What students write is assumed to show their knowledge in mathematics, although they seldom are given the opportunity to learn about what a well written text can look like. Teaching mathematics should include to equip students with tools for functional writing in a cognitive meaning as well as a social. This study examines how students use representation when writing during problem solving. In addition, the quality of their texts is assessed with the social function in focus. The participating students have through action research taken part of teaching about the Singapore model method. By analyzing pre and posttests a change in their writing was made visible, a change that resulted in improved quality. The model method is well known as a strategy for problem solving, but this study shows that it also can be used to present information to a reader. Therefore, it is suggested that the model method can be used in mathematics teaching to improve students’ writing skills in a social sense. / <p>Matematik</p>

I detta arbete åskådliggörs det matematiska innehåll elever visar i muntliga respektive skriftliga situationer samt uttrycksformernas roller i dessa. Likheter och skillnader kartläggs med en jämförelse mellan muntliga och skriftliga situationer. På en kommunal grundskola i Malmö genomfördes en fallstudie med elever i årskurs 7 där de fick lösa uppgifter muntligt och skriftligt i olika ordningar. Det matematiska innehållet och uttrycksformernas roller belystes, kategoriserades och jämfördes för att sedan användas i slutsatsen. Slutsatserna diskuterades med koppling till teoretiska överväganden och tidigare forskning. Fallstudien visade att eleverna visar olika typer av kunskap muntligt och skriftligt. Muntligt visar eleverna på kunskap samt en kommunikationsförmåga då begrepp och valda metoder diskuteras i större utsträckning än i skriftliga situationer. Å andra sidan visar eleverna, rimligtvis, mer av sina individuella tankar skriftligt. Det skedde fler slarvfel vad gäller korrekta begrepp i den muntliga situationen och fler slarvfel vad gäller räknesätt och formelanvändning i den skriftliga situationen. Vad gäller de muntliga uttrycksformernas roller antog tonläge och ljudvolym en social roll medan handgester antog en kunskapsförmedlande, förklarande och stöttande roll. På samma sätt användes ritningar som ett stöd i de skriftliga situationerna. De muntliga och skriftliga situationerna visade sig innefatta olika fördelar beroende på elev, gruppkonstellation och uppgiftstyp.

De senaste åren har det skett en stor ökning i andelen lärare som upplever att nationella prov påverkar undervisningen och den grupp som upplever störst påverkan är svensklärarna. Närundervisningen påverkas av ett prov kallas detta för washback. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken omfattning svensklärare på gymnasiet upplever att nationella prov i skriftlig framställning påverkar undervisningen och vilka washbackeffekter som kan urskiljas. För att nå syftet genomförs halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksammasvensklärare på gymnasiet. Resultatet visar att skrivproven påverkar undervisningen, men att graden av upplevd påverkan och inställningen till detta varierar. I lärarnas beskrivningar urskiljs både positiva och negativa washbackeffekter av skrivprov, men det finns tecken på att de negativa effekterna är mer omfattande. Slutsatser som dras är att skrivproven har ett inflytande på undervisningen inom svenskämnet och därmed även utformningen av det, men att det inte verkar finnas någon större risk för att undervisningen planeras utifrån proven istället för respektive kursplan. En medvetenhet om provens effekter är en förutsättning för att nå positiva washbackeffekter som främjar både lärare och elever, exempelvis ökad likvärdighet.

Vår inspiration till detta arbete påbörjades i en tidigare kurs när vi diskuterade vilka räknemetoder vi använder oss av vid matematiska uträkningar och utifrån detta började vi diskutera hur det såg ut i dagens skola. Diskussionen kretsade kring algoritmer och skriftlig huvudräkning eftersom det var dessa två metoder vi lärt oss och använder oss av. Algoritmer och skriftlig huvudräkning har varit omdiskuterat de senaste åren på grund av de sjunkande matematikresultaten hos svenska elever och ibland har skriftlig huvudräkning blivit beskyllt. I litteraturen påstås det ofta att algoritmer är något som lärs in och som sedan sker mekaniskt, elevers taluppfattning och matematiska förståelse ska därför bli negativt påverkade medan skriftlig huvudräkning ska vara kreativare och utgå från eleven. Syftet med detta arbete är att, genom intervjuer, belysa hur 4 aktiva matematiklärare ser på dessa två lösningsmetoder. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån behandlar vilka arbetsformer och metoder som används vid utlärning samt vilka teoretiska perspektiv dessa grundas på. I intervjuerna framkom det att, de flesta, lärarna föredrar främst att lära ut algoritmer framför skriftlig huvudräkning och hade bristande kunskaper om de teoretiska perspektiven på lärande men är välbekanta med Vygotskij.

Sammanfattning Denna studie grundar sig i att det finns en stark tradition för människor att utföra matematiska beräkningar med skriftliga räknemetoder och för lärare att använda läroboken som struktur att planera matematikundervisningen ifrån. I mer än något annat skolämne utgår matematikundervisningen utifrån användandet av läroböcker. I dagens läge finns det ingen statlig granskning av läroböcker som avgör deras anpassning till kursplanens krav. Därför behöver det riktas en stark uppmärksamhet mot läroböckers innehåll för att ta reda på ifall dom förhåller sig till kursplanens krav inom matematik. För att besvara denna studies syfte och frågeställning består studiens metod utav en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med en komparativ läggning. Åtta läroböcker inom matematik analyserades efter hur vissa händelser förekom i textinnehållet samt hur det kunde tolkas utifrån olika aspekter. Läroböckerna jämfördes sedan för att se hur dom olika analyserna skilde sig från varandra. Inför innehållsanalysen används ett analysinstrument som består utav undersökningsfrågor som anpassades för att svara mot studiens syfte. Resultatet av innehållsanalysen visar en stor variation i hur läroböckerna använder skriftliga räknemetoder inom addition och subtraktion och även av hur många olika räknemetoder som dessa läroböcker erbjuder rörande skriftliga räknemetoder. Slutsatsen är att alla läroböcker inom urvalet till viss del går i linje med Lgr11 men på olika sätt. Olika mål formuleras i läroböckerna rörande vad som förväntas av eleven att uppnå vid/efter utförandet av olika uppgifter. Det gäller på så sätt att man som lärare förhåller sig kritiskt till valet av läroböcker och dess användning i matematikundervisningen

Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9. Undersökningen visar att tydlig kommunikation mellan elever och lärare är av stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande. En utvecklande bedömning upplevs när läraren tydligt visar på elevers styrkor och svagheter. I undersökning framkommer också att elever känner sig bekräftade och upplever bedömning som utvecklande när läraren tar sig tid till bedömningen. Resultatet analyserades utifrån Noddings omsorgsetiska teori. Omsorg från lärares sida visade sig då ha stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande; för att elever ska uppleva en vilja att lära sig. Det vi kallar ”omsorgsfull bedömning” riktas både mot vad eleven kan i nuläget och mot hur eleven kan ta ett steg framåt. Vidare riktas den såväl mot eleven som individ som mot elevens prestationer.

Ett lagenligt sätt att förmedla väsentlig information till intressenter är genom organisationers årsredovisning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen skall enligt årsredovisningslagen innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat för det föregående räkenskapsåret. Vidare skall förvaltningsberättelsen innehålla en prognos för den förväntade framtida utvecklingen för verksamheten. Dock har forskare som studerat sambandet mellan legitimitet och skriftliga företagspresentationer, kommit fram till att organisationer kan förfina retoriken i skriftliga dokument för att upprätthålla sin legitima ställning. Forskning visar att skriftlig manipulation är ett kraftfullt verktyg för att vidmakthålla legitimitet och vinna inflytanden hos intressenter. Vidare visar forskning att organisationer kan tillämpa ett organisatoriskt hyckleri, vilket implicerar en löskoppling mellan det organisationer redovisar och det som i praktiken genomförs. Det indikerar att organisationer kan välja vilken information som framförs i ljuset och vilken information som redovisas varsamt. Med hänsyn till att organisationer själva skall prognostisera sin framtida ställning i en förvaltningsberättelse, inbegriper det också möjligheten att konstruera presentationen av sin nutida och framtida ställning på marknaden.  Syftet med denna studie var att analysera huruvida innehållet i förvaltningsberättelser kan vara konstruerade utifrån ett legitimitetssökande syfte. Metoden för studien var en kvalitativ innehållsanalys och 30 förvaltningsberättelser från tre företag inom detaljhandeln har analyserats. Resultatet visar tendenser till att företagen konstruerar innehållet i förvaltningsberättelserna utifrån ett legitimitetssökande syfte. Detta utmärker sig genom en utpräglad retorisk optimism: företagen framhäver positiva resultat men sällan negativa. Negativa resultat rättfärdigas snarare med hjälp av retorisk optimism, eller redovisas varsamt alternativt sällan. Resultatet visar att företagen genom sin retorik framhäver att de är anpassningsbara och kan möta samhällets föränderliga krav och normer. Avslutningsvis visar resultatet tendenser till organisatoriskt hyckleri. / By using annual reports, companies can mediate essential information to the stakeholders. According to the Swedish law an administration report within annual report should include a fair overview of the development of the company’s operations, position and results for the previous financial year. It should also include a future forecast. Research have found that organizations tend to use rhetorical manipulation as a powerful tool for obtaining legitimacy. However, companies can choose what information they want to communicate and apply organizational hypocrisy, a gap between talk and actions. Through the administration report, the company can construct the presentation of their position on the market, both today and for the future.  The purpose of this study was to analyze whether the content of administration reports could be constructed for a legitimacy-seeking purpose. The method of the study was a qualitative content analysis and included thirty administration reports from three different retail companies. The result shows tendencies that the company’s construct the content in their administration reports through a rhetorical optimism: the companies highlight the positive results but rarely the negative aspects. Instead, the negative results are justified by the rhetorical optimism. However, the result shows that there is a desire, through the company’s rhetoric, to become a company that is adaptable and can face the society’s changing demands and norms. The results show tendencies for using organizational hypocrisy.

Uppsatsen handlar om lärares skriftliga respons till elever för att stötta deras skrivutveckling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några lärare använder sig av skriftlig respons samt hur lärare upplever att deras respons stöttar elevers skrivutveckling. För att undersöka detta område har enkät och intervju valts som datainsamlingsmetoder där urvalsgruppen är undervisande svensklärare i årskurs 6. Resultatet visar sig stämma överens med det tidigare forskning visar. Elevutvecklande respons är i detta fall skriftlig respons som ges kontinuerligt under skrivprocessen, innehåller positiva kommentarer om texten, konkreta exempel på hur elever kan utveckla sina texter samt fokuserar på flera olika delar av texten. En slutsats är att teorier om skrivutvecklande respons implementerats i informanternas undervisning.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket. Även det skriftliga språket har utvecklats under arbetets gång. Eleverna har haft en positiv inställning till arbetet och har enligt dem själva och pedagogerna utvecklats mycket. Slutsatsen är att detta utvecklingsarbete har utvecklat barnens språk men även andra områden såsom att lyssna på varandra, samarbeta, arbeta med personer som de inte är vana att arbeta med, respektera och ta hänsyn till varandra.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning. Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella. Han menar att utbildningsteorier med nödvändighet måste växa fram i ett samspel mellan insikter om det mänskliga medvetandet och kunskaper om skola och utbildning som situerade i det aktuella samhället. I bearbetningen och analysen av intervjuerna framkommer att för intervjupersonerna har den skriftliga reflektionen positivt påverkat möjligheten till medvetenhet om sitt lärande och förmågan att värdera sitt arbete relaterat till undervisningen. De har sett hur de har tänkt och hur de har lärt sig. De har blivit medvetna om sin arbetsprocess och sin egen kunskapsutveckling, vilket har påverkat hur de arbetat fortsättningsvis med olika gestaltningsuppgifter. Genom att skriva arbetslogg i projektarbeten som blogg har en ömsesidig lärogemenskap gjorts möjlig på ett nytt sätt. Tre av de fyra intervjupersonerna menade att responsen från läraren på den skriftliga reflektionen var mycket betydelsefull. Detta kan tolkas som att en bekräftelse på att de kan kommunicera i en konstnärlig kontext upplevs som viktig. För en av eleverna var betydelsen av den egna reflektionen, som tycktes underlättas av att externaliseras i skrift, så stor att lärarresponsen var av underordnad betydelse.    Reflekterandet i klassrummet, det skriftliga, personliga, och det gemensamma i klassen bidrar till det fortsatta gemensamma konstruerandet av det vi kallar samhället, där visuell kultur är en del och om vi som lärare förmår låta eleverna själva formulera sig, även bidrar till en grund för en individuell handlingsmöjlighet.