade leda till urskiljning av de kritiska aspekterna.

Stress är ett vanligt förekommande problem som drabbar många individer. Bland studenter upplever ungefär en tredjedel stress. Stress kan uppstå i olika situationer och för studenter kan en sådan situation vara förberedelse inför examination. Syftet med studien är att undersöka stress i relation till examinationsformer samt att undersöka om det finns något samband mellan ålder och stress bland högskolestudenter. I denna kvantitativa studie har en tvärsnittsdesign tillämpats och data har samlats in med hjälp av enkäter. Populationen var studenter vid Mälardalens högskola och urvalet bestod av 101 respondenter. Resultatet visar att majoriteten av studenter upplever stress inför skriftlig examination och ungefär hälften av studenterna upplever stress inför muntlig examination. Resultatet påvisar även att hälften av studenterna upplever stress lång tid innan skriftlig examination och att ungefär en av sju studenter upplever stress lång tid innan muntlig examination. Det finns dessutom ett svagt samband mellan ålder och stress. / Stress is a common issue that affects many individuals. Among students, approximately one third experience stress. Stress can arise from different situations, and for students, one of those situations can be preparation for an examination. The aim of this study is to examine stress in relation to examination and to examine the correlation between age and stress among university students. In this quantitative study, a cross-sectional study design was applied and data was obtained using surveys. The study population existed of students at Mälardalen University and the sample existed of 101 respondents. The results reviled that the majority of students experience stress before a written examination, while approximately half of students experience stress before an oral examination. Furthermore, results reviled that half of the students experience stress long before a written examination, while one of seven students experience stress long before an oral examination. Also, there is a weak correlation between age and stress.

En el presente trabajo se ha estudiado la problemática que algunos profesores de español en Suecia enfrentan al identificar y evaluar estrategias comunicativas en una prueba escrita por un alumno del nivel A2. Entrevistas cualitativas semiestructuradas han sido llevadas a cabo con seis profesores de seis escuelas suecas con el objetivo de resaltar sus pensamientos y experiencias acerca la identificación y la evaluación de las estrategias compensatorias léxicas en la comunicación escrita. El resultado de las respuestas analizadas destaca ciertos aspectos problemáticos que los informantes enfrentan al identificar y evaluar las estrategias que pueden resultar en una diferencia evaluativa a nivel nacional y afectar el principio de equidad establecido en la ley escolar sueca.

Previous studies have shown that written corrective feedback (CF) addressing errors can help students to improve their language accuracy. In order to improve students' vocabulary skills, studies suggest that less explicit corrective feedback methods are more successful than more explicit ones. This small-scaled study tried to investigate what CF methods are used by three teachers concerning vocabulary errors in students' written assignments, what method is preferred by the teachers and the students in their classes and why, whether the students have to post-edit the essays after the teacher has given them feedback and finally, whether the students and their teachers believe they improve their vocabulary after the given feedback. The results show that all teachers used a varied set of corrective feedback types. The written corrective feedback method preferred by teachers in this study are underline and underline and describe. The method preferred by students are underline and describe and direct correction. In order for the feedback to be effective, the students need to work with the given corrective feedback. / Tidigare studier har visat att skriftlig korrigerande feedback som gäller språkfel kan hjälpa eleverna att förbättra sin språkriktighet. Studier tyder på att de mindre explicita korrigerande feedbackmetoderna är mer framgångsrika, när det gäller att förbättra elevernas ordförråd. Den här studien undersökte vilka feedbackmetoder på vokabulärfel i skriftliga texter tre lärare använder, vilken metod som föredras av lärarna och deras elever, om eleverna bearbetar sina texter utifrån lärarens feedback och slutligen, om eleverna och deras lärare tror att eleverna lär sig ny vokabulär utifrån lärarens feedback. Resultaten visar att alla lärare använde en varierad uppsättning av korrigerande feedbackmetoder. Den skriftliga korrigerande feedbackmetod som föredras av lärarna i denna studie är understrykning och understrykning med förklaring. Den metod som föredras av eleverna är understrykning med beskrivning och direkt korrigering. För att feedback ska vara effektiv måste eleverna bearbeta den feedback de fått av läraren.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.        Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F). Metoden är en analysmodell som inbegriper analys av i vilken utsträckning texten är argumenterande, vilka teser som drivs, hur argumentationen är förankrad i logik och empiri, hur vissa språkliga medel används samt vilka brister argumentationen uppvisar.        I resultatredovisningen är det främst elevtexternas förankring i logik och empiri samt användandet av språkliga medel som presenteras gruppvis. Resultatet visar att elevgrupperna främst använder värdeargument som vilar på deduktiv logik. Användningen av empiri är mer omfattande i elevgrupp S-E än i övriga. Så även S-E:s användning av det språkliga medlet garderingar och bärarbestämda referenser, medan generaliserande ord/fraser däremot är vanligare i SVA-E och SVA-F, och bärarobestämda referenser i S-F. I den jäm­förande diskussion­en ställs elevgruppernas resultat i relation till varandra, forskningen om förutsättningarna för skrivande på ett andraspråk och de bedömningskriterier i nationella proven som alla elever bedöms utifrån. En slutsats som presenteras är att andraspråks­­elevernas texter innehåller flest brister i logiken, och att elevgrupp S-E bedriver den mest fungerande argumentationen sett till användningen av logik, empiri och språkliga medel. Detta tycks bekräfta tidigare forskningsresultat om skillnader mellan att skriva på ett första- och andraspråk, samtidigt som det i viss mån står i konflikt med de aspekter av bedömnings­­­­­kriterierna som är desamma för eleverna i både svenska och svenska som andra­språk.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ”vanlig” muntlig dialog, vilken videofilmats. Vårt resultat visar att det inte finns någon större skillnad av naturvetenskapliga resonemang mellan de olika dialogsätten, men att det finns en outnyttjad potential i den skrivna dialogen. Ett annat resultat visar att eleverna strukturerar samtalet på olika sätt beroende på om det är en muntlig eller skiftlig dialog. I den muntliga dialogen talar eleverna i munnen på varandra, vilket innebär att de bygger samtalet tillsammans. I den skriftliga dialogen sker inte detta. Där är elevernas yttranden tidsmässigt skiljda från varandra.

No description available.

Denna studie handlar om samhällsorienterade begrepp. Studiens syfte är att undersöka vilka samhällsorienterade begrepp som syns i lärares samhällsundervisning. Studien ska även undersöka vilka metoder lärare använder sig av för att elever ska förstå begrepp och hur lärare bedömer elevers begreppskunskaper. Detta har undersökts genom nio observationer och två intervjuer av två lärare i Södra Sverige. Metoderna har använts på grund av att studien har en kvalitativ ansats. I kapitlet ”Teori och tidigare forskning” berörs läsförståelse, ordförråd, ämnesspråk, samhällsorienterade begrepp, begreppsundervisning och bedömning. I resultatet framgår det att lärarna som observerades använde centrala begrepp och använde speciellt läsning, diskussioner och samtal som metoder. I resultatet framgår det även att lärarna bedömde, genom att de lyssnade på elevernas muntliga förmågor och att de gick runt och läste vad eleverna skrev.

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap till lärare om hur de kan designa den skriftliga informationen som skickas på en veckobasis till vårdnadshavare, så att chanserna ökar att den blir läst. Arbetet har en kvalitativ ansats där en litteraturstudie, intervjuer och en observation används som metoder för empiri-insamlingen. Undersökningens metodval baseras på ett människocentrerat designperspektiv där gestaltningsförslaget baseras på teoretiska perspektiv inom kognitionspsykologin och informationsdesign.   Resultatet synliggör en brist på riktlinjer och en enhetlig struktur för veckobrevens utformning och innehåll. Detta är en anledning till att vårdnadshavare ibland inte tar del av informationen. Det finns en riktlinje som arbetet funnit när det kommer till den veckovisa informationen som skickas till vårdnadshavarna. Det är att lärarna har ett ansvar enligt läroplanen för grundskolan, LGR22, att informera om elevernas skolsituation, mående och kunskapsutveckling. Denna riktlinje talar inte om hur lärarna ska kommunicera ut informationen.   Arbetet visar att genom att ha en tydlig rubrik för veckobrevet, upplever vårdnadshavare att det är enklare att kunna förstå brevets relevans. Genom att varje veckobrev skrivs utifrån en mall, där brevets innehåll får en tydlig hierarkisk uppbyggnad med fasta rubriker skapade utifrån vårdnadshavarnas behov, kan vårdnadshavarna skapa sig en mental bild av veckobrev. Något som skapar trygghet och möjliggör att vårdnadshavarna enkelt kan orientera sig i brevet och snabbt hitta informationen som är relevant för dem. Utifrån resultaten gestaltas en mall som ska fungera som en standardiserad informationstyp för veckobreven. Vid utprovning av mallen fick en vårdnadshavare studera mallen och komma med synpunkter. Konceptet var passande för vårdnadshavarna och designen upplevdes som tydlig och lättläst, däremot kunde vissa delar möjligen innebära dubbelarbete för lärarna.